Trots att alla regioner räknar med underskott nästa år går en väldigt liten del av regeringens extra satsningar inför 2025 till hälso- och sjukvården. Dessutom sänker regeringen de generella statsbidragen till regioner och kommuner. En otillräcklig finansiering av hälso- och sjukvården får stora jämställdhetseffekter, eftersom en majoritet av de anställda är kvinnor.
–Det är återigen en budget som inte gynnar sjukvården och våra yrkesgrupper tillräckligt mycket. Det kan bli ett hårt slag. Vi får varje dag larmrapporter om nedskärningar och försämringar i arbetsmiljö, arbetstider och scheman på grund av ekonomin. Så behöver det inte vara, det går att vända trenden. Politiken kan rädda vården. Vi hoppas att riksdagen prioriterar om i budgeten, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.
Regioner och kommuner ansvarar för hälso- och sjukvården men staten har också ett ansvar för utjämning och för att det finns förutsättningar för att ge en god hälso- och sjukvård. De generella statsbidragen behöver räknas upp automatiskt för att ge regioner trygghet och bättre planeringsförutsättningar.
Inför 2025 skär dock regeringen ned i de generella statsbidragen till regionerna. Samtidigt går en mycket liten del av de extra satsningarna, eller reformutrymmet, till hälso- och sjukvården. Regeringen har själva presenterat att bara runt 3 av 60 miljarder går till sjukvård, en halvering jämfört med inför 2024. 2 miljarder är ett sektorsbidrag, och 1 miljard tillförs för att satsa på kortare köer. Dessa medel räcker inte, anser Vårdförbundet.
Efter pandemin byggdes en vårdskuld upp som lett till en kris, och den har fördjupats av inflationen. Att inflationen nu mattats av innebär bara att kostnaderna inte stiger lika fort. Det pågår nedskärningar runt om i landet inom sjukvården.
– En underfinansiering av vården får stora jämställdhetseffekter. En majoritet av de anställda är kvinnor. Många jobbar deltid för att de inte orkar heltid, och Vårdförbundets yrken har gått från att vara friska till de sjukaste. Vi betalar med vår hälsa och ekonomi, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.
Sjukvården är också återkommande väljarnas viktigaste fråga och en ny undersökning från TCO visar att samtliga partiers väljare hellre ville se satsningar på välfärden än skattesänkningar.
– Nu krävs långsiktiga medel för att våra yrkesgrupper ska vilja och orka arbeta kvar i hälso- och sjukvården, inte kortsiktiga medel för att korta köer. Det är så klart bra att öka tillgängligheten. Men i praktiken innebär det här att personalen ska göra det på övertid eftersom det rådet brist. Det kommer att slita på våra medlemmar som redan idag har miljoner övertidstimmar. Vi kommer inte acceptera det säger Sineva Ribeiro.
Vårdförbundet välkomnar en fortsatt satsning på en god och nära vård men hade velat se en ambitionshöjning på området, samt att ytterligare medel går till att stärka primärvården. Vårdförbundet ser också positivt på fortsatta satsningar på kvinnohälsa och förlossningsvård, och satsningen på en nationell vårdförmedling.
Läs debattartikeln Budgeten är ännu ett svek mot välfärden på Aftonbladet.se