Delbetänkandet Pris, tillgång och service – fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden (SOU 2012:75)
Vårdförbundets yttrande begränsar sig i huvudsak till de delar av betänkandet som handlar om patientsäkerhetsaspekter vid generiskt utbyte (kap. 14) Vårdförbundet vill inledningsvis framhålla att förbundet är positivt till generikareformen utifrån att det bidrar till att hålla ned samhällets läkemedelskostnader. Vi ser dock att det också finns negativa patientsäkerhetseffekter. Det behövs förenklingar och förbättringar av systemet som kan skapa högre kvalitet och säkerhet i läkemedelskedjan.
Vårdförbundet är i huvudsak positivt till de förslag som lämnas om generikautbyte. De förslag som lämnas kan bidra till ökad patientsäkerhet, särskilt för de patienter som har många olika läkemedel. Även om de aktiva substanserna är desamma för de läkemedel som är utbytbara kan olika namn, olika utseende på läkemedel och olika läkemedelsförpackningar vara förvirrande både för patienter och för vårdpersonal som hanterar läkemedel. En publicerad studie från Sveriges Apoteksförening visar att så många som 200 000 patienter felmedicinerar varje år, enbart på grund av förvirringen som uppstår till följd av generikasystemet. En aktiv rådgivning av kompetent personal är väldigt viktig för att förhindra felaktig läkemedelsanvändning
Generikautbytet innebär också svårigheter för läkare, sjuksköterskor och farmaceuter att utföra sitt jobb på ett optimalt sätt. I mötet med patienten går mycket tid åt till att förklara hur bytessystemet fungerar, varför det inte är samma namn och utseende på läkemedelsförpackningen som förra gången och inte minst till att dämpa den oro som många patienter känner inför bytet. Medarbetare i vården upplever att värdefull tid går åt i onödan. Det är tid som istället skulle kunna användas till att tala med patienten om bättre läkemedelsanvändning och patientens möjligheter att själv bidra till att förbättra sin hälsa.
Mer om förslagen i kap. 14
Vårdförbundet är positivt till att farmaceutens ska kunna motsätta sig utbyte om det finns särskilda skäl. Även om detta är möjligt idag, är det bra att möjligheten lagregleras och att det är tydligt att utbyte kan förhindras om det motiveras av patientsäkerhetsskäl.
Förbundet anser också att förlängda perioder i utbytessystemet, så att ny periodens vara utses för två månader i taget i stället för dagens period om en månad, kan bidra till ökad patientsäkerhet genom att läkemedel inte byts ut så ofta.
Likaså instämmer förbundet i vikten av förstärkta informationsinsatser om generiskt utbyte riktade till patienterna.
När det gäller frågan om tydligare märkning av läkemedelsförpackningar är Vårdförbundet av samma uppfattning som utredningen. Namnet på den aktiva substansen ska vara framträdande på förpackningen. Vårdförbundet har deltagit aktivt ett projekt om säkrare läkemedelsförpackningar inom Samverkan för Säker Vård (SSV) som består av Patientförsäkringen LÖF, Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdföretagarna, Sveriges Läkarförbund, Vårdförbundet och Kommunal. Enligt projektets förslag är det generiska namnet viktigast och det ska vara framträdande och större än produktnamnet på läkemedelsförpackningarna. Förslaget är förankrat både hos läkemedelsindustrin, landstingen och hos Läkemedelsverket.
Förbundet är också positivt till förslaget om att regeringen ska fortsätta verka för förändringar av det europeiska regelverket om läkemedelsförpackningar samt undersöka möjligheterna till en frivillig nationell överenskommelse.
Övrigt
När det gäller underrättelse till förskrivare vid utbyte av läkemedel är förbundet positivt till att kravet på skriftlighet tas bort och att man öppnar upp för möjligheten att rapportera elektroniskt. Förbundet anser att man i enlighet med Nationella eHälso-strategin efter en övergångsperiod bör ställa krav på att underrättelsen ska ske elektroniskt.
Förbundet är kritiskt till att man i betänkandet så gott som genomgående refererar till läkare som förskrivare av läkemedel. Det finns flera yrkesgrupper som förskriver läkemedel som sjuksköterskor, barnmorskor, tandläkare och tandhygienister. Detta bör framgå av beskrivningarna av gällande rätt i inledningen till delbetänkandet och det bör utvecklas mer i avsnittet 17.1.2 om förskrivningsrätt. Man bör eftersträva att vara yrkesneutral i texterna i betänkandet.
En sista fråga som Vårdförbundet anser är viktigt att lyfta är frågan om läkemedelsförsäkring. Den tas upp i direktiven 2011:82, men ska redovisas senare. Vårdförbundet vill ändå redan nu framhålla att läkemedel som inte omfattas av försäkringen, eller har annat godtagbart skydd för patienten, inte ska kunna ingå i läkemedelsförmånerna.
