Kriminalvården fokuserar på platsbristen, medan de mest sjuka klienterna lämnas åt sitt öde. För att ge rätt vård och förhindra återfall i brott krävs fler avdelningar för särskilt resurskrävande intagna (SRI) och specialistutbildade sjuksköterskor. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) – att ni ignorera detta är ett svek mot samhället.
Kriminalvården befinner sig i en expansiv fas. Anstalterna fylls till bristningsgränsen och mer fokus än någonsin ligger på att skapa fler platser. De mest sjuka och utsatta blir nu helt bortglömda. Omvårdnadsplatser och SRI-avdelningar läggs ner, trots att sjukvårdspersonal ser ett ökat behov. I stället får dessa klienter sitta på normalavdelningar där varken deras medicinska, psykiska eller sociala behov kan tillgodoses eftersom personalen saknar rätt kompetens.
LSS-klienter, personer med intellektuell funktionsnedsättning och patienter med svåra psykiska diagnoser placeras i dag i miljöer där de riskerar att fara illa. En person med autism kan ha mycket svårt att hantera den oförutsägbarhet och sociala press som finns på en normalavdelning. När de får utbrott kan det leda till våld och isolering – i stället för rätt stöd.
Dementa intagna kan ha begått sina brott som en konsekvens av sin sjukdom, och deras tillstånd förvärras drastiskt i en miljö som inte är anpassad för dem. Vem tar då hand om de fysiskt sjuka klienterna som behöver hjälpmedel, handikappanpassning och kontinuerlig medicinsk tillsyn?
Sjuksköterskor runt om i landet larmar om att patientsäkerheten är hotad. Psykologerna har långa väntetider och kan inte möta klienternas behov av snabb bedömning och behandling. Självskadebeteenden och suicidrisk kan öka då det inte finns en trygg miljö för att hantera detta. I dag får sjuksköterskor och kriminalvårdspersonal, utan rätt kompetens, försöka lösa en situation som kräver specialiserad psykiatrisk vård. Sjuksköterskor får också allt oftare ta sig an avancerade sjukvårdsinsatser, trots att de egentligen arbetar i en öppenvårdskontext. Vad händer om den enda sjuksköterskan med rätt kompetens är sjuk? Om en patient behöver en livsavgörande insats som ingen annan på plats kan utföra?
Kriminalvården har ett uttalat uppdrag: att klienterna ska kunna klara sig bättre efter verkställt straff. Utan rätt vård och stöd riskerar de att bli sjukare, mer utsatta och få en ännu svårare situation när de återinträder i samhället.
Regeringen, med ansvarig minister Gunnar Strömmer i förarsätet, bedriver en offensiv kriminalpolitik för att få ordning på Sverige. Det grova våldet och den organiserade brottsligheten ska bekämpas. Samtidigt skiftar fokus från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd.
Vi som samhälle har en skyldighet att skydda de mest utsatta, även när de sitter i fängelse. Kriminalvården kan inte enbart fokusera på att bygga fler platser för att hantera en växande klientgrupp – den måste också se till att de platser som finns är anpassade för dem som behöver dem mest.
Det är dags att Gunnar Strömmer lyssnar på sjukvårdspersonalen och sätter patientsäkerheten först.
I stället för att skära ner på avdelningarna behöver vi fler specialanpassade platser och specialistutbildade sjuksköterskor.
Vi behöver säkerställa att alla får den vård och det stöd de har rätt till – så att de kan komma ut bättre rustade. Vi vill inte att de ska begå brott igen och skapa nya brottsoffer. Det vore ett svek mot vårt samhälle om vi inte lyckades med detta.
Sineva Ribeiro, förbundsordförande i Vårdförbundet
Cecilia Johansson, ordförande i Vårdförbundets kriminalvårdsklubb
Tomas Kleveholt, vice ordförande i Vårdförbundets kriminalvårdsklubb
Antonio Rosello, ledamot i styrelsen, Vårdförbundets kriminalvårdsklubb
Leonie Löfvenmark, ledamot i styrelsen, Vårdförbundets kriminalvårdsklubb
Veronica Carlsson, ledamot i styrelsen, Vårdförbundets kriminalvårdsklubb
Debattartikeln inför i Dagens Medicin den 2 april 2025
- Kategorier:
- Påverkan
- Press
- Nationellt