Vårdförbundet instämmer i kommissionens problembeskrivning och behovet av ett sektorsövergripande och samordnat arbete bland alla relevanta aktörer för att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.
Generella synpunkter
Vårdförbundet är ett yrkes- och fackförbund för legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Förbundet har drygt 114 000 medlemmar. Vårdförbundet anser att jämlik hälsa och en personcentrerad vård måste vara övergripande mål i vården. Det är nödvändigt om vården skall kunna bidra till att möta behovet av en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Vårdförbundet har flera medlemsgrupper som har en lång tradition av arbete inom centrala folkhälsoområden. Det gäller bland annat distriktssköterskor, barnmorskor på mödravårdscentraler, barnsjuksköterskor på barnavårdscentraler och skolsköterskor.
Regeringens långsiktiga mål som det formulerades i 2016 års budgetproposition att "de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation" (sid 28) är bra men det krävs krafttag då utvecklingen går åt fel håll. Som beskrevs i Kommissionens första betänkande ökar medellivslängden generellt men skillnaden mellan olika socioekonomiska grupper ökar (SOU 2016:55 sid. 52ff). Det är mot bakgrund av bl.a. detta som det är allvarligt att folkhälsopolitiken på statlig nivå de senaste åren har varit behäftad med de svagheter som beskrivs i kapitel 3.
Personcentrerad vård en förutsättning för ett framgångsrikt hälsoarbete
Vårdförbundet menar att alla har rätt till hälsa. Vården har en avgörande uppgift att inte bara ta hand om och bota det sjuka utan också att förebygga ohälsa och ge stöd för att uppnå en förbättrad hälsa.
I personcentrerad vård betonas att personer med någon form av ohälsa, risk för ohälsa eller funktionshinder inte främst bör betraktas utifrån ohälsotillståndet eller funktionshindret. Vem en person är, är avgörande för upplevelsen av hälsa och sjukdom och vilka möjligheter en behandling eller vårdinsats har att lyckas. Vårdförbundet menar att en omställning till personcentrerad vård är en förutsättning för att vården på ett bättre sätt än idag ska kunna göra ett bättre och effektivare arbete för jämlik hälsa. Med personcentrerad vård blir också patienten och dennes kunskap viktiga resurser i arbetet med att förbättra sin hälsa. I personcentrerad vård samarbetar vårdens professioner med de personer som använder deras tjänster och personens närstående. Personcentrerad vård hjälper människor att utveckla den kunskap, den kompetens och det självförtroende som de behöver för att mer effektivt kunna fatta välgrundade beslut om sin egen hälsa och vara aktiv i sin egen vård.
Kompensatoriskt uppdrag för en jämlik hälsa
För att uppnå ett samhälle med jämlik hälsa behöver också samtliga av välfärdens områden tilldelas ett kompensatoriskt uppdrag. För vården innebär det att anpassa form och innehåll efter de resurser och förmågor befolkningen i ett visst område har. Men också att ta ansvar för att se de resurser och förmågor varje enskild person har och kompensera där förmågorna sviktar. I det kompensatoriska uppdraget ingår det hälsofrämjande arbetet. Icke smittsamma sjukdomar som till exempel diabetes, stroke, hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och cancer har ett tydligt samband med levnadsvanor. Här har vården ett viktigt uppdrag att aktivt arbeta hälsofrämjande, både för befolkningen och för varje enskild person. Stora hälsofrämjande vinster kan uppnås genom att satsa på barn, unga och deras familjer. Bland annat genom ett utvecklat samarbete mellan exempelvis barnhälsovård, förskola, skola, elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatri.
Vården ska även fungera som ögon och öron åt samhällets övriga politikområden och bidra med kunskap om hälsoläget i befolkningen och om vad som orsakar ohälsa. Med ett personcentrerat och befolkningsinriktat hälsoarbete bli det möjligt att också påverka grundorsakerna till ohälsa.
