Medlemmarna i Vårdförbundet och Kommunal har stått i coronapandemins frontlinje. Många har betalat ett högt pris. Det är hög tid för ett socialförsäkringssystem som våra medlemmar kan lita på, skriver Kommunals ordförande Tobias Baudin och Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Ett socialförsäkringssystem som går att lita på är en grundbult i den svenska välfärden och ett fundament för det som kallas det sociala kontraktet.

Nämligen att när man arbetar och gör rätt för sig så ska man också kunna räkna med att få skydd och stöd den dagen det skulle behövas. Inte minst när man blir sjuk.

Det är långt ifrån hur det ser ut i dag. Medlemmarna i Kommunal och Vårdförbundet tar ett oerhört stort ansvar för Sverige, i både kris och vardag, men lämnas inte sällan vind för våg den dagen man blir sjuk eller kroppen inte orkar längre.

Piska och rigida tidsgränser

En avgörande del av ett fungerande socialförsäkringssystem är sjukförsäkringen. I ett land som med stolthet kallar sig välfärdsland borde en värdig sjukförsäkring vara utformad så att rehabilitering och återgång till sin ordinarie arbete är i fokus.

I Sveriges sjukförsäkring ligger fokus i dag i stället på piska och rigida tidsgränser.

Efter 365-dagars sjukskrivning tvingas så gott som alla långtidssjuka att avbryta sin rehabilitering för att söka ett arbete, vilket arbete som helst, på hela arbetsmarknaden. Om det är ett jobb du inte har några som helst förutsättningar för att klara av eller ens få spelar liten roll.

Förtjänar bättre än stupstok

Det spelar ingen roll var du bor, vart du har ditt liv, din familj, dina vänner och barn – du förväntas kunna flytta var som helst.

Det spelar heller ingen roll om din rehabilitering går bra, om du är på väg tillbaka till ditt ordinarie arbete. Det arbete du är kanske är utbildad för, är proffs på och har arbetat inom hela livet.

Medlemmarna i Kommunal och Vårdförbundet förtjänar bättre än en stupstock som räknar dagar i stället för hur människor faktiskt mår. Reglerna i 365-dagar gränsen måste ändras – nu.

En annan fundamental del av socialförsäkringssystemet är sjukersättningen. I dag har Sverige det hårdaste regelverket för sjukersättning i hela OECD, bland annat prövas man på samma sätt oavsett ålder. Det saknar helt verklighetsförankring.

En 22-åring med ett helt yrkesliv framför sig ska självklart erbjudas både andra möjligheter och andra krav än en 60-åring med ett långt yrkesliv bakom sig.

Ett steg mot ”Britt-Marie”-pension

Nu ligger ett utredningsförslag om en ventil i sjukersättningen, som skulle göra det lättare för utslitna människor som fyllt 60 år att få sjukersättning.

Ett nödvändigt förslag som dessutom gör det möjligt att skjuta upp pensionsuttaget och undvika att pensioneringen blir en fattigdomsfälla. Helt enkelt ett steg i rätt riktning mot vad Kommunal kallar ”Britt-Marie pension”.

Trots att socialförsäkringarna är försäkringar som våra medlemmar betalar för är det uppenbart att det rigida regelverket handlar om att spara pengar i statsbudgeten. Allt för ofta används ekonomiska argument varför Sverige inte skulle ha råd med ett socialförsäkringssystem som skapar långsiktig trygghet för den som är sjuk.

Men om det finns ett sätt att sammanfatta finansminister Magdalena Andersson senaste budgetprognos som hon presenterade i veckan så är det detta: pengarna finns. Så nu måste det vara slut på ursäkterna.

Mänsklig sjukförsäkring

Medlemmarna i Kommunal och Vårdförbundet har, inte minst under coronapandemin, visat att de utgör själva ryggraden i svensk välfärd.

Det är mer än rimligt att de om de blir sjuka är helt trygga i att Sverige också levererar en mänsklig sjukförsäkring.

Nu är det upp till Sveriges politiska partier att visa vad de går för.

Tobias Baudin
förbundsordförande Kommunal
Sineva Ribeiro
förbundsordförande Vårdförbundet

Läs artikeln på Arbetet.se