I höstbudgeten tillför regeringen 6 miljarder till regionerna nästa år. Det är ett välkommet tillskott, men långt ifrån regionernas prognosticerade underskott på 22 miljarder. I praktiken innebär det ett stålbad som kommer att påverka hälso- och sjukvården.
- Läget är allvarligt. Eftersom underskotten är större än satsningarna innebär det i realiteten att regeringen skär ned på sjukvården - väljarnas viktigaste fråga. Bemanningskrisen i hälso- och sjukvården kan förvärras, och utan våra medlemmar så kan inte heller löften om kortade vårdköer infrias, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.
Det ekonomiska läget är svårt, de underskott som många kommuner och regioner har drabbar sjukvården här och nu. Flera regioner har den senaste tiden lagt besparingar på hundratals miljoner kronor. I exempelvis Sörmland har regionen aviserat att 400 tjänster dras ned inom vården, och i Västmanland 100 tjänster. Samtidigt minskar inte behoven av en god hälso- och sjukvård. Inte heller behovet av en hållbar arbetsmiljö för barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Regeringens besked om att inte tillföra tillräckligt med resurser för att täcka regionernas underskott äventyrar också omställningen till en god och nära vård.
- Det vi hade behövt är en förstärkning av resurserna och en långsiktig plan för kompetensförsörjningen. Med bättre villkor, löner och arbetsmiljö kan vi få fler att välja att jobba i vården, fler som stannar i de livsviktiga yrkena och fler som orkar jobba heltid. Det skulle faktiskt också vara mer ekonomiskt hållbart, säger Sineva Ribeiro.