Regeringen signalerar med ett sänkt utgiftstak 2026 att den vill tvinga fram ännu större utgiftsminskningar, skriver fem förbundsordförande som varnar för konsekvenserna.
I dag, den 29 november, röstar riksdagen om en statsbudget med reala minskningar av statsbidragen till kommuner och regioner – trots den ekonomiska krisen och välfärdens akuta behov av investeringar.
Den som läser finansplanen ser att regeringen föreslår att statens utgiftstak ska höjas med 80 miljarder kronor 2025 jämfört med 2024. För år 2026 ser det dock annorlunda ut. Utgiftstaket ökas då bara med hälften så mycket, vilket innebär knappt 40 miljarder kronor mer än år 2025. Det innebär en sänkning som andel av BNP till skillnad från de föregående åren.
Orsaken kan vara att regeringen lämnar utrymme åt lägre skatteintäkter, eller på ren svenska: större skattesänkningar. Vi är oroliga för att det blir välfärden som drabbas.
Regeringen vill prioritera försvar, polis och rättsväsende. Detta är viktigt, men får inte ske på bekostnad av välfärden. Vi ser redan, med stor oro, att det inte finns pengar kvar för att öka det förebyggande arbetet och därmed motverka brottsligheten. Budskapet till regioner och kommuner har varit tydligt: ”prioriteringar” och ”effektiviseringar” i stället för tillräckliga resurstillskott. Det finns kommuner och regioner som har reserver och dessa ska självklart användas nu. Men många har inte den möjligheten och det kommer att vara medborgarna och välfärdens personal som drabbas av nedskärningarna.
Sammantaget innebär krisen och regeringens otillräckliga satsningar att det inte lär finnas särdeles mycket pengar kvar till välfärden år 2026. Nu behöver regeringen tänka om för att vi inte ska se en omfattande varselvåg i vården, förskolan, skolan, socialtjänsten och omsorgen.
Det sker redan stora nedskärningar runtom i landet. Här är några exempel:
• Göteborgs stad skär ned inom skolan och har infört vikariestopp, vilket innebär att lärare, kuratorer och specialpedagoger får rycka in som rastvakter och vikarier.
• I Värnamo kommun får ingen anställas inom omsorgen på ett halvår. Även utannonserade tjänster dras tillbaka.
• Sveriges större sjukhus går i år mot stora ekonomiska underskott och tvingas nu till tuffa besparingar som drabbar en redan ansträngd verksamhet. I Region Östergötland har det tagits beslut om att utöka anställningsstoppet för alla personalkategorier.
Redan i dag ser vi alltså direkta konsekvenser av neddragningarna. De drabbar patienter, elever och brukare såväl som personalen. Enligt Arbetsmiljöverket drabbas våra medlemmar i mycket högre grad än andra yrken av arbetsrelaterad stress som leder till sjukskrivningar. Ökningen av den arbetsrelaterade stressen är en direkt följd av neddragningar och besparingar.
När vi läser statsbudgeten blir det uppenbart att regeringens budgetprioriteringar riskerar att leda till en sämre välfärd för landets invånare. Det kommer påverka arbetsmiljön för välfärdens personal och göra fler sjuka, samtidigt som det kommer att försämra möjligheterna för dem att göra ett gott jobb. De närmaste åren har välfärden extremt stora rekryteringsbehov. För få kollegor med rätt kompetens, hög personalomsättning, en åldrande befolkning och stora pensionsavgångar gör läget akut. Kompetensförsörjning för en rad bristyrken i välfärden blir allt svårare när budgeten är otillräcklig.
Om inte riksdagen sätter utgiftstaket för 2026 på samma andel av BNP som 2024 och 2025 så kommer vi att få se ytterligare en våg av nedskärningar i hela välfärden. Det vore djupt olyckligt, givet utmaningarna medlemmarna i våra förbund möter varje dag. Det är helt enkelt dags att sätta stopp för den planerade tvångsbantningen av välfärden.
För samarbetet Facken i välfärden:
Heike Erkers
Förbundsordförande Akademikerförbundet SSR
Åsa Fahlén
Förbundsordförande, Sveriges Lärare
Veronica Magnusson
Förbundsordförande Vision
Malin Ragnegård
Förbundsordförande Kommunal
Sineva Ribeiro
Förbundsordförande Vårdförbundet