Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet (SOU 2013:79)
Vårdförbundet tillstyrker förslaget om meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad vård, skola och omsorg. Förbundet instämmer i att det förstärkta meddelarskyddet bör regleras i en egen lag för att de anställda ska få bästa möjliga skydd.
Bakgrund
Vårdförbundet är ett yrkes- och fackförbund för sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Förbundet har cirka 110 000 medlemmar, varav drygt 90 000 är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård. Av dessa är cirka 11 000 verksamma inom i enskild hälso- och sjukvård som finansieras med skattemedel. Andelen privatanställda medlemmar inom offentligt finansierad verksamhet ökar dock hela tiden i takt med att allt mer av hälso- och sjukvården bedrivs i privat regi med offentlig finansiering.
Vårdförbundets utgångspunkter
Meddelarskydd i offentligt finansierad verksamhet är det en mycket viktig fråga för Vårdförbundet, framför allt ur ett medborgarperspektiv. I ett demokratiskt samhälle ska offentligt finansierad verksamhet kunna debatteras och granskas. Detta gäller även verksamheten drivs i privat regi, men finansieras med skattemedel. Om det finns brister i offentligt finansierad verksamhet ska medarbetarna kunna tala med media utan att arbetsgivaren efterforskar vem uppgiftslämnaren är och utan att uppgiftslämnaren drabbas av repressalier eller andra negativa konsekvenser.
En öppen samhällsdebatt och transparens ökar kvalitet och förbättra verksamheterna samtidigt som det motverkar missförhållanden och andra oegentligheter. Meddelarskydd stärker också de enskildas ställning, särskilt i verksamheter där exempelvis patienter är i beroendeställning till verksamhetsutövaren.
Vårdförbundet har de senaste åren sett en utveckling mot att allt mer hälso- och sjukvårdsverksamhet bedrivs i enskild regi med offentlig finansiering. En allt större del av äldreomsorgen där många av medlemmarna i förbundet är verksamma, bedrivs också i enskild regi. Utvecklingen mot mer enskilt bedriven verksamhet medför att meddelarskyddet försvagas. En konsekvens av detta är att allmänhetens insyn i hur verksamheterna fungerar och hur skattepengarna används minskar.
Vårdförbundets synpunkter på förslaget om stärkt meddelarskydd
Sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor är legitimerade yrken med samhällsansvar. De måste kunna vända sig till media så att media kan uppmärksamma allmänheten om vården och omsorgen inte är trygg och säker, och av bra kvalitet, utan att riskera repressalier och andra negativa konsekvenser. De måste även kunna uppmärksamma allmänheten på andra förhållanden som är av intresse när det handlar om insyn i hur skattemedel används.
Vårdförbundet anser att frågan om meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet ska lagregleras för att de anställda ska få bästa möjliga skydd. Det finns visserligen idag ensidiga utfästelser i form av riktlinjer och policys om meddelarskydd som utfärdats av vissa privata vård- och omsorgsutförare. Det finns också ett fåtal lokala kollektivavtal inom vård och omsorg med meddelarskyddsliknande innehåll. Det juridiska värdet för den enskilde medarbetaren av dessa riktlinjer, policys och kollektivavtal kan ifrågasättas. De är inte heller beständiga eftersom riktlinjer, policys och kollektivavtal kan sägas upp. De kan också ha olika villkor, vilket kan leda till att olika "skydd" gäller inom företag i samma bransch. Detta skapar osäkerhet och försvårar för de anställda att hålla koll på vad som gäller. Oavsett vilka villkor man har i avtalen m.m. kan den allmänna arbetsrättsliga principen om lojalitetsplikt fortfarande göras gällande. Det kan dessutom finnas oklarheter i relation till lagen om företagshemligheter.
Rättsläget för den enskilde medarbetaren i privat offentligt finansierad verksamhet behöver stärkas och Vårdförbundet anser liksom utredningen att det bör göras i lagform. Förbundet skulle helst se en lagstiftning som omfattar all offentligt finansierad privat verksamhet, men kan, utifrån hur angeläget det är med meddelarskydd i vård, skola och omsorg, acceptera att det är dessa verksamheter som inledningsvis omfattas av skyddet för medarbetaren. Vi kan dock se att lagens tillämpningsområde kan utökas på sikt.
Något som man borde överväga redan nu är att även apoteksverksamheten borde omfattas. Verksamheten regleras visserligen inte av Hälso- och sjukvårdslagen. Apoteken är dock en del av hälso- och sjukvården och är dock betrakta som hälso- och sjukvård enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Den som bedriver apoteksverksamhet är vårdgivare och apotekspersonal anses utgöra hälso- och sjukvårdspersonal. Apotekare och receptarier är dessutom legitimerade yrkesutövare. Apotekspersonalen omfattas av yrkesansvaret i patientsäkerhetslagen. Detta innebär bl.a. att personalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Apotekare, receptarier och annan apotekspersonal som tillverkar eller expedierar läkemedel eller lämnar råd och upplysningar, står också under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg. Vårdförbundet anser mot bakgrund av detta att det vore rimligt och logiskt att privatanställda inom apoteksverksamheten också omfattades av lagens skydd.
Vårdförbundets anser sammanfattningsvis att lagförslaget är bra, men att apoteken också borde omfattas, samt att lagens tillämpningsområde på sikt skulle kunna utvidgas till ytterligare verksamhetsområden.
Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet (SOU 2013:79)
Vårdförbundet tillstyrker förslaget om meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad vård, skola och omsorg. Förbundet instämmer i att det förstärkta meddelarskyddet bör regleras i en egen lag för att de anställda ska få bästa möjliga skydd.
Bakgrund
Vårdförbundet är ett yrkes- och fackförbund för sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Förbundet har cirka 110 000 medlemmar, varav drygt 90 000 är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård. Av dessa är cirka 11 000 verksamma inom i enskild hälso- och sjukvård som finansieras med skattemedel. Andelen privatanställda medlemmar inom offentligt finansierad verksamhet ökar dock hela tiden i takt med att allt mer av hälso- och sjukvården bedrivs i privat regi med offentlig finansiering.
Vårdförbundets utgångspunkter
Meddelarskydd i offentligt finansierad verksamhet är det en mycket viktig fråga för Vårdförbundet, framför allt ur ett medborgarperspektiv. I ett demokratiskt samhälle ska offentligt finansierad verksamhet kunna debatteras och granskas. Detta gäller även verksamheten drivs i privat regi, men finansieras med skattemedel. Om det finns brister i offentligt finansierad verksamhet ska medarbetarna kunna tala med media utan att arbetsgivaren efterforskar vem uppgiftslämnaren är och utan att uppgiftslämnaren drabbas av repressalier eller andra negativa konsekvenser.
En öppen samhällsdebatt och transparens ökar kvalitet och förbättra verksamheterna samtidigt som det motverkar missförhållanden och andra oegentligheter. Meddelarskydd stärker också de enskildas ställning, särskilt i verksamheter där exempelvis patienter är i beroendeställning till verksamhetsutövaren.
Vårdförbundet har de senaste åren sett en utveckling mot att allt mer hälso- och sjukvårdsverksamhet bedrivs i enskild regi med offentlig finansiering. En allt större del av äldreomsorgen där många av medlemmarna i förbundet är verksamma, bedrivs också i enskild regi. Utvecklingen mot mer enskilt bedriven verksamhet medför att meddelarskyddet försvagas. En konsekvens av detta är att allmänhetens insyn i hur verksamheterna fungerar och hur skattepengarna används minskar.
Vårdförbundets synpunkter på förslaget om stärkt meddelarskydd
Sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor är legitimerade yrken med samhällsansvar. De måste kunna vända sig till media så att media kan uppmärksamma allmänheten om vården och omsorgen inte är trygg och säker, och av bra kvalitet, utan att riskera repressalier och andra negativa konsekvenser. De måste även kunna uppmärksamma allmänheten på andra förhållanden som är av intresse när det handlar om insyn i hur skattemedel används.
Vårdförbundet anser att frågan om meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet ska lagregleras för att de anställda ska få bästa möjliga skydd. Det finns visserligen idag ensidiga utfästelser i form av riktlinjer och policys om meddelarskydd som utfärdats av vissa privata vård- och omsorgsutförare. Det finns också ett fåtal lokala kollektivavtal inom vård och omsorg med meddelarskyddsliknande innehåll. Det juridiska värdet för den enskilde medarbetaren av dessa riktlinjer, policys och kollektivavtal kan ifrågasättas. De är inte heller beständiga eftersom riktlinjer, policys och kollektivavtal kan sägas upp. De kan också ha olika villkor, vilket kan leda till att olika "skydd" gäller inom företag i samma bransch. Detta skapar osäkerhet och försvårar för de anställda att hålla koll på vad som gäller. Oavsett vilka villkor man har i avtalen m.m. kan den allmänna arbetsrättsliga principen om lojalitetsplikt fortfarande göras gällande. Det kan dessutom finnas oklarheter i relation till lagen om företagshemligheter.
Rättsläget för den enskilde medarbetaren i privat offentligt finansierad verksamhet behöver stärkas och Vårdförbundet anser liksom utredningen att det bör göras i lagform. Förbundet skulle helst se en lagstiftning som omfattar all offentligt finansierad privat verksamhet, men kan, utifrån hur angeläget det är med meddelarskydd i vård, skola och omsorg, acceptera att det är dessa verksamheter som inledningsvis omfattas av skyddet för medarbetaren. Vi kan dock se att lagens tillämpningsområde kan utökas på sikt.
Något som man borde överväga redan nu är att även apoteksverksamheten borde omfattas. Verksamheten regleras visserligen inte av Hälso- och sjukvårdslagen. Apoteken är dock en del av hälso- och sjukvården och är dock betrakta som hälso- och sjukvård enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Den som bedriver apoteksverksamhet är vårdgivare och apotekspersonal anses utgöra hälso- och sjukvårdspersonal. Apotekare och receptarier är dessutom legitimerade yrkesutövare. Apotekspersonalen omfattas av yrkesansvaret i patientsäkerhetslagen. Detta innebär bl.a. att personalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Apotekare, receptarier och annan apotekspersonal som tillverkar eller expedierar läkemedel eller lämnar råd och upplysningar, står också under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg. Vårdförbundet anser mot bakgrund av detta att det vore rimligt och logiskt att privatanställda inom apoteksverksamheten också omfattades av lagens skydd.
Vårdförbundets anser sammanfattningsvis att lagförslaget är bra, men att apoteken också borde omfattas, samt att lagens tillämpningsområde på sikt skulle kunna utvidgas till ytterligare verksamhetsområden.
VÅRDFÖRBUNDET
Carita Fallström
Förbundsjurist