Gör det enklare (SOU 2012:33) samt Ny myndighet för infrastrukturfrågor för vård och apotek (Ds 2012:21)
Vårdförbundet är i huvudsak positivt till förslagen i betänkandet Gör det enklare. Förbundet delar utredningens uppfattning om att framtidens utmaningar inom vård- och omsorgssektorn medför ett stort behov av förändringar inom sektorn.
Den strategiska statliga styrningen och den nationella samordningen måste öka. Vi ser att en ny myndighetsstruktur kan stärka styrning och samordning samt bidra till ett bättre kunskapsstöd och effektivare tillsyn. Vårdförbundet är också i huvudsak positivt till förslaget om infrastrukturmyndighet i departementspromemorian.
Förbundet anser dock att förslaget om infrastrukturmyndighet bara kan vara ett första steg mot att genomföra det förslag som finns i Gör det enklare.
Vårdförbundets allmänna synpunkter
Vårdförbundet kan känna igen många av förbundets vårdpolitiska mål, så som de framställs i förbundets "Vision för hälsa och helhet 2018", i slutbetänkandet. Vårdförbundets politik utgår bl.a. ifrån att hälsa och helhet ska vara vårdens grund och att människors gemensamma och individuella behov ska vara utgångspunkten för vården och omsorgen. Vården ska vara säker, öppen och jämlik. Likaså ska vården vara kunskapsbaserad som grund för ständiga förbättringar.
Folkhälsoarbetet ska vara framgångsrikt och främja hälsoutvecklingen hos befolkningen. Vårdförbundet vill således se en vård och omsorg som har hälsa och helhetssyn som mål och där individen och dennes behov står i centrum.
Oavsett vårdbehov och livssituation ska alla människor kunna lita på att just hon eller han får den vård som hon behöver, när den behövs. Även om svensk vård i ett internationellt perspektiv är mycket bra när man mäter parametrar som överlevnad vid olika diagnoser och behandlingsresultat, mödra- och barnadödlighet, medellivslängd m.m. vet vi att det finns stora brister när det gäller samordning av vårdens och omsorgens olika delar.
Önskemål från olika myndigheter, organisationer och yrkesgrupper är allt för ofta utgångspunkten i dagens system och de som söker vård får anpassa sig till detta. För att få en förändring till stånd krävs enligt Vårdförbundet en rad förändringar som närmast kan karakteriseras som ett paradigmskifte.
Delar av detta paradigmskifte innebär att vi går från fokus på organisation till fokus på individ, från fokus på sjukdom och diagnos till fokus på hälsa och helhet, från slutenhet till öppenhet om vårdens prioriteringar, resultat och säkerhet, från hierarkier till team och samarbete med andra samt från ekonomistyrning till kunskapsstyrning. De ekonomiska styrsystem som används i vården idag motverkar en helhetssyn på vården. De stödjer en verksamhet som bygger på uppdelning, sektorisering och fragmentisering.
Vårdförbundet anser att det är viktigt att renodla och tydliggöra den statliga styrningen över vård och omsorg. Den styrning som finns idag möter inte nuvarande och framtida behov. Styrningen måste vara samordnad och långsiktigt hållbar. Vårdförbundet delar utredningens uppfattning om de områden där nationellt arbete blir allt viktigare; vård och omsorg på lika villkor, stöd till patienters och brukares inflytande, kvalitetsutveckling, IT-samordning, kunskapsstyrning, prioriteringar och ledarskap.
Vårdbundet är positivt till den omstrukturering som föreslås för det statliga ansvaret för hälsa, vård och omsorg. Förbundet delar utredningens uppfattning att den nya myndighetsstrukturen kan vara bättre på att stödja vårdens och omsorgens framtida behov och utmaningar. Den nya myndighetsstrukturen är mer överblickbar och en tydlig rollfördelning underlättar för medborgare, utförare, professioner m.fl.
Även om det är positivt med renodlig av myndigheternas uppgifter och uppdrag får man inte tappa bort vikten av att de samarbetar och samverkar med varandra och andra aktörer inom området. Annars finns det risk för att man tappar helhetssynen. Samspelet mellan den nationella, regionala och den lokala nivån måste vidareutvecklas och stärkas.
Utredningens förslag om ny myndighetsstruktur
Kunskapsmyndigheten för hälsa, vård och omsorg
Idag är kunskapsstyrningen splittrad på olika myndigheter och aktörer. Den är också delvis överlappande. Det är därför särskilt välkommet med förslaget om en myndighet som har huvudansvaret för kunskapsutvecklingen genom stöd till framtagande av ny kunskap och genom spridning av denna kunskap.
Vårdförbundet anser att kunskapsstyrning bör vara den huvudsakliga styrformen inom vård och omsorg. Det är den styrform som på bästa sätt möjliggör god vård på lika villkor samtidigt som den är flexibel och tillåter den nödvändiga lokala utformningen av verksamheten. Samtidigt kan det ibland vara nödvändigt med särskilda stimulansåtgärder för att skapa incitament för nya arbetssätt och åtgärder som annars inte kommer till stånd. Ett bra exempel på detta är det riktade ekonomiska stödet till de som använder nationella kvalitetsregister som Senior Alert.
Kunskapsstyrningen måste omfatta samtliga kunskapsområden inom vård och omsorg. Kvalitetsregister, vetenskapliga kunskapssammanställningar och nationella riktlinjer har idag i stor utsträckning ett medicinskt fokus. Vårdförbundet vill att det ska vara mer fokus på andra kunskapsområden än medicin och på vårdprocesser som följer hela vårdkedjan och individens hela situation vad gäller hälsa, vård och omsorg.
Det behövs också mer kunskap om hur man får ihop samordning och samband mellan olika vårdnivåer och olika huvudmän, för att få bästa möjliga vård och omsorg för den enskilde individen.
Utredningen föreslår att SMER ska ingå i den nya kunskapsmyndigheten. Vårdförbundet anser dock att SMER:s ställning som självständig, oberoende rådgivare till regering och riksdag bör bevaras. SMER:s belysning av de medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv är en viktig uppgift som passar mindre bra in i den nya kunskapsmyndigheten.
Inspektionen för hälsa, vård och omsorg
Vårdförbundet har i ett tidigare remissyttrande uttalat sig om ett förslag till inspektion. Det tidigare förslaget innebar ett begränsat genomförande av nu aktuellt slutbetänkandes förslag.
Förbundet var kritiskt till att det tidigare förslaget var begränsat. Bl.a. ansåg förbundet att den nya myndigheten borde utfärda yrkeslegitimationer, så som föreslås i "Gör det enklare"
Infrastrukturmyndigheten för hälsa, vård och omsorg
Förslagen avseende infrastrukturmyndighet skiljer sig åt i slutbetänkandet och i departementspromemorian. Det kan vara bra att inleda med den mer begränsade lösning som anges i promemorian, men förändringsarbetet kan inte stanna vid det.
Vårdförbundet utgår från att den nya myndighetens uppdrag utvidgas så att myndigheten blir en nationellt samlande aktör som samordnar, förvaltar och utvecklar vård- och omsorgssektorns infrastruktur för IT och kommunikation. Vilka mer specifika frågor som lämpligen ska ingå i myndighetens uppdrag behöver dock utredas och analyseras ytterligare.
Myndigheten för välfärdsstrategi
Vårdförbundet anser att denna myndighet, i nära samverkan med de andra föreslagna myndigheterna, kan förstärka den strategiska statliga styrningen på ett positivt sätt. På några ställen i betänkandet anges namnet Myndigheten för hälsostrategi i stället för myndigheten för välfärdsstrategi.
Vårdförbundet anser att hälsosstrategi kan vara en lämpligare benämning än välfärd. Välfärd är ett mycket bredare begrepp än hälsa och kan också omfatta utbildning, bostäder m.m.
Sammanfattning
Vårdförbundet är som framgår ovan positivt till betänkandets förslag. Det har dock också kommit förslag om mer begränsade genomföranden genom förslag på en inspektion för vård och omsorg och en ny myndighet för infrastrukturfrågor för vård och apotek.
Vårdförbundet anser att det är angeläget att reformarbetet inte stannar vid dessa två nya myndigheter, utan att regeringen snarast fortsätter med genomförandet av förslagen i Gör det enklare i dess helhet. Genom att dela upp genomförandet förlänger man bara tiden för den omstrukturering som så väl behövs för vård och omsorg.
Vårdförbunden vill slutligen framhålla att de förändringar som föreslås är av mycket stor betydelsen för de som är medlemmar i Vårdförbundet. Förbundet är därför angeläget om att samverkan sker med Vårdförbundet inför de kommande förändringarna. Vi har redan, tillsammans med andra aktörer, bjudits in till ett möte med Utredningen om inrättande av inspektionen för vård och omsorg. Detta ser vi mycket positivt på.
