Många människor vill spela en mer aktiv roll i sin vård och det finns allt fler forskningsresultat som visar att personcentrerad vård kan förbättra en rad faktorer. Till exempel patientupplevelse, vårdkvalitet och kostnadseffektivitet. Detta är några av de resultat som uppnåtts i studier där ett personcentrerat arbetssätt jämförts med traditionell vård.

Bättre arbetsmiljö med personcentrerad vård

Sjuksköterskor och undersköterskor rapporterar högre grad arbetstillfredsställelse, bättre psykosocial arbetsmiljö och mindre samvetsstress och "job-strain" när ett personcentrerat arbetssätt införs. Ju högre grad av personcentrering, desto bättre värden uppgavs av tillfrågad personal. Studien visade också ett samband mellan graden av personcentrerad vård och personalens vidareutbildning – fler fick vidareutbildning där det personcentrerade arbetssättet dominerade. Studien genomfördes på 151 svenska äldreboenden. (Sjögren K et al. 2015)

Positiva effekter för personer med demenssjukdom och personal på demensboende
Efter implementering av personcentrerad omsorg beskrevs en mer välkomnande atmosfär på demensboendet och mindre stress hos personalen (Edvardsson D et al 2014).

Bättre resultat vid akut kranskärlssjukdom (hjärtinfarkt/instabil angina)

Patienter som drabbats av akut kranskärlssjukdom, som hjärtinfarkt, har nästan 2,7 gånger större chans att förbättras om de får vård utifrån ett personcentrerat synsätt, jämfört med traditionell vård. Framförallt utvecklade gruppen som fick personcentrerad vård en högre grad av tillit till sin egen förmåga jämfört med kontrollgruppen. En personlig hälsoplan formulerades på sjukhuset och följdes upp och diskuterades i primärvården. (Fors et al. 2015).

Kortade vårdtider, minskade kostnader och högre kvalitet vid kronisk hjärtsvikt

Vid personcentrerad vård för personer med försämrad kronisk hjärtsvikt förkortades tiden på sjukhus med 30 procent, vilket innebar signifikant minskade kostnader för slutenvård. (Ekman et al 2012; Hansson et al, 2015)

Ur patientens perspektiv: signifikant minskad känsla av osäkerhet i relation till sjukdom och behandling vid personcentrerad vård. (Dudas et al, 2012)

Bättre livskvalitet vid palliativ vård

Ett annat exempel är vid palliativ vård där personcentrerad vård innebar signifikant högre livskvalitet jämfört med hos kontrollgruppen. (Brännström & Boman 2014)

Högre kvalitet och lägre kostnader vid kronisk inflammatorisk artrit
Erfarenheter från en sjuksköterskemottagning för personer med kronisk inflammatorisk artrit beskrevs av patienter ge trygghet och delaktighet. Den kostnadsjämförande studien visade att personcentrerad vård gjorde att resurserna i vården användes mer effektivt och utifrån patienters individuella behov och resurser. Patienter remitterades till exempel oftare till fysioterapeuter istället för slutenvård och färre blodprover togs (Larsson et al 2014)

Lägre kostnader och högre livskvalitet vid höftledsfraktur

I ett forskningsprojekt studerades vilka effekter personcentrerad vård får för patienter med höftfrakturer. Det visade sig att antalet vårddagar reducerades med 50 procent. En signifikant minskning av trycksår eller annan medicinsk komplikation uppnåddes och smärtlindringen förbättrades. Dessutom reducerades de totala vårdkostnaderna med 40 procent.

Samma studie visar också att de allra största förbättringarna nås för de allra äldsta patienterna. I gruppen 91-97 år reducerades antalet vårddagar från 46 dagar till 12 dagar, jämfört med åldersgruppen 65-70 år, där antalet vårddagar reducerades från 16 till 14 dagar. (Olsson et al, 2009)

Bättre livskvalitet för personer med psykisk ohälsa i öppenvården

Akupunktur kombinerad med personcentrerad vård ger ökat välbefinnande och en förbättrad känsla av sammanhang för personer med psykisk ohälsa jämfört med traditionell vård. Patienterna rapporterade mindre ångest och depression, ett större mentalt välbefinnande och bättre hantering av stress jämfört med patienter som erbjöds sedvanlig behandling.

Omkring 50 procent av patienterna uppgav vid uppföljningen att metoden lett till minskad ångest, från möjlig/sannolik till normal nivå, att jämföra med 10 procent bland de som fick sedvanlig behandling. Samma mönster visade sig för depression. (Arvidsdotter T, Marklund B, Taft C, 2013)

Bättre användning av vårdens resurser

Vårdens resurser ska användas effektivt och ge så bra resultat som möjligt. Det är särskilt viktigt när budgeten är pressad. Genom att välja personcentrerad vård kan man exempelvis undvika att ordinera läkemedel i onödan, hänvisa till tjänster som de inte vill ha eller kirurgi som de skulle föredra att vara utan. (e.g Zang et al 2009).

Referenslista personcentrerad vård.

Uppdaterad: