Efter 16.12 får ni ingen lön, kvinnor

Coronapandemin, med tiotusentals döda och en extrem arbetsbelastning inom vård och omsorg, visar att kvinnors dåliga löner och arbetsvillkor har livs- och samhällsfarliga konsekvenser.

Trots att kvinnor har högre utbildning än män tjänar kvinnor fortfarande mindre. Kvinnors heltidslöner är i genomsnitt 9,9 procent lägre än mäns. Det motsvarar 3 700 kronor i månaden och 44 400 kronor på ett år.

Omräknat till tid betyder det att kvinnor jobbar gratis efter klockan 16:12 varje dag, medan män får betalt för hela sin arbetsdag.

Coronapandemin har gjort det tydligt att undervärderingen av kvinnodominerade yrken och sektorer har livs- och samhällsfarliga konsekvenser. Kombinationen av otrygga anställningar, hårt pressad arbetsmiljö, brist på kompetensutveckling och bristande förutsättningar för ett närvarande ledarskap inom äldreomsorgen är en huvudorsak till att så många avlidit till följd av covid-19.

Arbetsmiljön inom vården är så pressad att anställda drabbats av posttraumatisk stress.

Låt detta bli en väckarklocka för det akuta behovet att rätta till de ojämställda villkoren på svensk arbetsmarknad en gång för alla. Som Sveriges bredaste nätverk för jämställda löner kräver vi inom 16:12-rörelsen:

• Heltidsarbete som norm, trygga anställningsformer och jämställd arbetsmiljö. Kvinnodominerade branscher har mer ofrivilligt deltidsarbete, fler osäkra anställningar, sämre löneutveckling och större brister i arbetsmiljön jämfört med andra branscher. Regering, kommuner, regioner och andra arbetsgivare måste ge kvinnor och män samma möjlighet till goda och trygga arbetsvillkor.
  
  
• Synliggör och åtgärda strukturella löneskillnader. I yrken och branscher där kvinnor är i majoritet är lönerna lägre än i mansdominerade yrken och branscher. Det gäller även när kraven på utbildning, färdigheter och ansvar är likvärdiga. Staten och arbetsmarknadens parter måste ta sitt ansvar och bryta denna strukturella värdediskriminering så att löneläget motsvarar yrkets krav på hela arbetsmarknaden.
  
  
•  Säkerställ ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten. Män tar ut en knapp tredjedel av föräldraledigheten, fyrtio procent av all vab och utför varje dag en timme mindre obetalt hemarbete. För att bryta mönstret krävs att regering och riksdag tar tydliga steg för en jämställd föräldraförsäkring.
  
  
• Jämställda pensioner. Kvinnor har 31 procent lägre pensioner än män och två tredjedelar av fattigpensionärerna i Sverige är kvinnor. Jämställda löner och en jämnare fördelning av det obetalda arbetet krävs för jämställda pensioner, men en sådan förändring tar tid. Därför behöver pensionssystemet reformeras genom bland annat en höjning av pensionsavgiften och en modernisering av garantipensionen redan nu. Skillnaden mellan kvinnor och mäns tjänstepension beror både på löneskillnaderna och att avsättningen till tjänstepensionen skiljer sig åt mellan branscher. Dessa skillnader behöver utjämnas.
  
  
• Öka tillsynen och skärp sanktionerna för de arbetsgivare som ignorerar lagens krav. För att lagen om årliga lönekartläggningar ska följas måste Diskrimineringsombudsmannens tillsyn skärpas och arbetsgivare som bryter mot reglerna möta kännbara påföljder. DO och arbetsmarknadens parter måste också arbeta mer aktivt för att motverka alla typer av diskriminering, sexuella trakasserier och övergrepp i arbetslivet.
  
  
  Amineh Kakabaveh, ordförande, Varken hora eller kuvad (VHEK)
  Britta Lejon, förbundsordförande, Fackförbundet ST
  Britt-Marie Söderberg Torstensson, ordförande, Winnet Sverige
  Bulle Davidsson, ordförande, Kvinnor i Svenska kyrkan
  Carina Ohlsson, förbundsordförande, S-kvinnor
  Carolina Gustafsson, ordförande, Kvinnors organisering, Vänsterpartiet
  Cecilia Elving, ordförande, Liberala Kvinnor
  Camilla Wagner, ordförande, Fredrika Bremer-förbundet
  Christina Zeidlitz, president, Sverigeunionen av Soroptimistklubbar
  Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby
  Ewa Larsson, ordförande, Gröna kvinnor
  Gunnel Hall, ordförande, Kvinnor Kan
  Gunvor Ngarambe, ordförande, Internationella Kvinnoförbundet (IKF) Stockholm
  Heike Erkers, förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR
  Helena Hellström Gefwert, sammankallande i Miljöpartiets Jämställdhets- och mångfaldskommitté
  Hilma Björk, utredare, Forena
  Ida Kåhlin, ordförande, Sveriges Arbetsterapeuter
  Linda Palmetzhofer, förbundsordförande Handelsanställdas förbund
  Magnus Pettersson, förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund
  Malin Ackholt, förbundsordförande, Hotell- och restaurangfacket
  Maria Johansson, ordförande, FQ - Forum kvinnor och funktionshinder
  Maria Rashidi, ordförande, Kvinnors rätt
  Olga Persson, ordförande Unizon
  Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet
  Sofia Jarl, förbundsordförande, Centerkvinnorna
  Ulrika Boëthius, förbundsordförande, Finansförbundet
  Veronica Magnusson, förbundsordförande, Vision

Läs debattartikeln i Aftonbladet.