Region Gävleborg satsade rejält på Vårdförbundets medlemmar barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor under 2021 visar ny partsgemensam lönestatistik* som omfattar nära 45 000** anställda i regionerna. Med en löneutveckling på 5,1 procent toppar regionen löneutvecklingsligan för 2021 och klättrar uppåt från botten.
Genomsnittlig höjning i regionerna var 3,4 procent och medellönen för kollektivet var 37 272 kronor (att jämföra med 36 370 kronor år 2020). Region Jämtland Härjedalen fortsätter med en snål lönepolitik och parkerar med sina 2,4 procents höjning på jumboplats 21 av 21 när det gäller medellön.
Det är idag stenhård konkurrens om landets sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor, något som märks extra tydligt inför sommarperioden då hälso- och sjukvårdens arbetsgivare har svårt att bemanna upp på ett patientsäkert sätt. Vårdförbundet har sedan länge pekat på att bristen på personal med rätt kompetens leder till dålig arbetsmiljö med för få kollegor, överbeläggningar och utökade ansvarsområden , vilket drabbar patienterna i form av långa köer och bristande patientsäkerhet med ökat antal vårdskador.
- Att vara barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska är fantastiska yrken där man gör stor skillnad i samhället och för folkhälsan, men vi behöver fler kollegor med rätt kompetens. Regionerna rapporterar ju brist på Vårdförbundets yrkesgrupper år efter år. Lösningen är dels en bättre arbetsmiljö och att lönestrukturen förändras och här har Vårdförbundet arbetat långsiktigt i många år för att påverka. Vi har i år uppnått en genomsnittlig höjning på 3,4 procent för medlemmarna, vilket är bättre än många andra grupper på arbetsmarknaden. Yrkena behöver uppvärderas för den kunskap och det ansvar yrket innebär, för att göra hälso- och sjukvårdssektorn mer attraktiv, säger Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.
Region Stockholm toppar
Löneligan toppas fortsatt av Region Stockholm som har ett allmänt högre löneläge än resten av landet. Regionerna Dalarna och Jönköping, som i några års tid satsat på en god löneutveckling, ligger strax efter på plats två och tre. Sörmland, som legat tvåa bakom Stockholm i flera år, tappar nu mark på grund av att man bara gav 3 procent i lönepåslag. Sämst löneutveckling 2021 fick de anställda i regionerna Örebro (2,1 procent) och Jämtland Härjedalen (2,4 procent) vilket inte ens når upp till genomsnittlig löneutveckling, som var 3,4 procent 2021.
- Regionerna måste vara mer attraktiva arbetsgivare om man vill klara av sitt uppdrag och där är en god löneutveckling ett centralt verktyg. Idag har vi en situation där de mest erfarna ibland tjänar mindre än nyutexaminerade och det leder till att viktig kompetens väljer bort hälso- och sjukvården. Ungefär en fjärdedel av regionerna har börjat lönesatsningar på särskilt yrkesskickliga för att behålla medarbetare med lång erfarenhet och kanske en specialistinriktning. Det är en viktig delseger för medlemmar i Vårdförbundet och nu fortsätter vi påverka för att förändra lönestrukturen, regionerna måste fortsätta satsa, säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet.
Det skiljer drygt 4 000 kronor i medellön mellan den region som betalar högst medellön och den region som betalar lägst medellön och skillnaden har ökat med nästan 500 kronor per månad sedan 2019. Region Örebro rasade ner från sin topp fem-placering till plats 12 genom att ge lägst lönepåslag under 2021, medan region Jönköping har klättrat upp tio placeringar till tredje plats genom medvetna lönesatsningar några år i rad.
- Medlemmar i Vårdförbundet har minst mellan tre till fyra och ett halvt års högskoleutbildning och lönerna motsvarar inte detta eller det ansvar som dessa legitimationsyrken innebär, det är ett strukturellt problem där kvinnligt dominerade yrken bevisligen har lägre löner än likvärdiga andra yrken***. Det här kräver modiga och nytänkande politiker och vi uppmanar till en valrörelse där vården som väljarnas viktigaste fråga får ta stor plats regionalt och lokalt i partiernas vallöften, säger Sineva Ribeiro.
Rekrytering viktigt
Det vore fullt möjligt att rekrytera tillbaka många av de 13 200**** sjuksköterskor som lämnat yrket, det framgår av både SCB-rapporter och Vårdförbundets senaste Novus-undersökning. Av de sjuksköterskemedlemmar som ”absolut” överväger att byta jobb så är högre grundlön den största drivkraften för att stanna kvar i yrket.
- Regionerna och kommunerna har nu ett gyllene tillfälle att använda de kraftfulla verktyg som vårt nya gemensamma kollektivavtal HÖK22 ger. Nu kan de visa att de menar allvar med att lösa bristen på rätt kompetens och vara mer attraktiva arbetsgivare genom att göra lönesatsningar på särskilt yrkesskickliga, det vill säga på de erfarna och specialisterna, säger Sineva Ribeiro.
* Obs: Statistiken skiljer sig lite åt jämfört med den Vårdförbundet släppte förra året. Då kom statistiken tidigare och byggde på lokala löneutfall, medan årets ranking bygger på den partsgemensamma statistiken.
** Vårdförbundet har 114 000 medlemmar totalt men i denna lönestatistik är avgränsad för att vara relevant, detta gäller lönepopulationen (gruppen) ”Yrkesverksamma medlemmar anställda inom regionerna. Med sysselsättningsgrad över 40 procent, månadsavlönade, lön över 18 000 kr, ej ”andra yrken”, samt HÖK-avtal. Löneutveckling är för identiska individer.
*** Jämställdhetsmyndigheten konstaterar i en rapport om ekonomisk jämställdhet att i yrken som domineras av kvinnor är den genomsnittliga lönen lägre, jämfört med den genomsnittliga lönen i likvärdiga övriga yrken
**** Källa: Socialstyrelsen, antal legitimerade sjuksköterskor upp till 64 år som är sysselsatta utanför hälso- och sjukvården: 13 196. Senast uppdaterad: 2020-09-15 (årsuppgifter - 2018).
- Kategorier:
- Påverkan
- Engagemang
- Nationellt