Remissvar rapporten Otillåten egendom och hot inom den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården
Vårdförbundet har beretts tillfälle att yttra sig över Socialstyrelsens rapport om otillåten egendom och hot inom den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården. Förbundet tillstyrker Socialstyrelsens förslag.
Vårdförbundet är ett yrkes- och fackförbund för legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Förbundet har drygt 113 000 medlemmar, varav drygt 90 000 är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård. Vårdförbundet arbetar för en personcentrerad, säker och nära vård samt en jämlik hälsa.
Vårdförbundets synpunkter på Socialstyrelsens förslag
Det är angeläget att förhindra att otillåten egendom förs in på inrättningar för psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Det är också viktigt att förhindra att patienter som ges sådan vård hotar eller företar straffbelagda gärningar mot personer utanför vårdinrättningen. Samtidigt måste man också beakta vilka konsekvenser åtgärder som restriktioner, kontroller m.m. har på vårdmiljön och skapande av en tillitsfull vårdrelation som utgår från en personcentrerad vård. De etiska aspekterna måste också noggrant övervägas och analyseras innan man genomför några förändringar.
För att upprätthålla en säker, trygg och god vård föreslår Socialstyrelsen införande av möjlighet till allmän kontroll av försändelser och utökade möjligheter för allmän inpasseringskontroll inom rättspsykiatrisk vård. Om man inför allmän inpasseringskontroll på säkerhetsnivå 3 föreslås att det ska krävas att man gör en utvärdering av kontrollens konsekvenser för vårdmiljön, såsom vårdrelationen och patientens möjlighet till rehabilitering. Vårdförbundet kan dock se att det också kan behövas en utvärdering om man inför allmän kontroll av försändelser. Vårdförbundet anser i övrigt att förslagen väl motiverade, proportionerliga och väl avvägda. De tillstyrks därför.
När det gäller psykiatrisk tvångsvård (LPT) föreslår Socialstyrelsen inga ändringar beträffande möjligheter till kontroll av försändelser eller inpasseringskontroll. Socialstyrelsen motiverar sitt ställningstagande med att införande av allmän kontroll av försändelser och utvidgning av allmän inpasseringskontroll inte är proportionerliga i förhållande till syftet att upprätthålla en säker vård. Vårdförbundet delar Socialstyrelsens bedömning.
Socialstyrelsen föreslår också bestämmelser om att patienter, om det inte är olämpligt, ska ges möjlighet att närvara när försändelser öppnas. Vårdförbundet tillstyrker även de förslagen. Vårdförbundet instämmer även i Socialstyrelsens bedömning att det saknas tillräckliga skäl att ytterligare begränsa patienters möjligheter att använda elektroniska kommunikationstjänster eller skicka försändelser i syfte att förhindra att patienter hotar eller företar straffbelagda gärningar mot personer utanför vårdinrättningen.
Övrigt
Ett genomförande av Socialstyrelsens förslag kan leda till säkrare vård inom tvångspsykiatrin. Vårdförbundet vill samtidigt lyfta vikten av verksamheternas systematiska och förebyggande patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete. Det arbetet behöver förstärkas om man ska kunna få en vård som är säkrare för såväl patienter som personal. Vårdförbundet anser också att patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbetet behöver integreras. Ett integrerat patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete kan skapa synergier som också bidrar till en säker, trygg och god vård. Utöver detta ser Vårdförbundet att en säkrare vårdmiljö för patienter och personal förutsätter att det finns tillräckligt med kunskap och kompetens hos de anställda i verksamheterna. Vårdförbundet vill särskilt lyfta behovet av sjuksköterskor med specialistutbildning inom psykiatrisk vård. De kan genom sin omvårdnadskompetens spela en avgörande roll när det gäller en säker, trygg och god vård. Specialistutbildade sjuksköterskor kan genom att driva utvecklingen av en personcentrerad vård och ökad vårdkvalitet göra stor skillnad. Vårdförbundet anser att alla verksamheter som bedriver psykiatrisk tvångsvård ska vara bemannade med specialistutbildade sjuksköterskor. I dagsläget är detta inte möjligt eftersom psykiatrisjuksköterskor minskat med 10 procent mellan åren 2009 och 2014. Andelen specialistutbildade sjuksköterskor fortsätter att minska och det finns all anledning att befara att detta kommer att försämra kvaliteten och patientsäkerheten inom psykiatrin. Vårdförbundet har tagit fram modellen akademisk specialisttjänstgöring, AST, där specialistutbildningen sker inom ramen för en anställning med kollektivavtalad lön och andra villkor under hela utbildningstiden. Några landsting har infört AST-tjänster inom psykiatrin. Det är en utveckling som behöver stärkas. Arbetsgivarna har ett ansvar att efterfråga specialistkunskap och också se till att medarbetarna har möjlighet till specialistutbildning. Staten måste också visa att specialistutbildning för sjuksköterskor är en viktig fråga och lagstifta om att det i kommuner och landsting ska finnas möjligheter till akademisk specialisttjänstgöring i den omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet.
