Frågor och svar från Nationell mötesplats 2021

Arbetsmiljö är en av medlemmarnas viktigaste frågor och vi som ofta träffar medlemmar ser att den frågan blivit viktigare. Hur tänker förbundsstyrelsen att Vårdförbundet behöver möta behovet av ökat stöd?

Förbundsstyrelsen har behandlat en första Arbetsmiljöstrategi med övergripande riktning för fortsatt arbete. Vårdförbundet kommer att förtydliga och förstärka arbetsmiljöarbetet inom hela organisationen.

Påverkansmöjligheten hänger mycket ihop med möjlighet till facklig tid och möjlighet att verka som skyddsombud – Hur ska detta utvecklas i framtida organisation?

Kongressen 2018 fattade beslutet att arbetsgivarens resurser alltid ska användas i första hand. Rätten till facklig tid ska vi alltid driva och se till att vi får bra förutsättningar för vårt viktiga arbete.

Det gäller också i den nya organisationen. Det är inte möjligt att få heltid facklig tid på alla arbetsplatser. Förtroendevalda som finns hos sådana arbetsgivare ska få bra stöd t.ex. genom insatser från kansliet.

Som skyddsombud ska det finnas utrymme att samverka och bidra till arbetsmiljöförbättringar på arbetsplats. Beroende på hur arbetsmiljön är där man har sitt uppdrag ser arbetsmiljöarbetet olika ut. Uppdragets innehåll ska planeras i dialog med närmaste HSO.

Chefsorganisationen behöver ses över, så att chefer och ledare känner sig hemma i Vårdförbundet. Hur ser förbundsstyrelsen på det?

Förbundsstyrelsen diskuterade frågan i juni och den återkommer tidigt under hösten. Som en del av underlaget till förbundsstyrelsen har chefer själva fått utveckla hur de vill arbeta och påverka i Vårdförbundet.

Förtroendevalda/skyddsombud behöver känna stöd från Vårdförbundet för att vilja och kunna ta rollen. Hur kan Vårdförbundet stötta sektorer utan facklig tid?

Stödet till förtroendevalda är en viktig fråga för förbundsstyrelsen. Därför har grundutbildningen utvecklats under kongressperioden och förbundsstyrelsen har beslutat om en utbildningspolicy. Ett nytt digitalt verktyg – den så kallade VI-lådan har utvecklats.

Inom sektionen Privat och stat har nya arbetssätt utvecklats där kansliet stödjer förtroendevalda på arbetsplats. Men stödet till förtroendevalda på arbetsplatsen kommer att vara en viktig fråga även under nästa kongressperiod. Arbetsmiljöuppdraget som skyddsombud ska etableras och planeras med stöd på alla arbetsplatser där våra medlemmar finns oavsett sektor.

Hur mäter vi upplevd nytta i relation till det långsiktiga arbetet som ofta krävs för att skapa förändring?

Det är viktigt att vi kan blicka både bakåt och framåt. Vårdförbundet har åstadkommit stora förändringar när det gäller synen på yrkenas betydelse och vikten av deras kompetens. Vi behöver fortsätta att jobba för sådana långsiktiga förändringar. Samtidigt är det viktigt att varje enskild medlem här och nu känner nyttan med medlemskapet i sin yrkesutövning. Båda dessa perspektiv genomsyrar de kongressbeslut som förbundsstyrelsen arbetar efter idag.

Hur säkerställer vi att Vårdförbundets politik och viktiga frågor drivs lokalt ute i landet om de lokala Vårdförbundsavdelningarna inte finns kvar?

Vårdförbundet kommer alltid ha en lokal organisering. Arbetet med att påverka på arbetsplatsen men också kommunala och regionala politiker är prioriterat. Hur detta bäst görs en ny organisation kommer vi behöva utveckla tillsammans.

Det är mycket som fungerar i nuvarande organisation - hur säkerställer vi att vi behåller och tar tillvara på det?

Vårdförbundet är en stark organisation med många kompetenta förtroendevalda och medarbetare som tillsammans gör skillnad för medlemmarna. Inte minst när det gäller arbetet i regionerna kommer vi behöva identifiera de framgångsrika arbetssättet och säkerställa att de inte avvecklas utan utvecklas.

Om inte geografin ska styra avdelningstillhörighet, hur säkerställer vi partsförhållandet? Gäller också region.

En lokal organisation som utgår från arbetsplats och sektorer innebär i sig att partsförhållandet kommer i fokus. Inom regional sektor hanteras partsförhållandet med regionerna som arbetsgivare medan det inom exempelvis privat sektor handlar om organisering av partsförhållande från allt mellan ett mindre vårdföretag med fem anställda till koncerner med riksomfattande verksamhet.

Inom statlig sektor utgör respektive myndighet (som kan vara såväl lokal som spridd över landet) en grund för partsförhållandet men här har vi också att hantera förhandlingsordningen som innebär en tvärfacklig samverkan inom OFR.

Självklart finns geografisk aspekt med även i sektors-uppdelad organisation, men på olika sätt för de olika sektorerna. En framtida avdelning i region följer den geografiska gränsen för regionen och hanterar partsförhållandet i förhållande till denna region som arbetsgivare. I den pilotverksamhet som idag sker med avdelning Capio är det anställning inom koncernen som styr organiseringen. Capio har arbetsplatser på flera ställen i landet och här är det ”hela Sverige” som utgör geografisk gräns.

Vårdförbundet är part i de fall vi har en partsställning. Ofta är det avdelning inom Vårdförbundet som utgör lokal part men här kan det komma att variera. Redan idag är exempelvis Riksklubbarna de som har uppdraget att vara lokal part inom sitt arbetsområde.

Beskrivningen att geografi inte ska styra har varit ett sätt att försöka beskriva förändringen i förhållande till idag. Frågor och missförstånd under vårens samtal visar att detta behöver beskrivas på ett bättre sätt och Förbundsstyrelsen har vid mötet i juni omformulerat och kompletterat de grundläggande principer som funnits tidigare.

Hos små arbetsgivare där vi inte har facklig tid, hur ska Vårdförbundet kunna hjälpa vid förändringar? Var ska tiden tas ifrån?

Se svar fråga 2 och 4.