Satsa på det förebyggande arbetet
I ljuset av en ökande börda av icke-smittsamma sjukdomar kopplade till levnadsvanor och en växande äldre befolkning ser Vårdförbundet att det är särskilt viktigt att stärka och effektivisera det hälsofrämjande och förebyggande hälsoarbetet. Ett folkhälsoarbete som effektivt kan förebygga en undvikbar negativ hälso- och kostnadsutveckling är en förutsättning för en hållbar hälso- och sjukvård. Vi anser även att ett förstärkt fokus på ojämlikhet i hälsa nu är ett nödvändigt steg och en förutsättning för att behålla ett socialt hållbart och inkluderande samhälle.
Viktigt med goda förutsättningar
Vårdförbundet vill särskilt understryka att det förutom tydliga mål, delmål och uppföljning behövs goda förutsättningar för de olika aktörerna att utföra sina respektive uppgifter inom folkhälsopolitiken. Här vill vi särskilt lyfta fram de villkor som våra professioner har för att utföra sitt viktiga hälsofrämjande arbete. Vårdens professioner kan bidra betydlig till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet men det kräver god bemanning, goda arbetsvillkor och möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling för att den kunskapen ska kunna omsättas i en förbättrad folkhälsa. De yrken Vårdförbundet representerar är bristyrken, varför en fungerande, hållbar plan för kompetensförsörjning också måste finnas med i strukturen för det samlade arbetet för att uppnå en jämlik hälsa. Offentlig verksamhet med särskilt ansvar för samhällets gemensamma resurser måste vara ett gott exempel och föredöme för en hållbar planering och en hälsosam vård- och arbetsmiljö.
Lyssna på professionerna
Den enkät som Kommissionen har genomfört är bra och belyser på ett förtjänstfullt sätt de olika aktörernas varierande engagemang i folkhälsopolitiken. Framför allt de statliga myndigheternas bristande engagemang illustreras på ett nästan provocerande sätt i diagrammet på sid. 54. Vårdförbundet saknar dock motsvarande kartläggning av vad de olika professionerna som på olika sätt är engagerade i folkhälsoarbetet anser om dessa frågor. Vårdförbundet instämmer i behovet av klargörande av varje relevant myndighets ansvar och roller (sid. 68)
Kommentarer till förslagen i betänkandet
4.1 En förtydligad målstruktur med ett förstärkt fokus på jämlik hälsa
Vårdförbundet anser att omformuleringen av det övergripande målet för folkhälsopolitiken är ett önskvärt förtydligande. Vi anser även att omformuleringen av målområdena är bra i sin tydliga koppling till dagens kunskap om förutsättningar för jämlik hälsa.
När det gäller den nya formuleringen av mål 8, "En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård", är det en mer offensiv målsättning än den som finns i Hälso- och sjukvårdslagens 2§. Den måste åtföljas av förstärkta möjligheter för praktisk implementering än tidigare, och dessa behöver tydliggöras i de strategier som föreslås. Utredningen nämner särskilt behovet av kunskapsspridning om jämlik hälsa och dess bestämningsfaktorer såsom samspel mellan till exempel hälsa, utbildning och boende. Förstärkta insatser kan variera men skulle till exempel kunna vara i form av kompetensutveckling, organisationsutveckling eller helt enkelt bättre arbetsvillkor för att kunna möta olika gruppers behov på ett jämlikt sätt. Här är det som utredningen föreslår viktigt att alla relevanta aktörer deltar och bidrar med sin kunskap.
4.2 Ett utvecklat uppföljningssystem som möjliggör en analys av ojämlikhet i hälsa
Vårdförbundet instämmer i Kommissionens beskrivning av behovet av en förbättrad uppföljning av hälsoutvecklingen i befolkningen med fokus jämlikhet.
