Inför Internationella kvinnodagen 8 mars uppmanar Vårdförbundet politiker och arbetsgivare till krafttag mot den dåliga arbetsmiljön i hälso- och sjukvården, som ett led i att nå de jämställdhetspolitiska målen om ekonomisk jämställdhet och jämställd hälsa.

Vårdförbundet organiserar 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. En majoritet av de som arbetar i sektorn är kvinnor och det är ett tydligt jämställdhetsproblem för Sverige att arbetsmiljön är så dålig att många känner sig tvingade att gå ner på deltid, blir sjukskrivna, eller lämnar vården helt.

- På Internationella kvinnodagen påminner Vårdförbundet om att svensk hälso- och sjukvård i princip står och faller med kvinnor. Majoriteten av de 114 000 medlemmarna i Vårdförbundet är kvinnor och det är mycket tack vare deras kompetens och hårda arbete som vården klarats under pandemin. Det är också på dessa medarbetare som samhället nu förlitar sig för att hantera de hundratusentals operationer som skjutits upp. Vårdköerna beror på brist på rätt kompetens att bemanna upp vårdplatserna på ett patientsäkert sätt - köerna beror inte på att det saknas sängar, instrument eller operationssalar, säger Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.

Den nya arbetsmiljörapporten ”Yrken för livet kräver bättre villkor” som bygger på svar från över 8 500 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor visar att Vårdförbundets medlemmar betalar ett högt pris för bristen på kollegor och dålig arbetsmiljö. Stress, brott mot dygnsvila, långa arbetspass och svårigheter att få ihop sina liv gör att många går ner i deltid för att orka. Andra säger upp sig och lämnar hälso- och sjukvården vilket i sin tur spär på kompetensbristen. 

- Det är en skam för Sverige att hälso- och sjukvårdens arbetsmiljö tillåts vara så här dålig. Vår bild är att de orimliga krav som ställs på medarbetare i vården inte skulle accepteras i mer manligt dominerade branscher. Stressen påverkar hela vårdpersonalens liv och man betalar med sin hälsa och går ner på ”frivillig” deltid för att orka. Men deltid leder ju till sämre lön och pension och detta är ett gigantiskt jämställdhetsproblem! Nu måste hälso- och sjukvården, politiker och arbetsgivare, lära av mer manligt dominerade sektorer och erbjuda en mer hållbar arbetsmiljö, säger Sineva Ribeiro.

Drygt hälften av medlemmarna i Vårdförbundet överväger att byta jobb på grund av den stressiga arbetsmiljön. Vården har redan förlorat 13 200 sjuksköterskor i arbetsför ålder till andra branscher och nära 18 procent av barnmorskor under 65 år har valt bort yrket.

- Sverige har inte råd att förlora fler, det måste tas krafttag för arbetsmiljön inom den kvinnligt dominerade hälso- och sjukvården och det är det Vårdförbundet kräver i pågående avtalsförhandlingar med Sveriges Kommuner och Regioner SKR och Sobona, säger Sineva Ribeiro.

Att medlemmar i Vårdförbundet behöver fler kollegor med rätt kompetens är ett strategiskt kompetensförsörjningsproblem för regioner och kommuner, och personalbristen är ett problem som förvärras över tid, visar Socialstyrelsens senaste bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal:

  • Hela 21 av 21 regioner har numera brist på barnmorskor, röntgensjuksköterskor och specialistsjuksköterskor
  • Alla regioner utom en har brist på biomedicinska analytiker
    18 av 21 har brist på sjuksköterskor
  • Men Vårdförbundet pekar på att det finns lösningar inom räckhåll: Om arbetsmiljön var sundare så att alla orkade arbeta heltid skulle det motsvara hela 790 fler barnmorskor, 470 fler biomedicinska analytiker och 7 645 fler sjuksköterskor

 

Läs om vår arbetsmiljörapport Yrken för livet.

Uppdaterad: