Betänkandet Belastningsregisterkontroll och avskiljande av studenter (SOU 2021:83)
Vårdförbundet yttrar sig över betänkandet även om förbundet inte fått betänkandet på remiss. Förbundet är positivt till förslagen om belastningsregisterkontroll i samband med antagning till vissa lärarutbildningar och hälso- och sjukvårdsutbildningar samt till förslagen om nya avskiljandegrunder.
Synpunkter på förslagen i betänkandet
De uppgifter som finns i belastningsregistret är av mycket integritetskänsligt slag. En belastningsregisterkontroll i samband med antagning till högskolan innebär, så som framhålls i betänkandet, en påtaglig integritetskränkning för den enskilde som förekommer i registret. En kontroll i registret kan också försvåra återanpassningen till samhället av personer som dömts för brott och som har avtjänat sina straff. Mot bakgrund av detta bedömer utredningen att det krävs starka skäl för belastningsregisterkontroll. Vårdförbundet instämmer i detta.
Så som anges i betänkandet utgör hälso- och sjukvården en verksamhet där allmänhetens förtroende är av stor vikt och det finns ett behov av att skydda utsatta personer. Vidare finns det ett starkt inslag av beroende mellan yrkesutövaren och patienten. Detta kan i sig vara ett skäl för införande av belastningskontroll vid antagning till utbildning. Ett annat viktigt skäl för att införa en kontroll är att de som har dömts för de allvarliga brott som föreslås kontrolleras, inte kan förväntas bli legitimerade efter avslutad utbildning. Det är bättre att en person som dömts för något av de allvarliga brott som det är fråga om i förslaget, inte påbörjar en utbildning för ett yrke som denne ändå inte har förutsättningar att bli verksam i. Att beakta är också att en högskoleutbildning är en investering i både tid och pengar såväl för den enskilde som samhället. Det bör redan på ett tidigt stadium vara förutsebart för den enskilde om det är meningsfullt att påbörja en utbildning eller inte. Det är också bra att utbildningsplatser inte tas upp av personer som inte har förutsättningar att bli legitimerade. Detta underlättar för andra behöriga sökande att få en utbildningsplats i stället.
Vårdförbundet bedömer utifrån ovanstående att den föreslagna registerkontrollen är proportionerlig i förhållande till sitt ändamål; patientens krav på trygghet.
Samtidigt ska beaktas att förslaget medför en stor mängd kontroller på mycket begränsad tid för framförallt Universitets- och högskolerådet. I konsekvensanalysen anges att också lärosätena kan komma att drabbas av ökade kostnader. Om så blir fallet är det angeläget att lärosätena kompenseras för det och att detta inte ska finansieras genom myndigheternas befintliga anslag.
11.6.3 Vilka hälso- och sjukvårdsutbildningar ska omfattas av kravet på belastningsregisterkontroll?
Det finns idag 22 yrken i hälso- och sjukvården som omfattas av regelverket om legitimation. Av dessa legitimationsyrken kräver 20 högskoleutbildning. Utredningen föreslår dock bara att belastningsregisterkontroll ska vara obligatorisk inför antagning till utbildningar till läkare, sjuksköterska, röntgensjuksköterska, barnmorska (om utbildningen kompletterar avslutad utländsk utbildning), psykolog och fysioterapeut. Vårdförbundet efterlyser en mer utförlig analys och motivering till varför det för just dessa, men inte andra, utbildningar ska vara obligatoriskt med belastningsregisterkontroll.
11.6.4 Vilka uppgifter ska belastningsregisterkontrollen omfatta?
I betänkandet föreslås att det är vissa, särskilt allvarliga, brott som mord, dråp, grov misshandel, synnerligen grov misshandel, människorov, samtliga sexualbrott i 6 kap. brottsbalken, grovt rån och barnpornografibrott, om brotten lett till någon annan påföljd än böter, som ska utgöra ett absolut hinder för antagning. Vårdförbundet instämmer i att dessa brott bör utgöra hinder för antagning till utbildning. Förekomsten av dessa brott i belastningsregistret medför idag i regel att Socialstyrelsen inte beviljar legitimation. Socialstyrelsens belastningsregisterkontroll vid ansökan om legitimation omfattar betydligt många fler brott än de som föreslås gälla vid belastningsregisterkontroll vid antagning till utbildning. Det behöver därför övervägas om inte uppräkningen av brott behöver kompletteras. En lämplig komplettering skulle kunna utgå från de brott som anges i sista stycket på s. 162 i betänkandet så att exempelvis mordbrand, grovt och synnerligen grovt narkotikabrott, folkmord m.m. skulle omfattas av kontrollen. Avgränsningen bör, såsom utredningen är inne på, inte vara beroende av att dessa brott inte tas med i de utdrag som används inför anställning inom skolan.
Vidare bör alla studenter på alla utbildningar som kan leda till legitimation informeras om att brott, även de som betraktas som mindre allvarliga än de som kan hindra antagning till utbildning, kan försvåra möjligheten att bli legitimerad. Behovet av förutsebarhet är viktigt för alla yrken som förutsätter legitimation.
13 Avskiljande och disciplinära åtgärder vid högskoleutbildning
Vårdförbundet är positivt till förslagen om nya avskiljandegrunder.
