”Pandemin har gjort en tung arbetssituation tyngre”

Vårdförbundet har låtit analys- och undersökningsföretaget Novus undersöka arbetssituationen för röntgensjuksköterskor i landet och drygt 700 medlemmar har svarat (svarsfrekvens 33 procent). 

 Undersökningen visar att coronapandemin har gjort en redan tung arbetssituation ännu tyngre för landets röntgensjuksköterskor och det får konsekvenser. Vården har tvingas nedprioritera icke-akuta, elektiva och CT-undersökningar, vilket ökat risken för att cancer inte upptäcks i tid, enligt rapporten Pandemin och hälso- och sjukvården från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, november 2020.

Nu ska denna vårdskuld hanteras – fast med en alldeles för liten personalgrupp från första början. Tidsbristen leder också till kvalitetsbrister. 31 procent anser enligt vår undersökning att avvikelserapporterna har ökat. Sveriges politiker och vårdgivare måste göra något åt arbetsbelastningen så att det inte får konsekvensen att denna viktiga kompetens slits ut eller säger upp sig.

Bild- och funktionsmedicin är en grundläggande och central funktion inom diagnostik och behandling, med högt teknikinnehåll där röntgensjuksköterskan ansvarar för att patienterna inte utsätts för mer strålning än nödvändigt vid undersökningen. Det är bland annat därför som yrket bara får utföras av högskoleutbildade röntgensjuksköterskor med legitimation från Socialstyrelsen. Om en patient får vänta på en undersökning fördröjs både vård och behandling, men i dag finns ingen tillgänglig nationell statistik över väntetiderna till röntgen, då medicinsk service såsom laboratorie- och röntgenundersökning inte ingår i den nationella vårdgarantin. Däremot finns uppgifter om tillgänglighet för exempelvis koloskopi. Vi i Vårdförbundet ställer oss frågande till varför en så här central del av en fungerande vård inte följs upp och tillgängliggörs för allmänheten? Vi vet helt enkelt inte hur lång kötiden till olika former av röntgenundersökningar är i dag.

Närmare nio av tio arbetsgivare uppger brist på röntgensjuksköterskor enligt statistikmyndigheten SCB, liksom 18 av 21 regioner enligt Socialstyrelsen, så det är viktigt att lyssna och agera. Röntgensjuksköterskor som upplever att de har en för hög eller en mycket hög arbetsbelastning har enligt vår Novus-undersökning ökat från 39 till 64 procent under pandemin och hela 24 procent anser i oktober i år att de har en arbetsbelastning som inte är hanterbar, jämfört med 9 procent 2019.

88 procent av dem som upplever hög arbetsbelastning har också fysiska eller psykiska besvär till följd av det, vilket riskerar att leda till sjukskrivningar eller att man helt enkelt säger upp sig. 

 I samband med den internationella yrkesdagen för röntgensjuksköterskor, 8 november, föreslår Vårdförbundet:

• Regioner och privata vårdföretag måste säkerställa goda och säkra arbetsvillkor för att både behålla och locka fler till yrket. Röntgensjuksköterskorna är för få idag och har för dålig löneutveckling.
• Inför en nationellt reglerad och lagstadgad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor. I takt med att vården utvecklas behöver personalens kompetenser utvecklas.
• Låt röntgensjuksköterskorna få en nyckelroll inom digitalisering, mobilisering och teknikutveckling, för att bidra till att vården moderniseras och flyttar närmare individen. Vi har unik kompetens om avancerad medicinsk teknik och digitalisering, och om hur det kan gynna både den nära vården och den högspecialiserade vården. Här är mobila röntgenenheter ett bra exempel. 

Röntgensjuksköterska är ett fantastiskt yrke men vi är för få. Då gäller det att ta vara på att allt fler söker sig till röntgensjuksköterskeutbildningen, som framgår av artikeln Vårdyrkena lockar allt fler i Vårdfokus 17 maj. Med våra förslag kan vi vända utvecklingen till det bättre och säkra en central funktion i vården.

Madelene Meramveliotaki, leg röntgensjuksköterska och ledamot i Vårdförbundets förbundsstyrelse

Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet

Läs debattartikeln i Dagens Medicin