Det ska kännas bra att gå till jobbet. Det är din arbetsgivare som har ansvar för att du har en bra arbetsmiljö. Det står i Arbetsmiljölagen. Men du har också själv ett ansvar för att ta upp frågor om det är något som är fel eller inte känns bra.

Arbetsmiljö och arbetstid

I arbetsmiljölagen står det att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Du som arbetstagare ska kunna var med i utformningen av din egen arbetssituation och i förändrings- och utvecklingsarbete som rör ditt arbete.

När det gäller arbetstid är det arbetstidslagen som reglerar hur mycket du får arbeta per dygn, vecka och år, samt i vilken utsträckning du har rätt till pauser, raster eller måltidsuppehåll. I kollektivalet som reglerar ditt avtalsområde kan det finnas andra överenskommelser för din arbetstid.

Arbetsmiljö- och arbetstidslagen

Ditt ansvar som medarbetare

Vi är varandras arbetsmiljö. Som medarbetare har du ett ansvar för att bidra till en arbetsmiljö där alla trivs. Det gör du genom att samarbeta på arbetsplatsen, följa de säkerhetsrutiner som finns och tala med din chef när det brister. Det är alltid viktigt att ta upp frågor i tid så att det är möjligt att hitta lösningar för sådant som inte fungerar i din arbetsmiljö. Du kan också tala med ditt skyddsombud.

Ditt ansvar som chef

Det yttersta ansvaret för arbetsmiljön ligger alltid hos den högsta ledningen, men som chef kan du få arbetsmiljöuppgifter delegerade till dig. Ansvaret måste vara tydligt och uppgifterna ska delegeras från högsta ledningen. Du måste få förutsättningar för att kunna utföra uppgifterna. Har du inte det så kan du återremittera uppdraget.

Medarbetarnas ansvar för gruppen

Ta upp frågor kring arbetsmiljö på era arbetsplatsträffar. Helst ska det finnas en dagordning där arbetsmiljö är en stående punkt. Se till att anmäla frågor i förväg så att alla har en chans att förbereda sig inför samtalet. Vid planering av verksamhet och budget är det viktigt att alltid reflektera över vilka arbetsmiljökonsekvenserna kan bli för medarbetarna. Varje förändring behöver analyseras ur ett arbetsmiljöperspektiv.

Samverkan på arbetsplatsen

För att arbetsmiljön ska kunna anpassas, vara säker och främja hälsa för medarbetarna på arbetsplatsen är det viktigt med samarbete. Medarbetare, chefer och fackliga företrädare behöver arbeta tillsammans med arbetsmiljö och inflytande över verksamhetens utveckling.

Det finns ofta lokala kollektivavtal som reglerar hur det ska gå till. Syftet med att samverkan sker så nära medarbetarna är att besluten ska bli så bra som möjligt för alla. Resultatet av samverkan diskuteras sedan också i samverkansgrupper och i skyddskommittén.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbete handlar om att undersöka, följa upp och genomföra åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverkets föreskrift om det systematiska arbetsmiljöarbetet gäller för alla arbetsgivare och omfattar alla på företaget, landstinget/regionen och kommunen. Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå till väga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar.

Det handlar bland annat om tidiga och förebyggande insatser och att arbetsmiljön är en del av verksamheten. Det handlar också om att skyddsombudet och du som medarbetare medverkar i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det kan ske genom arbetsplatsträffar, årliga utvecklingssamtal, deltagande i samverkansgrupper och psykosociala arbetsmiljöronder.

Skyddsombud

Som anställd är skyddsombudet din företrädare i arbetsmiljöfrågor. Skyddsombudet ska se till att arbetsgivaren fullgör sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen. Vårdförbundets förtroendevalda på arbetsplatsen är även skyddsombud. Skyddsombudets viktigaste tillgång är kollegorna. Stötta därför skyddsombudet med beskrivningar, idéer och förankringsarbete och ha en dialog på arbetsplatsen om hälsoaspekterna av verksamheten.

Berätta för ditt skyddsombud om önskemål och kom med idéer till förbättringar. Skyddsombudet deltar till exempel vid planering av nya eller ändrade lokaler, arbetsprocesser, arbetsmetoder och vid en eventuell ny arbetsorganisation. Där är din input och ditt stöd som kollega viktigt för att det ska bli så bra som möjligt.  

Psykisk ohälsa och stress

Att ha större krav än resurser i arbetet under en längre tid innebär en ohälsosam arbetsbelastning. Hög arbetsbelastning och problem med det sociala samspelet på arbetsplatsen kan också leda till stress. Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan din arbetsplats förändras och bli en utvecklande arbetsplats, där det finns balans mellan krav och resurser.

Arbetsgivaren kan till exempel minska arbetsmängden, ändra prioriteringsordningen, ge möjlighet till återhämtning eller öka bemanningen. Det är viktigt att du och din chef har en ständig dialog för att förhindra att ohälsa uppstår.

Arbetstider

Skiftarbete, nattarbete, långa arbetspass och att vara ständigt nåbar kan påverka hälsan negativt. Redan i planeringen behöver arbetsgivaren tänka på hur arbetstiden förläggs och se till att det finns tid för återhämtning.

Beordran

Du kan inte vägra beordran men du kan ange skäl till varför du inte är lämpad att utföra arbetet. Läs mer om beordran.

Kränkande särbehandling

Arbetsgivaren ska vara tydlig med att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska ha en uttalad policy samt rutiner för vad som ska göras om kränkande särbehandling uppstår – vem informeras när det har hänt, vad görs med informationen, vad ska personalavdelning och Företagshälsovård göra för att ge snabb hjälp.

Hot och våld

Oron för att bli utsatt för hot och våld på arbetet är en psykisk belastning som också påverkar arbetsmiljön negativt. Även detta ska arbetsgivaren känna till och förebygga så gott det går.
Arbetsplatser ska utformas och utrustas för att förebygga risken för hot och våld så långt det är möjligt. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön gäller på alla arbetsplatser.

Fysisk arbetsbelastning

Din arbetsmiljö ska vara anpassad efter dig som individ oavsett kön, ålder, längd eller funktionsnedsättning. När arbetet inte är anpassat efter dig som individ ökar risken för belastningsskador, särskilt vid tunga lyft, obekväma eller statiska arbetsställningar och ensidigt upprepat arbete. Om dessutom den fysiska eller mentala stressen ökar, ökar risken för belastningsskador ännu mer.

Frågor, råd och stöd

Har du några frågor om din arbestmiljö eller behöver råd och stöd så kontakta Vårdförbundet Direkt på telefon: 0771-420 420.