11,5 miljarder har finansministern sagt att staten kan spendera i nya satsningar i vårbudgeten. Vi förväntar oss att en betydande andel kommer att läggas på välfärden. Skriver fackliga företrädare för facken i välfärden.

Debattartikeln införd i Aftonbladet

2024 var ett skräckens år för välfärden, varslen duggade tätt och neddragningar skedde i vård, skola, omsorg och socialtjänst i hela landet. När någon slutar ersätts sällan tjänsterna och för de som jobbar kvar får en redan pressad arbetsgrupp ett tyngre jobb.

Säkerhetsläget dominerar nu. Upprustningen av försvaret kommer att ta mycket resurser i anspråk, men ska Sverige ha en god beredskap får inte investeringar i försvaret ställas mot välfärden. Det visar våra vänner i Ukraina tydligt. Kriget utkämpas både i skyttegravarna och i vardagen där samhället måste fungera. Vårdens kapacitet i kris eller krig kräver en stabil verksamhet i normalläget. Omsorgen och stödet till samhällets mest utsatta blir viktigare i en krigssituation. Utbildningen av barn får inte stanna av. De offentliga verksamheterna måste ha marginaler att ställa om i en krissituation.

Regeringen pekar på att finansieringen av vård, skola, omsorg och socialtjänst är ett ansvar för varje kommun och region. Från fackligt håll kan vi dock konstatera att landets kommuner och regioner inte klarar finansieringen själva. Vi är i en negativ spiral där nedskärningar varje år riskerar att bli det normala och där det blir svårare att rekrytera och behålla personal. Våra medlemmar såg konsekvenserna under Covid-krisen där beredskapen var usel. Vilket även Coronakommissionen slog fast i sin rapport, flera av deras åtgärdsförslag har inte blivit verklighet.

Regeringen har redan aviserat ett paket på 5,8 miljarder där en höjning av ROT-avdraget äter upp en stor del av det reformutrymme som finns. Det är viktigt att politikens besked om hundratals nya miljarder till försvaret inte blir på bekostnad av välfärden.

Sverige är i en välfärdskris. Vi ser nu i kommuner och regioner de största nedskärningarna sedan 90-talet. Regioner och kommuner får enligt lag inte gå med underskott och tvingas därför skära ner på personal, trots skriande behov. Är det då rimligt att lägga statens pengar på privatpersoners badrumsrenoveringar?

Personalomsättningen är i stora delar av välfärden ohållbar. Om en tredjedel av kollegorna byts ut varje år så blir det svårt att driva en professionell och hållbar verksamhet. Sveriges kommuner och regioner har ett gemensamt ansvar för att behålla och rekrytera tillräcklig personal med rätt kompetens. Vi behöver bättre förutsättningar för att skapa en god arbetsmiljö och kompetensutveckling för att anställda ska stanna kvar och utvecklas med verksamheten.

15:e april kommer regeringen att presentera sin vårbudget, då har politiken en chans att ge välfärdens medarbetare lite framtidshopp. Ett problem med statens tillskott är att de ofta är kortsiktiga. Regeringar oavsett färg slår sig ofta på bröstet för ekonomiska tillskott i budgetarna, men för mycket pengar ligger i 1-åriga överenskommelser. Kommuner och regioner vågar inte att anställa personal när pengarna inte är långsiktiga.

I kristider ligger det i hela Sveriges intresse att välfärden fungerar. Välfärden måste ges långsiktiga förutsättningar för att kunna planera för sin verksamhet. I både regioner och kommuner har det blivit tydligt att de inte klarar finansieringen själva. Staten måste ta ett större ansvar om välfärden ska hålla god kvalitet och stå stark i tider av kris och krig. Vi förväntar oss att det syns i vårbudgeten.

 

Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet

Heike Erkers, ordförande, Akademikerförbundet SSR

Malin Ragnegård, ordförande, Kommunal

Anna Olskog, ordförande, Sveriges Lärare

Veronica Magnusson, ordförande, Vision

Uppdaterad: