Information med anledning av kriget i Ukraina

Arbetsgivarens ansvar och det fackliga inflytandet

Medarbetare i hälso- och sjukvården har under lång tid arbetat hårt. Den fortfarande pågående pandemin, vårdskulden och att det nu finns många människor i behov av skydd på grund av kriget i Ukraina innebär stora påfrestningar på hälso- och sjukvården och medarbetare i verksamheterna. Situationen kräver att arbetsgivare noga planerar sin verksamhet och vid behov gör omprioriteringar. Detta arbete ska ske i dialog med Vårdförbundet och arbetsgivaren har då att förhandla och samverka med Vårdförbundet enligt sedvanliga regler i medbestämmandelagen, samverkansavtal och arbetsmiljölagen. Det är viktigt att arbetsgivare förstår medarbetarnas situation och agerar ansvarsfullt.

Krislägesavtalet

Om situationen i hälso- och sjukvården framöver blir så pass ansträngd att det behöver vidtas ytterligare åtgärder än vad ordinarie verksamhet klarar av att hantera, kan krislägesavtalet komma att aktiveras av arbetsgivare i kommun- och regionsektorn. Krislägesavtalet kan endast användas i sådana situationer som särskilt anges i avtalet. För att krislägesavtalet ska kunna aktiveras krävs till att börja med att en region eller kommun ska ha utlyst krisläge och därefter kan begäran om aktivering av krislägesavtalet ställas till arbetsgivarorganisationerna SKR och Sobona, som i sin tur fattar beslut om aktivering.

Du kan läsa mer om Krislägesavtalet här:  Frågor och svar om Krislägesavtalet

Vid höjd beredskap och krigsplacering

Om Sverige skulle befinna sig i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är orsakade av att det är krig utanför Sveriges gränser, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap enligt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. Om regeringen beslutar om höjd beredskap kan lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt börja användas. I en sådan situation kan regeringen även besluta om att särskilda regler enligt Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) ska gälla. För närvarande pågår det översyn av denna lag i Regeringskansliet.

I lagen om totalförsvarsplikt finns bestämmelser om värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt samt krigsplacering. Krigsplacering är en planeringsåtgärd som påverkar den krigsplacerades arbete först om regeringen beslutar om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt.

Det framgår av bilagan till den arbetsrättsliga beredskapslagen att arbetsgivare ska fortsätta förhandla enligt 11 § MBL med de fackliga organisationerna. I undantagsfall kan beslut fattas innan förhandlingsskyldigheten har fullgjorts.

Mer information

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är en statlig myndighet som har ansvar för att stödja samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar. Ett bra sätt att skaffa fördjupad kunskap är att läsa på information och titta på korta utbildningsfilmer på MSB:s webb.

https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap--civilt-forsvar/totalforsvar-och-civilt-forsvar/

Andra viktiga aktörer är Socialstyrelsen som samordnar den civila hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap, Myndigheten för psykologiskt försvar som leder arbetet med samordning och utveckling av myndigheters och andra aktörers verksamhet inom Sveriges psykologiska försvar, länsstyrelserna som håller ihop och stödjer krisberedskap och civilt försvar i länet samt kommunerna som har ett geografiskt ansvar inom sina områden. Det finns också ett stort antal andra myndigheter som har olika ansvarsområden inom sina specialområden.

https://www.socialstyrelsen.se/aktuellt/socialstyrelsens-arbete-med-anledning-av-kriget-i-ukraina/

https://www.mpf.se/

https://www.lansstyrelsen.se/

https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap--civilt-forsvar/