Remiss Skolans dokument – insyn och sekretess (SOU 2011:58)
Vårdförbundet har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet. Förbundets yttrande begränsar sig till de föreslagna ändringarna beträffande 23 kap. 2 § andra stycket i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) avseende den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt.
Sekretessreglerna i skolans värld är komplicerade och ibland svårtolkade. Olika sekretessregler gäller för olika personalkategorier och sekretessen är också beroende av vilka arbetsuppgifter man har i skolan. Vårdförbundet är därför positivt till utredningens övergripande uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen om sekretess inom skolväsendet.
Det finns två verksamhetsgrenar inom skolans område, de medicinska insatserna inom elevhälsan (skolhälsovården) och skolans övriga verksamhet. Skolhälsovården består av skolläkare och skolsköterskor och deras sekretess regleras på samma sätt som övrig hälso- och sjukvård, dvs. med omvänt skaderekvisit.
Skolhälsovården utgör en självständig verksamhetsgren i förhållande till övriga delar av elevhälsan. De övriga delarna av elevhälsan har idag två olika skaderekvisit. Sekretess med omvänt skaderekvisit gäller för de psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska delarna medan rakt skaderekvisit gäller för särskild elevstödjande verksamhet i övrigt.
Arbetet inom elevhälsan förutsätter ett nära samarbete och samverkan mellan elevhälsans olika delar och övriga personalgrupper inom skolan. I vissa fall kan det även vara nödvändigt att samarbeta med andra verksamheter, t.ex. socialtjänsten, verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller barn- och ungdomspsykiatrin.
Samverkan ska ske med beaktande av gällande sekretessbestämmelser. Vårdförbundet anser att det är viktigt att sekretessreglerna inte hindrar samverkan samtidigt som sekretessreglerna ska tillgodose elevers och vårdnadshavares rätt till integritet.
I betänkandet föreslås att uppgifter om enskildas personliga förhållanden i den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt inom elevhälsan ska omfattas av sekretess med omvänt skaderekvisit i stället för idag, rakt skaderekvisit. Sekretess ska vara huvudregeln, vilket det inte är idag.
Idag har den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt stora möjligheter att lämna uppgifter till de medicinska delarna av elevhälsan.
Vårdförbundet har förståelse för att det kan uppfattas som positivt att införa samma skaderekvisit inom de delar av elevhälsan som avser de psykologiska, psykosociala, specialpedagogiska insatserna och den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt. Det förenklar tillämpningen av sekretessbestämmelserna inom dessa verksamheter och kan skapa bättre förutsättningarna för deras samverkan inom skolan.
Det stärker också skyddet för uppgifter som lämnas från den medicinska delen av elevhälsan till skolpersonal i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt.
Förändringen medför dock också att färre uppgifter kan lämnas från skolverksamheten till den medicinska delen av elevhälsan. Det kan påverka bl.a. skolsköterskornas möjligheter att utifrån sina kunskapsområden ge eleverna bästa möjliga stöd.
Även om det ändå finns möjligheter för särskild elevstödjande verksamhet i övrigt att lämna uppgifter till de medicinska insatserna inom elevhälsan med stöd av samtycke och andra sekretessbrytande bestämmelser kan informationsutbytet mellan de olika delarna av elevhälsan försämras.
Vårdförbundets erfarenhet är att det finns en stor okunskap och osäkerhet i skolan om sekretessreglerna och deras innebörd. Kunskapen om regelverket om sekretess måste bli större så ändringen inte försämrar möjligheterna till samverkan mellan de olika delarna i elevhälsan. Det betydelsefullt att berörd personal får utbildning om sekretesslagstiftningen och att verksamheterna tar ansvar för kompetensutveckling inom detta område.
Något som också är väsentligt är att tydliggöra och definiera vilken personal eller vilka personer som ingår i den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt. Annars finns det risk för att professionerna själva tydliggör och definierar begreppen med olika tolkning. Detta kan försvåra tillämpningen av sekretessreglerna.
Vårdförbundet har samverkat med Riksföreningen för skolsköterskor beträffande detta remissyttrande.
