Remissvar - förslag till nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården
Vårdförbundet välkomnar Socialstyrelsens förslag om nationell handlingsplan. Innehållet i handlingsplanen är helt i linje med Vårdförbundets uppfattning om hur patientsäkerhetsarbetet bör och ska bedrivas för att minska vårdskadorna i hälso- och sjukvården.
Vårdförbundet är ett yrkes- och fackförbund för legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Förbundet har drygt 115 000 medlemmar, varav drygt 90 000 är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård. Vårdförbundet arbetar för en personcentrerad, säker och nära vård samt en jämlik hälsa.
Vårdförbundets allmänna synpunkter på förslagen
Socialstyrelsen har på ett berömvärt sätt engagerat professionsorganisationerna i arbetet med att ta fram den nationella handlingsplanen. Vårdförbundet kan se att Socialstyrelsen varit lyhörd för de synpunkter förbundet framfört. Vårdförbundet är övervägande positivt till Socialstyrelsens förslag om nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Den behövs för att utveckla och samordna arbetet med patientsäkerhet i landet. Vårdförbundet ställer sig bakom visionen om god och säker vård överallt och alltid. Förbundet ställer sig också bakom målet om att ingen patient ska behöva drabbas av en vårdskada. Fråga är dock om det inte är dags att riksdagen beslutar om en nationell nollvision för vårdskador. En sådan skulle ytterligare kunna förstärka att det är fråga om en nationell kraftsamling för ökad patientsäkerhet.
Förbundet instämmer i att de grundläggande förutsättningarna för säker vård är god säkerhetskultur, kunskap och kompetens, ledning och styrning samt patienten som medskapare. Om de förutsättningarna saknas är det svårt att bedriva ett effektivt patientsäkerhetsarbete. Förbundet tillstyrker också de fem prioriterade fokusområdena. De bildar en bra struktur och utgångspunkt för handlingsplanens nationella åtgärder. Förslagen om vad huvudmännen kan göra inom varje fokusområde är också väl beskrivna och detta underlättar utformningen av regionala och kommunala handlingsplaner.
Vårdförbundet instämmer också i behovet av en nationell plattform som stöd för genomförande av handlingsplanens åtgärder och för samordning och samverkan. Förslagen på nationella åtgärder och organisation för genomförande skapar en tydlighet i roller och ansvar. Det är också bra att redan nu presentera en årsprocess för hur arbetet ska bedrivas.
Den nationella handlingsplanen ska kunna användas av regioner och kommuner när de upprättar sina respektive handlingsplaner. Det ställs dock inga krav på att huvudmännen ska upprätta handlingsplaner. Det ställs inte heller några krav på vad de ska innehålla. Även om Socialstyrelsen inte kan ställa sådana krav på huvudmännen i en nationell handlingsplan vill Vårdförbundet ta upp risken för att huvudmännen gör olika prioriteringar. Planerna och satsningarna kan därmed komma att se olika ut i olika delar av landet. Nivån av patientsäkerhet kan komma att skilja sig åt beroende på var i landet vården bedrivs. Förslaget om att följa upp handlingsplanens genomförande nationellt och regionalt varje år är därför väldigt viktigt. Det är också viktigt att innehåll och utveckling av planerna följs över tid, så som anges i förslaget till handlingsplan.
När det gäller framtagande av regionala och kommunala handlingsplaner förutsätter Vårdförbundet att regioner och kommuner involverar företrädare för professionerna. Professionerna har stor kunskap om vad som krävs för att vården ska bli säkrare. Den kunskapen måste värderas, respekteras och användas när regionala och kommunala handlingsplaner tas fram. Det är viktigt att huvudmännens handlingsplaner gör konkret skillnad på arbetsplatserna i vården och att de används i det dagliga arbetet.
Socialstyrelsen har i övrigt på ett förtjänstfullt sätt beskrivit vad som krävs för att vi ska få en säkrare vård. Särskilt positivt är att Socialstyrelsen i handlingsplanen lyfter:
arbetsmiljöns betydelse och arbetsmiljöfaktorer som hög arbetsbelastning och bristande tid för återhämtning. Det är också värdefullt handlingsplanen lyfter värdet av att integrera systematiskt patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete samt att riskanalyser genomförs ur såväl patientsäkerhets- som arbetsmiljöperspektiv.
behovet av långsiktig kompetensförsörjning och tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal med adekvat kompetens. Här ser Vårdförbundet dock att texten kan utvecklas med angelägenheten av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och specialistkompetens. Detta bland annat mot bakgrund av att Socialstyrelsen i rapporten Kompetensförsörjning och patientsäkerhet särskilt lyfter att granskade studier visar på ett samband mellan högre bemanning av läkare och sjuksköterskor och lägre dödlighet. Av rapporten framgår också att tillgång till specialistkompetens bidrar till minskad dödlighet, färre återinläggningar och kortare vårdtider.
behovet av kontinuerlig kompetensutveckling och fortbildning i alla delar av vården.
introduktion av nyutexaminerade
att omstruktureringen av vården uppmärksammas tydligt och att det bland annat ställer nya krav på bemanning och kompetens.
Som framgår ovan är Vårdförbundet genomgående positiv till den nationella handlingsplanen och hur den utformats. Förbundet vill ändå lyfta några frågor som kan förbättra den ytterligare.
Personcentrerad vård - Handlingsplanen har ett uttalat personcentrerat förhållningssätt och detta välkomnas av Vårdförbundet. Det personcentrerade förhållningssättet kan ytterligare understrykas genom att använda en mer personcentrerad terminologi. T.ex. genom att byta ut ”patient” och ”medskapare” mot ”individen” eller ”partner”. ”Delaktighet” kan också bytas ut mot ”partnerskap”.