För att uppnå målet om en jämlik hälsa i befolkningen behövs en utökad kunskap både hos uppdragsgivare och utförare om människors behov och situation. Det kräver en kontinuerlig och öppen dialog med befolkningen och uppföljningsparametrar som speglar jämlikhet i hälsa. Politikernas roll blir att följa hälsoutvecklingen i befolkningen och genom styrningen och ersättningssystemen kompensera för att uppnå en jämlik hälsa.
Det är därför nödvändigt att Folkhälsomyndigheten både får ett uppdrag att utveckla det övergripande uppföljningsarbetet och direkt tillgång till de mikrodata som behövs för att kunna utföra uppdraget. Vårdförbundet vill särskilt framhålla vikten av förslaget om att all individbaserad officiell statistik ska redovisas uppdelad på socioekonomiska bakgrundsfaktorer.
4.3 En stärkt tvärsektoriell struktur för arbetet för en god och jämlik hälsa i Regeringskansliet
Vårdförbundet instämmer i Kommissionens förslag om en förstärkt tvärsektoriell struktur på Regeringskansliet och på myndighetsnivå. Vi vill dock framhålla att fokus i arbetet på den nationella nivån alltid bör vara att stödja de lokala aktörer som är nära befolkningen i deras arbete för en jämlik hälsa.
På sid 42 ff. i betänkandet beskrivs det breda uppdrag som Sveriges kommuner, landsting och regioner har. De har genom dessa uppdrag en central roll i arbetet för en god och jämlik folkhälsa. Även om Kommissionens uppdrag i huvudsak rör de statliga aktörernas bidrag till detta arbete ser vi positivt på att man även har lagt förslag som rör andra aktörer på regional och lokalnivå. Det är i det lokala arbetet där befolkningen finns som det konkreta arbetet genomförs. Därför måste statliga och regionala aktörers fokus ligga på att stödja arbetet för en jämlik hälsa i kommuner, landsting, regioner och civilsamhället.
4.4 Folkhälsomyndighetens samordnande och stödjande roll bör förtydligas och stärkas
Vårdförbundet instämmer i Kommissionens förslag att folkhälsomyndighetens uppdrag bör förtydligas och vill särskilt lyfta fram myndighetens roll att stödja kommuner, landsting och regioner i deras arbete med utveckling och uppföljning av en sektrosövergripande politik för en god och jämlik hälsa.
4.5 Länsstyrelsernas uppdrag inom folkhälsopolitiken bör förtydligas
Vårdförbundet instämmer i Kommissionens förslag att förtydliga Länsstyrelsernas uppdrag.
4.6 Relevanta myndigheter bör ges i uppdrag att bidra i arbetet med en god och jämlik hälsa
Med tanke på det nedslående resultatet av enkätundersökningen av myndigheternas engagemang i folkhälsoarbetet instämmer Vårdförbundet i Kommissionens förslag. Det är särskilt viktigt att relevanta myndigheter aktivt deltar i arbetet med framtagande, genomförande och uppföljning av de föreslagna folkhälsostrategierna.
4.7 Kommuner, landsting och regioner bör prioritera ett långsiktigt tvärsektoriellt arbete för en god och jämlik hälsa och ges stöd i detta arbete
Vårdförbundet instämmer i Kommissionens förslag och då särskilt i förslaget att utreda behovet av lagförändringar, tydliggörande av ansvarsfördelningen och eventuella ekonomiska incitament.
Som Vårdförbundet framhållit tidigare i detta svar har kommuner, landsting och regioner uppdrag som är centrala i folkhälsoarbetet. Men, det är också institutioner med breda uppdrag och begränsade resurser. Det är därför av yttersta vikt för ett framgångsrikt arbete för en jämlik hälsa att de får stöd i att utveckla arbetet på ett resurseffektivt sätt.
Vårdförbundet anser att vårdens samhällsuppdrag för att skapa en jämlik hälsa behöver beskrivas i lagstiftning. Liksom skolan har ett kompensatoriskt uppdrag att ge alla elever möjlighet att nå så långt som möjligt och kompensera elevers olika förutsättningar måste samtliga av välfärdens områden, inklusive vården, tilldelas ett kompensatoriskt uppdrag för att bidra till alla människors möjlighet att uppnå hälsa.