Remiss Skolans dokument – insyn och sekretess (SOU 2011:58)
Vårdförbundet har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet. Förbundets yttrande begränsar sig till de föreslagna ändringarna beträffande 23 kap. 2 § andra stycket i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) avseende den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt.
Sekretessreglerna i skolans värld är komplicerade och ibland svårtolkade. Olika sekretessregler gäller för olika personalkategorier och sekretessen är också beroende av vilka arbetsuppgifter man har i skolan. Vårdförbundet är därför positivt till utredningens övergripande uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen om sekretess inom skolväsendet.
Det finns två verksamhetsgrenar inom skolans område, de medicinska insatserna inom elevhälsan (skolhälsovården) och skolans övriga verksamhet. Skolhälsovården består av skolläkare och skolsköterskor och deras sekretess regleras på samma sätt som övrig hälso- och sjukvård, dvs. med omvänt skaderekvisit.
Skolhälsovården utgör en självständig verksamhetsgren i förhållande till övriga delar av elevhälsan. De övriga delarna av elevhälsan har idag två olika skaderekvisit. Sekretess med omvänt skaderekvisit gäller för de psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska delarna medan rakt skaderekvisit gäller för särskild elevstödjande verksamhet i övrigt.
Arbetet inom elevhälsan förutsätter ett nära samarbete och samverkan mellan elevhälsans olika delar och övriga personalgrupper inom skolan. I vissa fall kan det även vara nödvändigt att samarbeta med andra verksamheter, t.ex. socialtjänsten, verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller barn- och ungdomspsykiatrin.
Samverkan ska ske med beaktande av gällande sekretessbestämmelser. Vårdförbundet anser att det är viktigt att sekretessreglerna inte hindrar samverkan samtidigt som sekretessreglerna ska tillgodose elevers och vårdnadshavares rätt till integritet.
I betänkandet föreslås att uppgifter om enskildas personliga förhållanden i den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt inom elevhälsan ska omfattas av sekretess med omvänt skaderekvisit i stället för idag, rakt skaderekvisit. Sekretess ska vara huvudregeln, vilket det inte är idag.
Idag har den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt stora möjligheter att lämna uppgifter till de medicinska delarna av elevhälsan.
Vårdförbundet har förståelse för att det kan uppfattas som positivt att införa samma skaderekvisit inom de delar av elevhälsan som avser de psykologiska, psykosociala, specialpedagogiska insatserna och den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt. Det förenklar tillämpningen av sekretessbestämmelserna inom dessa verksamheter och kan skapa bättre förutsättningarna för deras samverkan inom skolan.
Det stärker också skyddet för uppgifter som lämnas från den medicinska delen av elevhälsan till skolpersonal i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt.
Förändringen medför dock också att färre uppgifter kan lämnas från skolverksamheten till den medicinska delen av elevhälsan. Det kan påverka bl.a. skolsköterskornas möjligheter att utifrån sina kunskapsområden ge eleverna bästa möjliga stöd.
Även om det ändå finns möjligheter för särskild elevstödjande verksamhet i övrigt att lämna uppgifter till de medicinska insatserna inom elevhälsan med stöd av samtycke och andra sekretessbrytande bestämmelser kan informationsutbytet mellan de olika delarna av elevhälsan försämras.
Vårdförbundets erfarenhet är att det finns en stor okunskap och osäkerhet i skolan om sekretessreglerna och deras innebörd. Kunskapen om regelverket om sekretess måste bli större så ändringen inte försämrar möjligheterna till samverkan mellan de olika delarna i elevhälsan. Det betydelsefullt att berörd personal får utbildning om sekretesslagstiftningen och att verksamheterna tar ansvar för kompetensutveckling inom detta område.
Något som också är väsentligt är att tydliggöra och definiera vilken personal eller vilka personer som ingår i den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt. Annars finns det risk för att professionerna själva tydliggör och definierar begreppen med olika tolkning. Detta kan försvåra tillämpningen av sekretessreglerna.
Vårdförbundet har samverkat med Riksföreningen för skolsköterskor beträffande detta remissyttrande.
VÅRDFÖRBUNDET
Carita Fallström, Förbundsjurist