Delbetänkandet Pris, tillgång och service – fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden (SOU 2012:75)
Vårdförbundets yttrande begränsar sig i huvudsak till de delar av betänkandet som handlar om patientsäkerhetsaspekter vid generiskt utbyte (kap. 14) Vårdförbundet vill inledningsvis framhålla att förbundet är positivt till generikareformen utifrån att det bidrar till att hålla ned samhällets läkemedelskostnader. Vi ser dock att det också finns negativa patientsäkerhetseffekter. Det behövs förenklingar och förbättringar av systemet som kan skapa högre kvalitet och säkerhet i läkemedelskedjan.
Vårdförbundet är i huvudsak positivt till de förslag som lämnas om generikautbyte. De förslag som lämnas kan bidra till ökad patientsäkerhet, särskilt för de patienter som har många olika läkemedel. Även om de aktiva substanserna är desamma för de läkemedel som är utbytbara kan olika namn, olika utseende på läkemedel och olika läkemedelsförpackningar vara förvirrande både för patienter och för vårdpersonal som hanterar läkemedel. En publicerad studie från Sveriges Apoteksförening visar att så många som 200 000 patienter felmedicinerar varje år, enbart på grund av förvirringen som uppstår till följd av generikasystemet. En aktiv rådgivning av kompetent personal är väldigt viktig för att förhindra felaktig läkemedelsanvändning
Generikautbytet innebär också svårigheter för läkare, sjuksköterskor och farmaceuter att utföra sitt jobb på ett optimalt sätt. I mötet med patienten går mycket tid åt till att förklara hur bytessystemet fungerar, varför det inte är samma namn och utseende på läkemedelsförpackningen som förra gången och inte minst till att dämpa den oro som många patienter känner inför bytet. Medarbetare i vården upplever att värdefull tid går åt i onödan. Det är tid som istället skulle kunna användas till att tala med patienten om bättre läkemedelsanvändning och patientens möjligheter att själv bidra till att förbättra sin hälsa.
Mer om förslagen i kap. 14
Vårdförbundet är positivt till att farmaceutens ska kunna motsätta sig utbyte om det finns särskilda skäl. Även om detta är möjligt idag, är det bra att möjligheten lagregleras och att det är tydligt att utbyte kan förhindras om det motiveras av patientsäkerhetsskäl.
Förbundet anser också att förlängda perioder i utbytessystemet, så att ny periodens vara utses för två månader i taget i stället för dagens period om en månad, kan bidra till ökad patientsäkerhet genom att läkemedel inte byts ut så ofta.
Likaså instämmer förbundet i vikten av förstärkta informationsinsatser om generiskt utbyte riktade till patienterna.
När det gäller frågan om tydligare märkning av läkemedelsförpackningar är Vårdförbundet av samma uppfattning som utredningen. Namnet på den aktiva substansen ska vara framträdande på förpackningen. Vårdförbundet har deltagit aktivt ett projekt om säkrare läkemedelsförpackningar inom Samverkan för Säker Vård (SSV) som består av Patientförsäkringen LÖF, Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdföretagarna, Sveriges Läkarförbund, Vårdförbundet och Kommunal. Enligt projektets förslag är det generiska namnet viktigast och det ska vara framträdande och större än produktnamnet på läkemedelsförpackningarna. Förslaget är förankrat både hos läkemedelsindustrin, landstingen och hos Läkemedelsverket.
Förbundet är också positivt till förslaget om att regeringen ska fortsätta verka för förändringar av det europeiska regelverket om läkemedelsförpackningar samt undersöka möjligheterna till en frivillig nationell överenskommelse.
Övrigt
När det gäller underrättelse till förskrivare vid utbyte av läkemedel är förbundet positivt till att kravet på skriftlighet tas bort och att man öppnar upp för möjligheten att rapportera elektroniskt. Förbundet anser att man i enlighet med Nationella eHälso-strategin efter en övergångsperiod bör ställa krav på att underrättelsen ska ske elektroniskt.
Förbundet är kritiskt till att man i betänkandet så gott som genomgående refererar till läkare som förskrivare av läkemedel. Det finns flera yrkesgrupper som förskriver läkemedel som sjuksköterskor, barnmorskor, tandläkare och tandhygienister. Detta bör framgå av beskrivningarna av gällande rätt i inledningen till delbetänkandet och det bör utvecklas mer i avsnittet 17.1.2 om förskrivningsrätt. Man bör eftersträva att vara yrkesneutral i texterna i betänkandet.
En sista fråga som Vårdförbundet anser är viktigt att lyfta är frågan om läkemedelsförsäkring. Den tas upp i direktiven 2011:82, men ska redovisas senare. Vårdförbundet vill ändå redan nu framhålla att läkemedel som inte omfattas av försäkringen, eller har annat godtagbart skydd för patienten, inte ska kunna ingå i läkemedelsförmånerna.
VÅRDFÖRBUNDET
Carita Fallström
Förbundsjurist