Delbetänkandet Rätt information – Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga (SOU 2013:45)
Vårdförbundet tillstyrker, med nedan angivet undantag, utredningens förslag.
Vårdförbundet delar utredningens uppfattning att det är otillfredsställande att personer som har nedsatt beslutsförmåga riskerar att få en sämre vård på grund av att dagens regelverk i princip utestänger de från deltagande i sammanhållen journalföring och kvalitetsregister. Vårdförbundet instämmer i att just den patientgruppen kan vara den som har störst behov av informationsutbyte genom sammanhållen journalföring. Likaså är det viktigt att denna patientgrupp ska kunna delta i kvalitetsregister i syfte att förbättra kvaliteten i vården både för enskilde och för andra med liknande sjukdomar eller skador.
Vårdförbundet anser att utredningens förslag är väl genomtänkt och välmotiverat. Förbundet har bara invändningar beträffande betänkandets skrivningar om ställningstagandet till patientens beslutsförmåga.
I delbetänkandet (s. 70) anges att även icke-legitimerade, ex. undersköterskor, ska kunna bedöma patientens förmåga att ta ställning till informationshanteringen. Vårdförbundet ifrågasätter detta och de exempel som anges i anslutning till detta. Om en undersköterska har frågor om administration av läkemedel, såromläggning, rehabilitering osv. bör frågorna besvaras av ansvarig sjuksköterska eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Förbundet kan inte se att undersköterskan ska kunna gå in en annan vårdgivares dokumentation för att få svar på frågorna. När det gäller dokumentation i kvalitetsregister kan Vårdförbundet inte heller se skäl till att bedömningen ska kunna göras av icke-legitimerad personal. Vårdförbundet anser att bedömningarna om deltagande i kvalitetsregister ska göras av legitimerade yrkesutövare.
Vårdförbundets uppfattning är att bedömningar av en patients beslutskompetens ska göras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal med adekvat kunskap och kompetens för detta. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har också ett lagreglerat yrkesansvar. Detta ansvar kan prövas på flera olika sätt bl.a. av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). HSAN har nyligen, i två olika ärenden (HSAN 2013/0021:A4 och 2013/0036:A4), beslutat om tre-årig prövotid för legitimerade yrkesutövare pga. dataintrång. Yrkesansvaret för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal kan utgöra ett skydd mot obehöriga integritetsintrång.
Vårdförbundet vill avslutningsvis framhålla att det finns ett stort behov i vården av ökad kunskap om vad regelverket om informationshantering och journalföring innebär, särskilt gällande integritetsfrågorna. Förbundet får många frågor från medlemmar i förbundet om patientdatalagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd inom området. Detta trots att regelverket kom för flera år sedan. Om det kommer förändringar nu utgår vi från att det kommer att göras informations- och utbildningsinsatser för att underlätta implementeringen.
Delbetänkandet Rätt information – Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga (SOU 2013:45)
Vårdförbundet tillstyrker, med nedan angivet undantag, utredningens förslag.
Vårdförbundet delar utredningens uppfattning att det är otillfredsställande att personer som har nedsatt beslutsförmåga riskerar att få en sämre vård på grund av att dagens regelverk i princip utestänger de från deltagande i sammanhållen journalföring och kvalitetsregister. Vårdförbundet instämmer i att just den patientgruppen kan vara den som har störst behov av informationsutbyte genom sammanhållen journalföring. Likaså är det viktigt att denna patientgrupp ska kunna delta i kvalitetsregister i syfte att förbättra kvaliteten i vården både för enskilde och för andra med liknande sjukdomar eller skador.
Vårdförbundet anser att utredningens förslag är väl genomtänkt och välmotiverat. Förbundet har bara invändningar beträffande betänkandets skrivningar om ställningstagandet till patientens beslutsförmåga.
I delbetänkandet (s. 70) anges att även icke-legitimerade, ex. undersköterskor, ska kunna bedöma patientens förmåga att ta ställning till informationshanteringen. Vårdförbundet ifrågasätter detta och de exempel som anges i anslutning till detta. Om en undersköterska har frågor om administration av läkemedel, såromläggning, rehabilitering osv. bör frågorna besvaras av ansvarig sjuksköterska eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Förbundet kan inte se att undersköterskan ska kunna gå in en annan vårdgivares dokumentation för att få svar på frågorna. När det gäller dokumentation i kvalitetsregister kan Vårdförbundet inte heller se skäl till att bedömningen ska kunna göras av icke-legitimerad personal. Vårdförbundet anser att bedömningarna om deltagande i kvalitetsregister ska göras av legitimerade yrkesutövare.
Vårdförbundets uppfattning är att bedömningar av en patients beslutskompetens ska göras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal med adekvat kunskap och kompetens för detta. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har också ett lagreglerat yrkesansvar. Detta ansvar kan prövas på flera olika sätt bl.a. av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). HSAN har nyligen, i två olika ärenden (HSAN 2013/0021:A4 och 2013/0036:A4), beslutat om tre-årig prövotid för legitimerade yrkesutövare pga. dataintrång. Yrkesansvaret för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal kan utgöra ett skydd mot obehöriga integritetsintrång.
Vårdförbundet vill avslutningsvis framhålla att det finns ett stort behov i vården av ökad kunskap om vad regelverket om informationshantering och journalföring innebär, särskilt gällande integritetsfrågorna. Förbundet får många frågor från medlemmar i förbundet om patientdatalagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd inom området. Detta trots att regelverket kom för flera år sedan. Om det kommer förändringar nu utgår vi från att det kommer att göras informations- och utbildningsinsatser för att underlätta implementeringen.
VÅRDFÖRBUNDET
Carita Fallström
Förbundsjurist