Det är en lång väg kvar till jämställda löner och en jämställd bostadsmarknad, skriver Marie Linder, Heike Erkers och Sineva Ribeiro i Arbetet 7 mars.
Kvinnors lägre löner och den passiva bostadspolitiken är två av de största hindren för jämställdhet i Sverige idag. Bostadsbristen och de stigande bostadspriserna förvärrar situationen, där kvinnor – särskilt ensamstående mammor – drabbas hårdast.
För att skapa ett jämställt samhälle där alla har lika förutsättningar att forma sitt liv måste både löneutvecklingen och bostadsmarknaden förändras.
Orkar inte heltid
Trots årtionden av kamp för ökad jämställdhet lever vi fortfarande i ett samhälle där kvinnodominerade yrken värderas lägre. Efter över tio år av minskade löneskillnader mellan könen började utvecklingen stanna av 2019, och sedan 2023 har lönegapet återigen ökat.
Dessutom orkar allt fler kvinnor inte arbeta heltid inom exempelvis vården och omsorgen då arbetsförhållandena är svåra. Det slår hårt mot ekonomi.
En sjuksköterska som jobbar 75 procent av en heltid går i genomsnitt miste om minst 7 miljoner kronor i lön under sitt yrkesliv. Löneskillnader påverkar avgörande livsval – som karriär, att bilda familj och möjligheten att separera.
Tydligt bostadsgap
Även på bostadsmarknaden framträder ett tydligt bostadsgap: Män äger generellt en större andel av boendet, medan kvinnor tvingas lägga en större del av sin disponibla inkomst på sitt boende.
Dagens löneskillnader, tillsammans med en skriande bostadsbrist, utgör ett hinder för de kvinnor som vill bygga ett självständigt liv. En ensamstående kvinna har svårare att hävda sig på bostadsmarknaden och i Stockholm är situationen särskilt svår, där är det endast 38 procent av unga kvinnor som bor i ett självständigt boende. Bland unga män är det 45 procent.
Enligt Hyresgästföreningens kartläggning av jämställdhet på bostadsmarknaden har var femte kvinna någon gång känt att hon inte kunnat lämna en relation på grund den svåra bostadsmarknaden. Efter en separation ökar männens andel av ägandet också drastiskt och ensamstående mammor bor mer trångbott, i genomsnitt nio kvadratmeter mindre än ensamstående pappor.
Små ekonomiska marginaler
För våra ca 1 miljon medlemmar, där många arbetar i välfärden och med andra samhällsbärande yrken, innebär prisökningarna på basvaror, som el, boende och livsmedel en ständig ekonomisk stress för att få ihop vardagen.
Att människors ekonomiska marginaler minskat märks nu i alla våra verksamheter. Många hyresgäster går på knäna efter år av kraftiga hyreshöjningar. I en ny undersökning genomförd av Indikator Opinion uttrycker var fjärde hyresgäst oro för att inte ha råd att bo kvar i sina hem under det kommande året.
Det talas om bättre ekonomiska tider. Det behöver också synas i utvecklingen för kvinnor på arbets- och bostadsmarknaden. Rimliga hyror och en god löneutveckling är avgörande för att Sverige ska fungera för alla.
Fyra åtgärder
För att åstadkomma verklig jämställdhet och radera könsgapet måste vi skapa en aktiv bostadspolitik som inte bara gynnar de som har råd att köpa sig ett boende utan också hushåll med svagare ekonomi, ensamstående, nyskilda, barnfamiljer och unga som vill flytta hemifrån. Då krävs:
- Fack och arbetsgivare behöver enas om satsningar för att löneskillnader mellan män och kvinnor utraderas.
- Arbetsvillkor som möjliggör återhämtning.
- Att det byggs hyresrätter som fler människor har råd att bo i.
- Ett bostadsbidrag som reformeras i grunden för att nå fler låginkomsthushåll.
Imorgon är det den 8 mars. I hundratals år har kvinnor och samhället kämpat för rättvisare villkor och ett mer jämställt samhälle. Det är fortfarande en lång väg kvar att vandra men en bra start är att politiken tar nya kliv för ett Sverige där kvinnor och män har lika möjligheter att forma sina liv och sin framtid på arbets- och bostadsmarknaden.
Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen
Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR
Sineva Ribeiro, förbundsordförande Vårdförbundet
- Kategorier:
- Påverkan