Nära 90 procent av röntgensjuksköterskorna i vår undersökning larmar om hög arbetsbelastning, skriver Madelene Meramveliotaki och Camilla Gustafsson från Vårdförbundet.

Novus har på uppdrag av Vårdförbundet under hösten undersökt arbetssituationen för röntgensjuksköterskor runt om i landet. Siffrorna visar att nästan 90 procent av dem som deltagit i undersökningen anser att arbetsbelastningen varit hög under det senaste året.

Hela 41 procent rapporterar att de har tvingats avstå från att göra undersökningar och behandlingar på grund av brist på personal med rätt kompetens. Det är en ökning med 12 procent på bara ett år. Att undersökningar skjuts fram kan medföra negativa konsekvenser för patienten då både diagnos och behandling försenas.

Mammografi genomförs i dag allt för ofta av någon utan rätt utbildning och kompetens. Vårdförbundet anser att endast en röntgensjuksköterska har kompetensen att kvalitetsgranska röntgenbilder, som ligger till grund för en säker diagnostik, utan onödig strålning. Att regionerna använder personal med annan kompetens medför risk för osäker vård. Det är bara en tidsfråga innan vi ser olyckor eller vårdskador.

Socialstyrelsens senaste statistik visar att landets samtliga 21 regioner har brist på röntgensjuksköterskor. Enligt Novus upplever röntgensjuksköterskor med två till fem år i yrket att arbetsbelastningen är mycket tuff. Hela 37 procent upplever att den inte är hanterbar, med bland annat värk och sömnstörningar som resultat. Dessa typer av besvär har ökat sedan förra årets mätning.

Novusundersökningen visade också att sju av tio röntgensjuksköterskor ansåg att bemanningen på deras enhet var för låg. Arbetar man med strålning är det grundläggande att man besitter den kompetens som behövs för att strålskyddet ska fungera tillfredställande, vilket legitimerade röntgensjuksköterskor gör.

Det är inte patientsäkert att ha personal utan rätt utbildning och kompetens närmast patienten. Vårdförbundet förordar följande:

• Säkerställ att det finns tillräckligt med röntgensjuksköterskor. Både arbetsvillkoren och löneutvecklingen måste förbättras.

• Inför en nationell lagstadgad och reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor.

• Satsa på digitalisering och teknikutveckling, så att vården moderniseras och flyttar närmare individen.

Novus undersökning styrker våra förslag, då 62 procent av de röntgensjuksköterskor som deltog uppgav att de motiveras av arbetskamrater och 49 procent att de motiveras av löneutveckling. Medan 85 procent anser att arbetsplatsen har modern teknik, tycker 27 procent inte att de får tillräckligt med utbildning i att hantera den nya utrustningen.

Detta visar att potential och möjligheter finns. 76 procent av dem som svarat anser att det ska finnas en nationellt reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor och de flesta vill specialisera sig inom magnetisk resonanstomografi (MR), datortomografi och intervention.

Genom att tillvarata röntgensjuksköterskornas drivkraft så gör vi undersökningarna än säkrare för patienten och kan lita på att rätt utbildad personal utför och tolkar resultaten på ett korrekt vis.

Vårdförbundets budskap till arbetsgivarna, huvudmännen, är: Ta ert ansvar för patientsäkerheten och bild- och funktionsdiagnostikens långsiktiga kvalitet. Röntgensjuksköterska är ett fantastiskt yrke men vi är för få! Med våra förslag kan vi vända utvecklingen till det bättre och framtidssäkra en central funktion i vården.

Madelene Meramveliotaki, legitimerad röntgensjuksköterska, vice ordförande i Vårdförbundet

Camilla Gustafsson, legitimerad röntgensjuksköterska, styrelseledamot i Vårdförbundet

 

Läs mer i Dagens medicin