Remissvar rapporten Otillåten egendom och hot inom den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården
Vårdförbundet har beretts tillfälle att yttra sig över Socialstyrelsens rapport om otillåten egendom och hot inom den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården. Förbundet tillstyrker Socialstyrelsens förslag.
Vårdförbundet är ett yrkes- och fackförbund för legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Förbundet har drygt 113 000 medlemmar, varav drygt 90 000 är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård. Vårdförbundet arbetar för en personcentrerad, säker och nära vård samt en jämlik hälsa.
Vårdförbundets synpunkter på Socialstyrelsens förslag
Det är angeläget att förhindra att otillåten egendom förs in på inrättningar för psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Det är också viktigt att förhindra att patienter som ges sådan vård hotar eller företar straffbelagda gärningar mot personer utanför vårdinrättningen. Samtidigt måste man också beakta vilka konsekvenser åtgärder som restriktioner, kontroller m.m. har på vårdmiljön och skapande av en tillitsfull vårdrelation som utgår från en personcentrerad vård. De etiska aspekterna måste också noggrant övervägas och analyseras innan man genomför några förändringar.
För att upprätthålla en säker, trygg och god vård föreslår Socialstyrelsen införande av möjlighet till allmän kontroll av försändelser och utökade möjligheter för allmän inpasseringskontroll inom rättspsykiatrisk vård. Om man inför allmän inpasseringskontroll på säkerhetsnivå 3 föreslås att det ska krävas att man gör en utvärdering av kontrollens konsekvenser för vårdmiljön, såsom vårdrelationen och patientens möjlighet till rehabilitering. Vårdförbundet kan dock se att det också kan behövas en utvärdering om man inför allmän kontroll av försändelser. Vårdförbundet anser i övrigt att förslagen väl motiverade, proportionerliga och väl avvägda. De tillstyrks därför.
När det gäller psykiatrisk tvångsvård (LPT) föreslår Socialstyrelsen inga ändringar beträffande möjligheter till kontroll av försändelser eller inpasseringskontroll. Socialstyrelsen motiverar sitt ställningstagande med att införande av allmän kontroll av försändelser och utvidgning av allmän inpasseringskontroll inte är proportionerliga i förhållande till syftet att upprätthålla en säker vård. Vårdförbundet delar Socialstyrelsens bedömning.
Socialstyrelsen föreslår också bestämmelser om att patienter, om det inte är olämpligt, ska ges möjlighet att närvara när försändelser öppnas. Vårdförbundet tillstyrker även de förslagen. Vårdförbundet instämmer även i Socialstyrelsens bedömning att det saknas tillräckliga skäl att ytterligare begränsa patienters möjligheter att använda elektroniska kommunikationstjänster eller skicka försändelser i syfte att förhindra att patienter hotar eller företar straffbelagda gärningar mot personer utanför vårdinrättningen.
Övrigt
Ett genomförande av Socialstyrelsens förslag kan leda till säkrare vård inom tvångspsykiatrin. Vårdförbundet vill samtidigt lyfta vikten av verksamheternas systematiska och förebyggande patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete. Det arbetet behöver förstärkas om man ska kunna få en vård som är säkrare för såväl patienter som personal. Vårdförbundet anser också att patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbetet behöver integreras. Ett integrerat patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete kan skapa synergier som också bidrar till en säker, trygg och god vård. Utöver detta ser Vårdförbundet att en säkrare vårdmiljö för patienter och personal förutsätter att det finns tillräckligt med kunskap och kompetens hos de anställda i verksamheterna. Vårdförbundet vill särskilt lyfta behovet av sjuksköterskor med specialistutbildning inom psykiatrisk vård. De kan genom sin omvårdnadskompetens spela en avgörande roll när det gäller en säker, trygg och god vård. Specialistutbildade sjuksköterskor kan genom att driva utvecklingen av en personcentrerad vård och ökad vårdkvalitet göra stor skillnad. Vårdförbundet anser att alla verksamheter som bedriver psykiatrisk tvångsvård ska vara bemannade med specialistutbildade sjuksköterskor. I dagsläget är detta inte möjligt eftersom psykiatrisjuksköterskor minskat med 10 procent mellan åren 2009 och 2014. Andelen specialistutbildade sjuksköterskor fortsätter att minska och det finns all anledning att befara att detta kommer att försämra kvaliteten och patientsäkerheten inom psykiatrin. Vårdförbundet har tagit fram modellen akademisk specialisttjänstgöring, AST, där specialistutbildningen sker inom ramen för en anställning med kollektivavtalad lön och andra villkor under hela utbildningstiden. Några landsting har infört AST-tjänster inom psykiatrin. Det är en utveckling som behöver stärkas. Arbetsgivarna har ett ansvar att efterfråga specialistkunskap och också se till att medarbetarna har möjlighet till specialistutbildning. Staten måste också visa att specialistutbildning för sjuksköterskor är en viktig fråga och lagstifta om att det i kommuner och landsting ska finnas möjligheter till akademisk specialisttjänstgöring i den omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet.
VÅRDFÖRBUNDET
Carita Fallström
Förbundsjurist