Gör det enklare (SOU 2012:33) samt Ny myndighet för infrastrukturfrågor för vård och apotek (Ds 2012:21)
Vårdförbundet är i huvudsak positivt till förslagen i betänkandet Gör det enklare. Förbundet delar utredningens uppfattning om att framtidens utmaningar inom vård- och omsorgssektorn medför ett stort behov av förändringar inom sektorn.
Den strategiska statliga styrningen och den nationella samordningen måste öka. Vi ser att en ny myndighetsstruktur kan stärka styrning och samordning samt bidra till ett bättre kunskapsstöd och effektivare tillsyn. Vårdförbundet är också i huvudsak positivt till förslaget om infrastrukturmyndighet i departementspromemorian.
Förbundet anser dock att förslaget om infrastrukturmyndighet bara kan vara ett första steg mot att genomföra det förslag som finns i Gör det enklare.
Vårdförbundets allmänna synpunkter
Vårdförbundet kan känna igen många av förbundets vårdpolitiska mål, så som de framställs i förbundets "Vision för hälsa och helhet 2018", i slutbetänkandet. Vårdförbundets politik utgår bl.a. ifrån att hälsa och helhet ska vara vårdens grund och att människors gemensamma och individuella behov ska vara utgångspunkten för vården och omsorgen. Vården ska vara säker, öppen och jämlik. Likaså ska vården vara kunskapsbaserad som grund för ständiga förbättringar.
Folkhälsoarbetet ska vara framgångsrikt och främja hälsoutvecklingen hos befolkningen.
Vårdförbundet vill således se en vård och omsorg som har hälsa och helhetssyn som mål och där individen och dennes behov står i centrum.
Oavsett vårdbehov och livssituation ska alla människor kunna lita på att just hon eller han får den vård som hon behöver, när den behövs. Även om svensk vård i ett internationellt perspektiv är mycket bra när man mäter parametrar som överlevnad vid olika diagnoser och behandlingsresultat, mödra- och barnadödlighet, medellivslängd m.m. vet vi att det finns stora brister när det gäller samordning av vårdens och omsorgens olika delar.
Önskemål från olika myndigheter, organisationer och yrkesgrupper är allt för ofta utgångspunkten i dagens system och de som söker vård får anpassa sig till detta. För att få en förändring till stånd krävs enligt Vårdförbundet en rad förändringar som närmast kan karakteriseras som ett paradigmskifte.
Delar av detta paradigmskifte innebär att vi går från fokus på organisation till fokus på individ, från fokus på sjukdom och diagnos till fokus på hälsa och helhet, från slutenhet till öppenhet om vårdens prioriteringar, resultat och säkerhet, från hierarkier till team och samarbete med andra samt från ekonomistyrning till kunskapsstyrning. De ekonomiska styrsystem som används i vården idag motverkar en helhetssyn på vården. De stödjer en verksamhet som bygger på uppdelning, sektorisering och fragmentisering.
Vårdförbundet anser att det är viktigt att renodla och tydliggöra den statliga styrningen över vård och omsorg. Den styrning som finns idag möter inte nuvarande och framtida behov. Styrningen måste vara samordnad och långsiktigt hållbar. Vårdförbundet delar utredningens uppfattning om de områden där nationellt arbete blir allt viktigare; vård och omsorg på lika villkor, stöd till patienters och brukares inflytande, kvalitetsutveckling, IT-samordning, kunskapsstyrning, prioriteringar och ledarskap.
Vårdbundet är positivt till den omstrukturering som föreslås för det statliga ansvaret för hälsa, vård och omsorg. Förbundet delar utredningens uppfattning att den nya myndighetsstrukturen kan vara bättre på att stödja vårdens och omsorgens framtida behov och utmaningar. Den nya myndighetsstrukturen är mer överblickbar och en tydlig rollfördelning underlättar för medborgare, utförare, professioner m.fl.
Även om det är positivt med renodlig av myndigheternas uppgifter och uppdrag får man inte tappa bort vikten av att de samarbetar och samverkar med varandra och andra aktörer inom området. Annars finns det risk för att man tappar helhetssynen. Samspelet mellan den nationella, regionala och den lokala nivån måste vidareutvecklas och stärkas.
Utredningens förslag om ny myndighetsstruktur
Kunskapsmyndigheten för hälsa, vård och omsorg
Idag är kunskapsstyrningen splittrad på olika myndigheter och aktörer. Den är också delvis överlappande. Det är därför särskilt välkommet med förslaget om en myndighet som har huvudansvaret för kunskapsutvecklingen genom stöd till framtagande av ny kunskap och genom spridning av denna kunskap.