4.8 Samarbetet för en god och jämlik hälsa med det civila samhället och näringslivet bör stärkas
I det kompensatoriska uppdraget och hälsofrämjande arbetet är samarbete mellan olika aktörer av största vikt. Civilsamhällets roll i folkhälsoarbetet kan till exempel inte nog understrykas. Alla de resurser som läggs ner av frivilliga krafter inom idrottsrörelsen och andra folkrörelser utgör ett omistligt bidrag till folkhälsan. Vårdförbundet instämmer i att dialogen med civilsamhället bör stärkas.
När det gäller näringslivets roll i folkhälsoarbetet vill Vårdförbundet framhålla vikten av hälsosamma arbetsplatser, en god anslutning till företagshälsovården och jämställda löner som viktiga områden. Även sponsring av lokalsamhället och friskvårdsaktiviteter för anställda med familjer och har betydelse. Vi instämmer i behovet av en dialog med näringslivet om hur man kan bidra till en jämlik hälsa.
4.9 Avslutande diskussion
Kvaliteten i hälsovården, sjukvården och omsorgen skapas i mötet mellan medarbetare och patienter och det är därför viktigt att anställningsvillkoren är sådana att engagemang och kompetens stimuleras. Det är viktigt att se sambanden mellan arbetsmiljö, arbetsvillkor, vårdens utformning och såväl ekonomiska som mänskliga resultat. För att hälso- och sjukvården ska framstå som trovärdig i folkhälsoarbetet är det därför också vitalt att de egna medarbetarnas arbetsmiljö kan belysas som ett hälsosamt exempel.
Vårdförbundet instämmer i Kommissionens konstaterande att arbetet med en jämlik hälsa är en komplex fråga och att denna komplexitet är en utmaning. Vi vill därför understryka behovet av ökad samordning för att bringa alla sektorsövergripande frågor i fas med varandra. Precis som framhålls i betänkandet kräver detta att alla offentliga aktörer har en samsyn runt sitt grundlagsstadgade ansvar enligt Regeringsformen 1 Kap, 2§.
För en god och jämlik hälsa SOU 2017:4
Vårdförbundet instämmer i kommissionens problembeskrivning och behovet av ett sektorsövergripande och samordnat arbete bland alla relevanta aktörer för att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.
Generella synpunkter
Vårdförbundet är ett yrkes- och fackförbund för legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Förbundet har drygt 114 000 medlemmar. Vårdförbundet anser att jämlik hälsa och en personcentrerad vård måste vara övergripande mål i vården. Det är nödvändigt om vården skall kunna bidra till att möta behovet av en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Vårdförbundet har flera medlemsgrupper som har en lång tradition av arbete inom centrala folkhälsoområden. Det gäller bland annat distriktssköterskor, barnmorskor på mödravårdscentraler, barnsjuksköterskor på barnavårdscentraler och skolsköterskor.
Regeringens långsiktiga mål som det formulerades i 2016 års budgetproposition att "de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation" (sid 28) är bra men det krävs krafttag då utvecklingen går åt fel håll. Som beskrevs i Kommissionens första betänkande ökar medellivslängden generellt men skillnaden mellan olika socioekonomiska grupper ökar (SOU 2016:55 sid. 52ff). Det är mot bakgrund av bl.a. detta som det är allvarligt att folkhälsopolitiken på statlig nivå de senaste åren har varit behäftad med de svagheter som beskrivs i kapitel 3.
Personcentrerad vård en förutsättning för ett framgångsrikt hälsoarbete
Vårdförbundet menar att alla har rätt till hälsa. Vården har en avgörande uppgift att inte bara ta hand om och bota det sjuka utan också att förebygga ohälsa och ge stöd för att uppnå en förbättrad hälsa.
