43 procent av Vårdförbundets medlemmar utsattes någon gång under 2022 för hot och 22 procent har någon gång under året utsatts för våld, visar en Novus-undersökning som Vårdförbundet beställt. Vi kräver bland annat mer fokus på förebyggande arbete, stopp för riskabelt ensamarbete och skärpt lagstiftning.
Intervjuer med över 1 200 personer visar att psykisk ohälsa eller påverkan av alkohol/droger är de vanligaste anledningarna till att patienter eller anhöriga är hotfulla eller våldsamma mot vårdpersonal. Därefter kommer ”oro för anhörig”, att ”inte bli tagen på allvar” och ”frustration över väntetider”. De svarande anger att nära var tredje incident beror på att angriparen uppfattas vara kriminellt belastad eller har koppling till gäng och förekomst av vapen har ökat. Bara hälften av de som utsatts för hot eller våld i tjänsten uppger att någon form av anmälan har gjorts.
- Ansvaret för en säker arbetsmiljö vilar på arbetsgivarna och Novus-undersökningen visar att de måste göra bättre riskbedömningar, fler anmälningar och uppdatera rutiner och inte tillåta att personal jobbar ensamma i risksituationer, vilket alltför många tvingas göra, säger Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.
Resultaten i korthet
Andelen som svarar att muntliga hot förekommer på arbetsplatsen har under året ökat från 36 procent (2018), 41 procent (2020) och är nu uppe i 43 procent (2022)
Andelen som svarar att fysiskt våld förekommer på arbetsplatsen har under året har ökat från 18 procent (2018) till 20 procent (2020) och är nu uppe i 22 procent (2022)
Förekomst av vapen har ökat till 7 procent (5 procent 2020)
Bara hälften (50 procent) av de som utsatts för hot eller våld i tjänsten uppger att en anmälan av någon form har gjorts.
I årets enkät ställdes för första gången frågor om i vilken utsträckning ensamarbete förekommer i potentiellt hotfulla situationer. 36 procent av de svarande anger att det förekommer på deras arbetsplats och nära var tredje (29 procent) att de själva jobbar ensamma i sådana situationer.
Vårdförbundet presenterar lösningar
Vårdförbundet anser att arbetsgivare alltid ska visa nolltolerans mot hot och våld mot vårdpersonal och driver därför följande självklara krav:
- Regioner och kommuner måste öka det förebyggande arbetet med riskbedömning, säkerhetsplanering och utbildningsinsatser. 27 procent av de svarande i Novus-undersökningen önskar mer utbildning från arbetsgivaren för att förbättra säkerheten. Extra tydligt är det inom kommunernas hemsjukvård och äldreomsorg, där 35 procent vill få mer utbildning.
Vårdförbundet har med andra fackförbund i föreningen Suntarbetsliv tagit fram stödmaterialet Säkerhetsdialogen. Det bör nu användas i vardagen av arbetsgivarna i samverkan med medarbetare och skyddsombud. - Alla tillbud ska anmälas. Bara hälften av de som utsatts för hot eller våld uppger att en anmälan av någon form har gjorts. Vanligast är att man gjort en tillbudsanmälan och vuxenpsykiatrin sticker ut med störst andel anmälningar. Vårdförbundet kräver att regioner och kommuner tar större ansvar för rapportering och anmälningar.
- Stopp för ensamarbete i risksituationer. 36 procent av de svarande anger att det förekommer på deras arbetsplats och nära var tredje att de själva jobbar ensamma i sådana situationer. 20 procent önskar att det fanns fler anställda på plats för att förbättra säkerheten. Vårdförbundet kräver att arbetsgivare ökar grundbemanningen med legitimerad personal.
- Skärpta åtgärder. En viktig del för att förebygga våld och hot är skärpta straff för brott som riktar sig mot hälso- och sjukvårdspersonal. En utredning om att höja straffen för ”blåljussabotage” kom 2020 och ledde till straffskärpningar för attacker mot bland annat ambulanspersonal. Nu behöver den nya regeringen prioritera frågan och faktiskt lägga fram en proposition.