Vårdförbundet anser att kunskapsstyrning bör vara den huvudsakliga styrformen inom vård och omsorg. Det är den styrform som på bästa sätt möjliggör god vård på lika villkor samtidigt som den är flexibel och tillåter den nödvändiga lokala utformningen av verksamheten. Samtidigt kan det ibland vara nödvändigt med särskilda stimulansåtgärder för att skapa incitament för nya arbetssätt och åtgärder som annars inte kommer till stånd. Ett bra exempel på detta är det riktade ekonomiska stödet till de som använder nationella kvalitetsregister som Senior Alert.
Kunskapsstyrningen måste omfatta samtliga kunskapsområden inom vård och omsorg. Kvalitetsregister, vetenskapliga kunskapssammanställningar och nationella riktlinjer har idag i stor utsträckning ett medicinskt fokus. Vårdförbundet vill att det ska vara mer fokus på andra kunskapsområden än medicin och på vårdprocesser som följer hela vårdkedjan och individens hela situation vad gäller hälsa, vård och omsorg.
Det behövs också mer kunskap om hur man får ihop samordning och samband mellan olika vårdnivåer och olika huvudmän, för att få bästa möjliga vård och omsorg för den enskilde individen.
Utredningen föreslår att SMER ska ingå i den nya kunskapsmyndigheten. Vårdförbundet anser dock att SMER:s ställning som självständig, oberoende rådgivare till regering och riksdag bör bevaras. SMER:s belysning av de medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv är en viktig uppgift som passar mindre bra in i den nya kunskapsmyndigheten.
Inspektionen för hälsa, vård och omsorg
Vårdförbundet har i ett tidigare remissyttrande uttalat sig om ett förslag till inspektion. Det tidigare förslaget innebar ett begränsat genomförande av nu aktuellt slutbetänkandes förslag.
Förbundet var kritiskt till att det tidigare förslaget var begränsat. Bl.a. ansåg förbundet att den nya myndigheten borde utfärda yrkeslegitimationer, så som föreslås i "Gör det enklare"
Infrastrukturmyndigheten för hälsa, vård och omsorg
Förslagen avseende infrastrukturmyndighet skiljer sig åt i slutbetänkandet och i departementspromemorian. Det kan vara bra att inleda med den mer begränsade lösning som anges i promemorian, men förändringsarbetet kan inte stanna vid det.
Vårdförbundet utgår från att den nya myndighetens uppdrag utvidgas så att myndigheten blir en nationellt samlande aktör som samordnar, förvaltar och utvecklar vård- och omsorgssektorns infrastruktur för IT och kommunikation. Vilka mer specifika frågor som lämpligen ska ingå i myndighetens uppdrag behöver dock utredas och analyseras ytterligare.
Myndigheten för välfärdsstrategi
Vårdförbundet anser att denna myndighet, i nära samverkan med de andra föreslagna myndigheterna, kan förstärka den strategiska statliga styrningen på ett positivt sätt.
På några ställen i betänkandet anges namnet Myndigheten för hälsostrategi i stället för myndigheten för välfärdsstrategi.
Vårdförbundet anser att hälsosstrategi kan vara en lämpligare benämning än välfärd. Välfärd är ett mycket bredare begrepp än hälsa och kan också omfatta utbildning, bostäder m.m.
Sammanfattning
Vårdförbundet är som framgår ovan positivt till betänkandets förslag. Det har dock också kommit förslag om mer begränsade genomföranden genom förslag på en inspektion för vård och omsorg och en ny myndighet för infrastrukturfrågor för vård och apotek.
Vårdförbundet anser att det är angeläget att reformarbetet inte stannar vid dessa två nya myndigheter, utan att regeringen snarast fortsätter med genomförandet av förslagen i Gör det enklare i dess helhet. Genom att dela upp genomförandet förlänger man bara tiden för den omstrukturering som så väl behövs för vård och omsorg.
Vårdförbunden vill slutligen framhålla att de förändringar som föreslås är av mycket stor betydelsen för de som är medlemmar i Vårdförbundet. Förbundet är därför angeläget om att samverkan sker med Vårdförbundet inför de kommande förändringarna. Vi har redan, tillsammans med andra aktörer, bjudits in till ett möte med Utredningen om inrättande av inspektionen för vård och omsorg. Detta ser vi mycket positivt på.
VÅRDFÖRBUNDET
Sineva Ribeiro
Förbundsordförande