Samverkan och samordning - Här vill Vårdförbundet att handlingsplanen ytterligare ska understryka behovet av samverkan och samordning mellan regioner och kommuner vid framtagandet av regionala och kommunala handlingsplaner. Det handlar inte bara om att handlingsplanerna ska hantera risker vid övergångarna mellan regioner och kommuner, utan också om patientsäkra vårdprocesserna utifrån individens totala situation.
Remissvar - förslag till nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården
Vårdförbundet välkomnar Socialstyrelsens förslag om nationell handlingsplan. Innehållet i handlingsplanen är helt i linje med Vårdförbundets uppfattning om hur patientsäkerhetsarbetet bör och ska bedrivas för att minska vårdskadorna i hälso- och sjukvården.
Vårdförbundet är ett yrkes- och fackförbund för legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Förbundet har drygt 115 000 medlemmar, varav drygt 90 000 är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård. Vårdförbundet arbetar för en personcentrerad, säker och nära vård samt en jämlik hälsa.
Vårdförbundets allmänna synpunkter på förslagen
Socialstyrelsen har på ett berömvärt sätt engagerat professionsorganisationerna i arbetet med att ta fram den nationella handlingsplanen. Vårdförbundet kan se att Socialstyrelsen varit lyhörd för de synpunkter förbundet framfört. Vårdförbundet är övervägande positivt till Socialstyrelsens förslag om nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Den behövs för att utveckla och samordna arbetet med patientsäkerhet i landet. Vårdförbundet ställer sig bakom visionen om god och säker vård överallt och alltid. Förbundet ställer sig också bakom målet om att ingen patient ska behöva drabbas av en vårdskada. Fråga är dock om det inte är dags att riksdagen beslutar om en nationell nollvision för vårdskador. En sådan skulle ytterligare kunna förstärka att det är fråga om en nationell kraftsamling för ökad patientsäkerhet.
Förbundet instämmer i att de grundläggande förutsättningarna för säker vård är god säkerhetskultur, kunskap och kompetens, ledning och styrning samt patienten som medskapare. Om de förutsättningarna saknas är det svårt att bedriva ett effektivt patientsäkerhetsarbete. Förbundet tillstyrker också de fem prioriterade fokusområdena. De bildar en bra struktur och utgångspunkt för handlingsplanens nationella åtgärder. Förslagen om vad huvudmännen kan göra inom varje fokusområde är också väl beskrivna och detta underlättar utformningen av regionala och kommunala handlingsplaner.
Vårdförbundet instämmer också i behovet av en nationell plattform som stöd för genomförande av handlingsplanens åtgärder och för samordning och samverkan. Förslagen på nationella åtgärder och organisation för genomförande skapar en tydlighet i roller och ansvar. Det är också bra att redan nu presentera en årsprocess för hur arbetet ska bedrivas.
Den nationella handlingsplanen ska kunna användas av regioner och kommuner när de upprättar sina respektive handlingsplaner. Det ställs dock inga krav på att huvudmännen ska upprätta handlingsplaner. Det ställs inte heller några krav på vad de ska innehålla. Även om Socialstyrelsen inte kan ställa sådana krav på huvudmännen i en nationell handlingsplan vill Vårdförbundet ta upp risken för att huvudmännen gör olika prioriteringar. Planerna och satsningarna kan därmed komma att se olika ut i olika delar av landet. Nivån av patientsäkerhet kan komma att skilja sig åt beroende på var i landet vården bedrivs. Förslaget om att följa upp handlingsplanens genomförande nationellt och regionalt varje år är därför väldigt viktigt. Det är också viktigt att innehåll och utveckling av planerna följs över tid, så som anges i förslaget till handlingsplan.
När det gäller framtagande av regionala och kommunala handlingsplaner förutsätter Vårdförbundet att regioner och kommuner involverar företrädare för professionerna. Professionerna har stor kunskap om vad som krävs för att vården ska bli säkrare. Den kunskapen måste värderas, respekteras och användas när regionala och kommunala handlingsplaner tas fram. Det är viktigt att huvudmännens handlingsplaner gör konkret skillnad på arbetsplatserna i vården och att de används i det dagliga arbetet.
Socialstyrelsen har i övrigt på ett förtjänstfullt sätt beskrivit vad som krävs för att vi ska få en säkrare vård. Särskilt positivt är att Socialstyrelsen i handlingsplanen lyfter:
Som framgår ovan är Vårdförbundet genomgående positiv till den nationella handlingsplanen och hur den utformats. Förbundet vill ändå lyfta några frågor som kan förbättra den ytterligare.
Personcentrerad vård - Handlingsplanen har ett uttalat personcentrerat förhållningssätt och detta välkomnas av Vårdförbundet. Det personcentrerade förhållningssättet kan ytterligare understrykas genom att använda en mer personcentrerad terminologi. T.ex. genom att byta ut ”patient” och ”medskapare” mot ”individen” eller ”partner”. ”Delaktighet” kan också bytas ut mot ”partnerskap”.
Samverkan och samordning - Här vill Vårdförbundet att handlingsplanen ytterligare ska understryka behovet av samverkan och samordning mellan regioner och kommuner vid framtagandet av regionala och kommunala handlingsplaner. Det handlar inte bara om att handlingsplanerna ska hantera risker vid övergångarna mellan regioner och kommuner, utan också om patientsäkra vårdprocesserna utifrån individens totala situation.
VÅRDFÖRBUNDET
Sineva Ribeiro
Förbundsordförande