Chefer i äldreomsorgen har en nyckelroll för kvaliteten, såväl innan som under pandemin. Men chefernas förutsättningar och kunskaper är även avgörande för den utvecklingsfas som äldreomsorgen står inför, både gällande nära vård, digitalisering och nya arbetssätt. Utvecklingen behöver gå hand i hand med utbildnings- och arbetsmiljösatsningar. Det skriver Sveriges kommuner och regioner, Akademikerförbundet SSR, Vårdförbundet och Vision.

Äldreomsorgen är en av de verksamheter som har påverkats mest av pandemin, vilket synliggjordes bland annat i Coronakommissionens delbetänkande. Belastningen på såväl chefer som medarbetare har varit extrem. Trots det har personalen utfört stordåd. Verksamhet och arbetssätt har ställts om under tidspress, med knappa kunskapsunderlag och inte minst bemanningen har varit en av chefernas största utmaningar.

Samtidigt är de tuffa förutsättningarna för äldreomsorgens chefer inte förbehållna pandemiåret. De är väl kända sedan länge och det finns en bred samstämmighet kring de organisatoriska svårigheterna för att bedriva ett bra ledarskap. Det handlar bland annat om ansvar för ett stort antal medarbetare, bristande tillgång till tekniskt och administrativt stöd, lite specialiststöd som HR och otillräcklig dialog med högre ledning. Vidare har äldreomsorgens chefer ofta ett pressat uppdrag som minskar möjligheterna att ta del av kompetensutveckling samt erfarenhetsutbyte med kollegor.

Måste ges förutsättningar

Nu uppmärksammas återigen chefernas förutsättningar när regeringens nationella samordnare för äldreomsorgen, Göran Johnsson, publicerar sitt slutbetänkande. Samordnarens förslag är ytterligare ett i raden av förslag till åtgärder och statsbidrag som nu riktas till äldreomsorgen. Många av dem är välkomna och i lovvärt syfte men har det gemensamma att de ska realiseras av enhetscheferna – utöver det ordinarie arbetet.

Om cheferna i äldreomsorgen framgångsrikt ska hantera det utvecklingstryck som nu läggs på verksamheten och samtidigt vara stödjande ledare behöver deras förutsättningar kompletteras med såväl kompetenssatsningar som förstärkningar av organisatoriska resurser.

Finns begränsningar

Regeringen inrättade under förra året det så kallade äldreomsorgslyftet där staten finansierar kostnader när en anställd är frånvarande för studier. Bidraget omfattar även första linjens chefer, vilket är välkommet och vi vill uppmuntra kommunerna att använda möjligheten som en del i långsiktiga ledarskapssatsningar.

Samtidigt vill vi uppmärksamma regeringen på begränsningar som i dagsläget gör att kommunerna inte kan använda pengarna fullt ut. Bland annat behöver regeringen säkerställa att äldreomsorgslyftet blir mer långsiktigt och finansiellt hållbart över tid, samordnat mellan berörda myndigheter samt synkroniserat med utbildningssystemets möjligheter att leverera utbildningsplatser.

Arbetet måste ske tillsammans

I enlighet med vår goda tradition att som arbetsmarknadsparter finna lösningar på komplexa utmaningar vill även vi som parter nu ta vår del av ansvaret för att hantera de brister som exempelvis den nationella samordnaren samt Coronakommissionen pekar på. Under året kommer vi att arbeta med flera åtgärder för att stärka chefernas kompetensutveckling och arbetsmiljö. Tillsammans stärker vi förutsättningarna för äldreomsorgens chefer.

Veronica Magnusson, Förbundsordförande, Vision
 
Sineva Ribeiro, Förbundsordförande, Vårdförbundet och ledamot, TCO
 
 Anders Knape, Ordförande (M) Sveriges kommuner och regioner (SKR), ledamot (M) SKR:s beredning för EU-frågor
 
Heike Erkers, Ordförande, Akademikerförbundet SSR

Uppdaterad: