Yrkesansvar

I patientsäkerhetslagen finns en uppräkning av dina allmänna skyldigheter som hälso- och sjukvårdspersonal.

Exempel på allmänna skyldigheter är bland annat att du ska:

• arbeta i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, vilket innebär att du ska hålla dig uppdaterad på kunskapsutvecklingen inom ditt yrke. Vårdgivaren ska identifiera utbildningsbehov och ge dig möjlighet till regelbunden fortbildning och kompetensutveckling.
• ge en sakkunnig och omsorgsfull vård
• enbart delegera när det är i enlighet med god och säker vård
• bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls, bland annat genom att rapportera vårdskador och risker för vårdskador till vårdgivaren.
  
  Det finns fler skyldigheter angivna i patientsäkerhetslagen och i andra författningar. De skyldigheterna handlar bland annat handlar om journalföring, läkemedelshantering och tystnadsplikt.

Hur kan yrkesansvaret prövas?

Ditt yrkesansvar kan prövas av Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och av de förvaltningsdomstolar man kan överklaga HSAN:s beslut till. Yrkesansvaret kan också prövas straffrättsligt i allmänna domstolar. Allmänna domstolar kan också pröva frågor om skadestånd. Det är dock ovanligt med skadeståndsmål i Sverige, eftersom vi har en obligatorisk patientförsäkring. Arbetsgivare har också ett s.k. principalansvar som innebär att de ska ersätta skador som arbetstagare vållar i tjänsten. Arbetstagare kan endast i undantagsfall bli personligen ersättningsskyldiga. Det krävs då att det ska föreligga synnerliga skäl med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter. Synnerliga skäl kan det exempelvis vara fråga om vid uppsåtligt handlande, dvs. att man medvetet orsakat en skada. 

Ditt ansvar under fritid

Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har inte någon lagreglerad skyldighet att personligen ingripa och hjälpa till vid till exempel olycksfall under sin fritid. Däremot kan det finnas en moralisk och etisk skyldighet att göra det.

Om du ingriper gör du det under yrkesansvar och kan bli skadeståndsskyldig om du orsakar en skada uppsåtligen eller av vårdslöshet. Även om du inte har en skyldighet att ingripa har du, precis som alla andra medborgare, en skyldighet att varna och larma vid olyckor och liknande. Om du upptäcker eller får kännedom om en brand eller en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön, måste du varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp.

Ansvar vid frivilligarbete i ideella föreningar

Vad gäller juridiskt för frivilliginsatser vid idrottstävlingar, scoutläger, musikfestivaler och liknande, när insatserna utförs ideellt av legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal? Socialstyrelsen ger vägledning om vad som gäller i rapporten "Hälso- och sjukvård i ideella föreningar". Enligt Socialstyrelsen är det först när hälso- och sjukvård bedrivs yrkesmässigt som en ideell förening är vårdgivare och därmed omfattas av hälso- och sjukvårdsansvar. Stora delar av det ideella föreningslivet bedriver inte hälso- och sjukvård yrkesmässigt och betraktas därmed inte vårdgivare.

Det personliga yrkesansvaret påverkas inte av om arbetet utförs hos en vårdgivare eller inte. Journal behöver endast föras när det är fråga om vård av en patient. När det inte finns någon vårdgivare anger Socialstyrelsen att de legitimerade yrkesutövarna själva måste avgöra om det handlar om vård av patient och om de ska föra journal eller inte.

Enklare åtgärder som lika gärna hade kunnat utföras av någon annan i föreningen som inte har särskilda medicinska kunskaper, omfattas inte. Om det inte finns en vårdgivare att rapportera till kan det inte heller krävas att hälso- och sjukvårdspersonalen uppfyller rapporteringsskyldigheten vid vårdskador och risker för vårdskador.

Socialstyrelsen har också tagit fram ett informationsmaterial, Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar (PDF), som är anpassat för ideella föreningar och hälso- och sjukvårdspersonal. I det tar man bland annat upp frågor om vårdgivaransvar, personligt ansvar, försäkring och journalföring. Materialet har tagits fram i samarbete med IVO och aktörer som organiserar eller engagerar legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, bland andra Vårdförbundet.