Vårdförbundet har idag lämnat in sitt yrkande till Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sobona. Yrkandena syftar till att uppnå jämställda villkor för Vårdförbundets kvinnodominerade yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården – barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor.
Deltidsarbetet har ökat ytterligare bland Vårdförbundets medlemmar – från 30 till 34 procent på ett år. Det visar en ny Novus-undersökning som Vårdförbundet låtit göra. Behovet av vila och återhämtning är den främsta orsaken. Bristande arbetsmiljö, hög arbetsbelastning och oregelbundna arbetstider påverkar hälsan och gör det svårt att kombinera arbete med privatliv, vilket gör det svårt att få ihop livspusslet.
– Det här är en bekymmersam utveckling. Vårdförbundets medlemmar ska självklart kunna arbeta heltid under hela sin karriär utan att riskera sin hälsa, säger Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet och fortsätter:
– Ett viktigt steg mot hållbara heltider är arbetstidsförkortning, men även schyssta scheman och att slippa bli störd när man är ledig är avgörande. För att attrahera och behålla kompetent personal i vården behövs också rätt bemanning, framförhållning i schemaläggning och att anställda har möjlighet till återhämtning och reflektion under arbetsdagen. Utvilade livsviktiga yrken ger en god och säker vård och det måste vara målet.
Ett växande jämställdhetsproblem
Kvinnodominerade yrken inom vården halkar efter mansdominerade yrken både vad gäller löner och arbetsvillkor. Löneskillnaderna förstärks av att kvinnor ofta arbetar deltid. En sjuksköterska som jobbar 75 procent av en heltid går i genomsnitt miste om minst 7 miljoner kronor i lön under sitt yrkesliv. Det påverkar även pensionerna, där kvinnokollektivets pensioner i genomsnitt är 30 procent lägre än männens.
– Vi kan inte acceptera att våra kvinnodominerade yrken fortsätter att bära de tyngsta bördorna både mentalt, fysiskt och ekonomiskt. I praktiken är ett heltidsarbete i vården idag nästan omöjligt med hälsan i behåll. Jämställdhet måste vara en central del av lösningen för att skapa hållbara villkor, säger Sineva Ribeiro.
I samband med yrkande har lämnats har Vårdförbundet även sagt upp Huvudöverenskommelsen HÖK 24.
– Vårdförbundets medlemmar gör sitt yttersta varje dag för att kunna ge patienter god och säker vård. De gör det dessutom genom att betala med sin hälsa, sin ekonomi och i det långa loppet med sina pensioner. Det är inte hållbart. Det är hög tid att regionpolitiker tar sitt ansvar och skapar bättre villkor för vården, avslutar Sineva Ribeiro.
Vårdförbundet ser fram emot en konstruktiv dialog med SKR och Sobona för att säkra framtidens vård och medlemmarnas hälsa genom jämställda och hållbara villkor.
Vårdförbundets prioriterade områden i avtalsrörelsen
- Jämställda villkor som möjliggöra heltider och god arbetsmiljö
- Möjlighet till ett socialt liv genom att begränsa antalet arbetspass på helger och nätter
- Säkra hälsa och fritid genom förkortad arbetstid
- Rätt till förutsägbara scheman och ostörd fritid genom att begränsa användningen av förskjuten arbetstid, övertid och beredskap
- Höjda relativlöner och god löneutveckling för att attrahera och behålla kompetens
- Övertidsersättning för deltidsarbetande, på samma sätt som för heltidsarbetande
Frågor och svar om Vårdförbundet i avtalsrörelsen 2025
Vilka frågor kommer Vårdförbundet driva i avtalsrörelsen?
I avtalsrörelsen 2025 kommer vi att jobba för jämställda villkor som möjliggör hållbara heltider och en bra arbetsmiljö. Det betyder till exempel förutsägbara scheman och möjlighet till en ostörd fritid. Vi kommer också fortsätta kämpa för höjda löner, bra förstalöner, god löneutveckling och satsning på de mest erfarna, de särskilt yrkesskickliga.
Vad menar Vårdförbundet med hållbara heltider?
Alltför många av våra medlemmar arbetar deltid för att de inte orkar arbeta heltid. En hållbar heltid betyder att man ska kunna arbeta heltid under hela sin karriär utan att riskera sin hälsa. Det är inte möjligt i dag. Ett viktigt steg mot hållbara heltider är bland annat arbetstidsförkortning, men även rätt bemanning, framförhållning i schemaläggning och möjlighet till återhämtning och reflektion under arbetsdagen.
Varför fortsätter Vårdförbundet att driva frågan om arbetstidsförkortning? Det gick ju inte hela vägen i förra avtalsrörelsen.
Avtalet som skrevs i juni var bara början på en resa mot kortare arbetstider. Vi nådde inte ända fram men vi lyckades i medling få till förflyttningar när det gäller förkortad arbetstid och vi fick upp frågan på agendan. Det här är ett arbete som bara har påbörjats.
Vi har idag brist på arbetskraft inom vården. Hur ska vården kunna bli bättre när även arbetstiden förkortas?
Det är idag stor brist på barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Bristen täcks med övertid, ändrat schema med kort varsel, beredskap, inskränkta raster samt utebliven kompetensutveckling.
Detta innebär att många väljer att lämna arbetsgivaren och i värsta fall yrket. Med bättre villkor kommer arbetsgivare att kunna både rekrytera och behålla medarbetare och fler kommer att orka arbeta heltid.