En sjuksköterska som jobbar 75 procent av en heltid går i genomsnitt miste om minst 7 miljoner kronor i lön under sitt yrkesliv. Det visar nya beräkningar från Vårdförbundet. Samtidigt arbetar så många som 30 procent av förbundets medlemmar idag deltid, många för att de inte orkar heltid.
– Sjuksköterskor väljer ofta deltidsarbete för att behålla hälsan, men de nya beräkningarna visar tydligt att notan för de orimliga arbetstiderna och hög arbetsbelastning faller på dem. Ingen ska behöva betala med sin inkomst för sådant som arbetsgivaren ska ta ansvar för, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.
Nästan 30 procent av Vårdförbundets medlemmar – barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor - i kommuner och regioner arbetar deltid. Det visar en nyligen publicerad rapport. Bland barnmorskor är deltidsarbete vanligast, närmare hälften arbetar deltid. Två av tre har jobbat deltid minst hälften av sitt yrkesliv. Var fjärde har arbetat deltid i princip hela sitt yrkesverksamma liv.
Deltiden beror dock inte bara på att kvinnor generellt tar större ansvar för barn och hemarbete. Varannan av Vårdförbundets medlemmar uppger istället möjlighet till vila och återhämtning som främsta skäl för deltidsarbetet.
Nya beräkningar visar vad deltid kostar den enskilda medarbetaren
Vårdförbundet kan nu presentera nya beräkningar på hur mycket deltidsarbetande sjuksköterskor förlorar i inkomst från lön. En grundutbildad sjuksköterska som arbetar 75 procent går miste om i genomsnitt runt 160 000 kronor om året jämfört med om hen hade arbetat heltid. En specialistutbildad sjuksköterska går miste om i genomsnitt runt 180 000 kronor varje år. Eftersom många jobbar deltid hela eller större delar av sitt yrkesliv blir det stora summor. För den grundutbildade handlar det om upp till runt 7 miljoner kronor och för den specialistutbildade ungefär upp till 8 miljoner kronor räknat på deltidsarbete under ett helt yrkesliv
– De flesta som jobbar i sjukvården i är kvinnor och det här får stora effekter på jämställdheten i stort i Sverige. I praktiken är ett heltidsarbete idag nästan omöjligt med hälsan i behåll. Det visar ju sjukskrivningarna, det var tidigare ett friskt yrke att vara sjuksköterska, nu toppar vi statistiken. Eftersom både arbetstider och arbetsbelastningen är orimliga väljer vi mellan pest och kolera – att själva bli sjuka eller förlora miljontals kronor inkomst. Det är sjukt, säger Sineva Ribeiro.
Förutom att den som arbetar deltid betalar med sin lön, livslön och pension så förlorar även samhället i stort på deltidsarbetet. Sjukvården får inte tillgång till all den kompetens som finns och som det råder brist på. Vårdförbundets tidigare rapport visar att många kan tänka sig att gå upp i tid om förutsättningarna förändras. Hälften nämner att sänkt veckoarbetstid skulle kunna få dem att arbeta heltid.
– Det finns ju lösningar, både för att se till att fler orkar jobba mer och för att förbättra jämställdheten. Nu måste vi korta arbetstiden. Det ger fler kollegor och friskare vård. Det vinner alla på – regionerna, patienterna och kvinnorna, säger Sineva Ribeiro.
Fakta/så har vi räknat
Beräkningarna för löneutvecklingen för sjuksköterskor, grundutbildade och specialistutbildade, baseras på karriärdata för individer födda 1986 som börjar sin yrkeskarriär år 2013 vid 27 års ålder och går i pension vid 69 år, som är den av Pensionsmyndigheten prognoserade riktåldern för åldersgruppen.
Beräkningarna utgår från medianlönen för år 2022. För perioden 2013-2022 har SCBs data över löne-och prisutveckling använts och för perioden 2023-2055 löneutvecklingen antagits vara 2,5 procent per år. För prisutvecklingen 2023-2055 har använts dels tillgängliga uppgifter om KPI, dels KI:s prognos fram till 2029 och för perioden 2030-2055 antas prisutvecklingen vara 2 procent per år.