I personcentrerad vård betonas att personer med någon form av ohälsa, risk för ohälsa eller funktionshinder inte främst bör betraktas utifrån ohälsotillståndet eller funktionshindret. Vem en person är, är avgörande för upplevelsen av hälsa och sjukdom och vilka möjligheter en behandling eller vårdinsats har att lyckas. Vårdförbundet menar att en omställning till personcentrerad vård är en förutsättning för att vården på ett bättre sätt än idag ska kunna göra ett bättre och effektivare arbete för jämlik hälsa. Med personcentrerad vård blir också patienten och dennes kunskap viktiga resurser i arbetet med att förbättra sin hälsa. I personcentrerad vård samarbetar vårdens professioner med de personer som använder deras tjänster och personens närstående. Personcentrerad vård hjälper människor att utveckla den kunskap, den kompetens och det självförtroende som de behöver för att mer effektivt kunna fatta välgrundade beslut om sin egen hälsa och vara aktiv i sin egen vård.
Kompensatoriskt uppdrag för en jämlik hälsa
För att uppnå ett samhälle med jämlik hälsa behöver också samtliga av välfärdens områden tilldelas ett kompensatoriskt uppdrag. För vården innebär det att anpassa form och innehåll efter de resurser och förmågor befolkningen i ett visst område har. Men också att ta ansvar för att se de resurser och förmågor varje enskild person har och kompensera där förmågorna sviktar.
I det kompensatoriska uppdraget ingår det hälsofrämjande arbetet. Icke smittsamma sjukdomar som till exempel diabetes, stroke, hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och cancer har ett tydligt samband med levnadsvanor. Här har vården ett viktigt uppdrag att aktivt arbeta hälsofrämjande, både för befolkningen och för varje enskild person. Stora hälsofrämjande vinster kan uppnås genom att satsa på barn, unga och deras familjer. Bland annat genom ett utvecklat samarbete mellan exempelvis barnhälsovård, förskola, skola, elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatri.
Vården ska även fungera som ögon och öron åt samhällets övriga politikområden och bidra med kunskap om hälsoläget i befolkningen och om vad som orsakar ohälsa. Med ett personcentrerat och befolkningsinriktat hälsoarbete bli det möjligt att också påverka grundorsakerna till ohälsa.
Satsa på det förebyggande arbetet
I ljuset av en ökande börda av icke-smittsamma sjukdomar kopplade till levnadsvanor och en växande äldre befolkning ser Vårdförbundet att det är särskilt viktigt att stärka och effektivisera det hälsofrämjande och förebyggande hälsoarbetet. Ett folkhälsoarbete som effektivt kan förebygga en undvikbar negativ hälso- och kostnadsutveckling är en förutsättning för en hållbar hälso- och sjukvård. Vi anser även att ett förstärkt fokus på ojämlikhet i hälsa nu är ett nödvändigt steg och en förutsättning för att behålla ett socialt hållbart och inkluderande samhälle.
Viktigt med goda förutsättningar
Vårdförbundet vill särskilt understryka att det förutom tydliga mål, delmål och uppföljning behövs goda förutsättningar för de olika aktörerna att utföra sina respektive uppgifter inom folkhälsopolitiken. Här vill vi särskilt lyfta fram de villkor som våra professioner har för att utföra sitt viktiga hälsofrämjande arbete. Vårdens professioner kan bidra betydlig till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet men det kräver god bemanning, goda arbetsvillkor och möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling för att den kunskapen ska kunna omsättas i en förbättrad folkhälsa. De yrken Vårdförbundet representerar är bristyrken, varför en fungerande, hållbar plan för kompetensförsörjning också måste finnas med i strukturen för det samlade arbetet för att uppnå en jämlik hälsa. Offentlig verksamhet med särskilt ansvar för samhällets gemensamma resurser måste vara ett gott exempel och föredöme för en hållbar planering och en hälsosam vård- och arbetsmiljö.
