Vårdförbundet är i huvudsak positivt till kommissionens förslag.
Vårdförbundet är positivt till kommissionens förslag om en europeisk hälsounion och kommissionens avsikt att stärka EU:s gemensamma beredskap och krishanteringsförmåga genom stärkt samordning. Erfarenheterna av hur covid-19 situationen har hanterats har verkligen visat på behovet av ökat samarbete och ökad samordning.
Vårdförbundet instämmer i att regeringens övergripande målsättning med förhandlingarna kring förslaget ska vara att nå fram till ett väl avvägt resultat som tar vara på erfarenheterna från covid-19-pandemin och skapa en ändamålsenlig, proportionerlig, balanserad och effektiv struktur som gör att EU står bättre rustat inför framtida hälsohot.
Vårdförbundet håller också med om att de förändrade mandaten för EMA och ECDC bör utvecklas i proportion till de resurser som finns tillgängliga för ändamålet. Det är särskilt viktigt att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna avseende hälsofrågor respekteras fullt ut.
Det har utöver detta varit svårt för Vårdförbundet att utifrån föreliggande underlag bedöma vilka närmare konsekvenser och effekter förslagen kan ha för de yrkesgrupper som är medlemmar i förbundet; barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Vårdförbundet vill dock ändå särskilt lyfta frågan om kompetensförsörjning under pandemier. Frågan om nationell kompetensförsörjning måste ingå i de nationella hälsoberedskapsplaner som medlemsländerna ska ta fram (artikel 6). Detta gäller framförallt beträffande tillgången på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Tyvärr har ju den sedan tidigare kända bristen på framförallt sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och biomedicinska analytiker i Sverige blivit ännu mer tydlig och framträdande i den svenska pandemihanteringen. Åtgärder behöver genomföras omgående för att komma tillrätta med den sedan flera år försummade frågan om bristen på legitimerad personal i svensk hälso- och sjukvård.
I remissunderlaget lyfts vikten av fri rörlighet av hälso- och sjukvårdspersonal och här ser förbundet att det är viktigt att man i kristider inte tummar på kraven på kunskap och kompetens avseende legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
När det gäller övningsverksamhet (artikel 11) anser Vårdförbundet att professionerna i vården ska ha inflytande över hur verksamheten ska bedrivas och vilket innehåll det ska ha.
När det gäller referenslaboratorier (artikel 15) ser Vårdförbundet att det är viktigt att tydliggöra att dessa ska bemannas med yrkesutövare med för uppgiften adekvat utbildning och att de ska ha tillgång till kompetensutveckling. Det är lämpligt att biomedicinska analytiker bemannar, ansvarar för och utvecklar dessa laboratorier. Biomedicinska analytiker som bemannar referenslaboratorier i samtliga EU-länder bör ha minst en utbildning motsvarande Bachelor (180-240 ECTS) enligt Bologna-processen, vilket idag inte är fallet i Tyskland och Spanien.
Europeisk hälsounion
Vårdförbundet är i huvudsak positivt till kommissionens förslag.
Vårdförbundet är positivt till kommissionens förslag om en europeisk hälsounion och kommissionens avsikt att stärka EU:s gemensamma beredskap och krishanteringsförmåga genom stärkt samordning. Erfarenheterna av hur covid-19 situationen har hanterats har verkligen visat på behovet av ökat samarbete och ökad samordning.
Vårdförbundet instämmer i att regeringens övergripande målsättning med förhandlingarna kring förslaget ska vara att nå fram till ett väl avvägt resultat som tar vara på erfarenheterna från covid-19-pandemin och skapa en ändamålsenlig, proportionerlig, balanserad och effektiv struktur som gör att EU står bättre rustat inför framtida hälsohot.
Vårdförbundet håller också med om att de förändrade mandaten för EMA och ECDC bör utvecklas i proportion till de resurser som finns tillgängliga för ändamålet. Det är särskilt viktigt att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna avseende hälsofrågor respekteras fullt ut.
Det har utöver detta varit svårt för Vårdförbundet att utifrån föreliggande underlag bedöma vilka närmare konsekvenser och effekter förslagen kan ha för de yrkesgrupper som är medlemmar i förbundet; barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Vårdförbundet vill dock ändå särskilt lyfta frågan om kompetensförsörjning under pandemier. Frågan om nationell kompetensförsörjning måste ingå i de nationella hälsoberedskapsplaner som medlemsländerna ska ta fram (artikel 6). Detta gäller framförallt beträffande tillgången på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Tyvärr har ju den sedan tidigare kända bristen på framförallt sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och biomedicinska analytiker i Sverige blivit ännu mer tydlig och framträdande i den svenska pandemihanteringen. Åtgärder behöver genomföras omgående för att komma tillrätta med den sedan flera år försummade frågan om bristen på legitimerad personal i svensk hälso- och sjukvård.
I remissunderlaget lyfts vikten av fri rörlighet av hälso- och sjukvårdspersonal och här ser förbundet att det är viktigt att man i kristider inte tummar på kraven på kunskap och kompetens avseende legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
När det gäller övningsverksamhet (artikel 11) anser Vårdförbundet att professionerna i vården ska ha inflytande över hur verksamheten ska bedrivas och vilket innehåll det ska ha.
När det gäller referenslaboratorier (artikel 15) ser Vårdförbundet att det är viktigt att tydliggöra att dessa ska bemannas med yrkesutövare med för uppgiften adekvat utbildning och att de ska ha tillgång till kompetensutveckling. Det är lämpligt att biomedicinska analytiker bemannar, ansvarar för och utvecklar dessa laboratorier. Biomedicinska analytiker som bemannar referenslaboratorier i samtliga EU-länder bör ha minst en utbildning motsvarande Bachelor (180-240 ECTS) enligt Bologna-processen, vilket idag inte är fallet i Tyskland och Spanien.
Sineva Ribeiro, förbundsordförande