Betänkandet Belastningsregisterkontroll och avskiljande av studenter (SOU 2021:83)
Vårdförbundet yttrar sig över betänkandet även om förbundet inte fått betänkandet på remiss. Förbundet är positivt till förslagen om belastningsregisterkontroll i samband med antagning till vissa lärarutbildningar och hälso- och sjukvårdsutbildningar samt till förslagen om nya avskiljandegrunder.
Synpunkter på förslagen i betänkandet
De uppgifter som finns i belastningsregistret är av mycket integritetskänsligt slag. En belastningsregisterkontroll i samband med antagning till högskolan innebär, så som framhålls i betänkandet, en påtaglig integritetskränkning för den enskilde som förekommer i registret. En kontroll i registret kan också försvåra återanpassningen till samhället av personer som dömts för brott och som har avtjänat sina straff. Mot bakgrund av detta bedömer utredningen att det krävs starka skäl för belastningsregisterkontroll. Vårdförbundet instämmer i detta.
Så som anges i betänkandet utgör hälso- och sjukvården en verksamhet där allmänhetens förtroende är av stor vikt och det finns ett behov av att skydda utsatta personer. Vidare finns det ett starkt inslag av beroende mellan yrkesutövaren och patienten. Detta kan i sig vara ett skäl för införande av belastningskontroll vid antagning till utbildning. Ett annat viktigt skäl för att införa en kontroll är att de som har dömts för de allvarliga brott som föreslås kontrolleras, inte kan förväntas bli legitimerade efter avslutad utbildning. Det är bättre att en person som dömts för något av de allvarliga brott som det är fråga om i förslaget, inte påbörjar en utbildning för ett yrke som denne ändå inte har förutsättningar att bli verksam i. Att beakta är också att en högskoleutbildning är en investering i både tid och pengar såväl för den enskilde som samhället. Det bör redan på ett tidigt stadium vara förutsebart för den enskilde om det är meningsfullt att påbörja en utbildning eller inte. Det är också bra att utbildningsplatser inte tas upp av personer som inte har förutsättningar att bli legitimerade. Detta underlättar för andra behöriga sökande att få en utbildningsplats i stället.
Vårdförbundet bedömer utifrån ovanstående att den föreslagna registerkontrollen är proportionerlig i förhållande till sitt ändamål; patientens krav på trygghet.
Samtidigt ska beaktas att förslaget medför en stor mängd kontroller på mycket begränsad tid för framförallt Universitets- och högskolerådet. I konsekvensanalysen anges att också lärosätena kan komma att drabbas av ökade kostnader. Om så blir fallet är det angeläget att lärosätena kompenseras för det och att detta inte ska finansieras genom myndigheternas befintliga anslag.
11.6.3 Vilka hälso- och sjukvårdsutbildningar ska omfattas av kravet på belastningsregisterkontroll?
Det finns idag 22 yrken i hälso- och sjukvården som omfattas av regelverket om legitimation. Av dessa legitimationsyrken kräver 20 högskoleutbildning. Utredningen föreslår dock bara att belastningsregisterkontroll ska vara obligatorisk inför antagning till utbildningar till läkare, sjuksköterska, röntgensjuksköterska, barnmorska (om utbildningen kompletterar avslutad utländsk utbildning), psykolog och fysioterapeut. Vårdförbundet efterlyser en mer utförlig analys och motivering till varför det för just dessa, men inte andra, utbildningar ska vara obligatoriskt med belastningsregisterkontroll.
11.6.4 Vilka uppgifter ska belastningsregisterkontrollen omfatta?
I betänkandet föreslås att det är vissa, särskilt allvarliga, brott som mord, dråp, grov misshandel, synnerligen grov misshandel, människorov, samtliga sexualbrott i 6 kap. brottsbalken, grovt rån och barnpornografibrott, om brotten lett till någon annan påföljd än böter, som ska utgöra ett absolut hinder för antagning. Vårdförbundet instämmer i att dessa brott bör utgöra hinder för antagning till utbildning. Förekomsten av dessa brott i belastningsregistret medför idag i regel att Socialstyrelsen inte beviljar legitimation. Socialstyrelsens belastningsregisterkontroll vid ansökan om legitimation omfattar betydligt många fler brott än de som föreslås gälla vid belastningsregisterkontroll vid antagning till utbildning. Det behöver därför övervägas om inte uppräkningen av brott behöver kompletteras. En lämplig komplettering skulle kunna utgå från de brott som anges i sista stycket på s. 162 i betänkandet så att exempelvis mordbrand, grovt och synnerligen grovt narkotikabrott, folkmord m.m. skulle omfattas av kontrollen. Avgränsningen bör, såsom utredningen är inne på, inte vara beroende av att dessa brott inte tas med i de utdrag som används inför anställning inom skolan.
Vidare bör alla studenter på alla utbildningar som kan leda till legitimation informeras om att brott, även de som betraktas som mindre allvarliga än de som kan hindra antagning till utbildning, kan försvåra möjligheten att bli legitimerad. Behovet av förutsebarhet är viktigt för alla yrken som förutsätter legitimation.
13 Avskiljande och disciplinära åtgärder vid högskoleutbildning
Vårdförbundet är positivt till förslagen om nya avskiljandegrunder.