Lyssna på professionerna
Den enkät som Kommissionen har genomfört är bra och belyser på ett förtjänstfullt sätt de olika aktörernas varierande engagemang i folkhälsopolitiken. Framför allt de statliga myndigheternas bristande engagemang illustreras på ett nästan provocerande sätt i diagrammet på sid. 54. Vårdförbundet saknar dock motsvarande kartläggning av vad de olika professionerna som på olika sätt är engagerade i folkhälsoarbetet anser om dessa frågor. Vårdförbundet instämmer i behovet av klargörande av varje relevant myndighets ansvar och roller (sid. 68)
Kommentarer till förslagen i betänkandet
4.1 En förtydligad målstruktur med ett förstärkt fokus på jämlik hälsa
Vårdförbundet anser att omformuleringen av det övergripande målet för folkhälsopolitiken är ett önskvärt förtydligande. Vi anser även att omformuleringen av målområdena är bra i sin tydliga koppling till dagens kunskap om förutsättningar för jämlik hälsa.
När det gäller den nya formuleringen av mål 8, "En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård", är det en mer offensiv målsättning än den som finns i Hälso- och sjukvårdslagens 2§. Den måste åtföljas av förstärkta möjligheter för praktisk implementering än tidigare, och dessa behöver tydliggöras i de strategier som föreslås. Utredningen nämner särskilt behovet av kunskapsspridning om jämlik hälsa och dess bestämningsfaktorer såsom samspel mellan till exempel hälsa, utbildning och boende. Förstärkta insatser kan variera men skulle till exempel kunna vara i form av kompetensutveckling, organisationsutveckling eller helt enkelt bättre arbetsvillkor för att kunna möta olika gruppers behov på ett jämlikt sätt. Här är det som utredningen föreslår viktigt att alla relevanta aktörer deltar och bidrar med sin kunskap.
4.2 Ett utvecklat uppföljningssystem som möjliggör en analys av ojämlikhet i hälsa
Vårdförbundet instämmer i Kommissionens beskrivning av behovet av en förbättrad uppföljning av hälsoutvecklingen i befolkningen med fokus jämlikhet.
För att uppnå målet om en jämlik hälsa i befolkningen behövs en utökad kunskap både hos uppdragsgivare och utförare om människors behov och situation. Det kräver en kontinuerlig och öppen dialog med befolkningen och uppföljningsparametrar som speglar jämlikhet i hälsa. Politikernas roll blir att följa hälsoutvecklingen i befolkningen och genom styrningen och ersättningssystemen kompensera för att uppnå en jämlik hälsa.
Det är därför nödvändigt att Folkhälsomyndigheten både får ett uppdrag att utveckla det övergripande uppföljningsarbetet och direkt tillgång till de mikrodata som behövs för att kunna utföra uppdraget. Vårdförbundet vill särskilt framhålla vikten av förslaget om att all individbaserad officiell statistik ska redovisas uppdelad på socioekonomiska bakgrundsfaktorer.
4.3 En stärkt tvärsektoriell struktur för arbetet för en god och jämlik hälsa i Regeringskansliet
Vårdförbundet instämmer i Kommissionens förslag om en förstärkt tvärsektoriell struktur på Regeringskansliet och på myndighetsnivå. Vi vill dock framhålla att fokus i arbetet på den nationella nivån alltid bör vara att stödja de lokala aktörer som är nära befolkningen i deras arbete för en jämlik hälsa.
På sid 42 ff. i betänkandet beskrivs det breda uppdrag som Sveriges kommuner, landsting och regioner har. De har genom dessa uppdrag en central roll i arbetet för en god och jämlik folkhälsa. Även om Kommissionens uppdrag i huvudsak rör de statliga aktörernas bidrag till detta arbete ser vi positivt på att man även har lagt förslag som rör andra aktörer på regional och lokalnivå. Det är i det lokala arbetet där befolkningen finns som det konkreta arbetet genomförs. Därför måste statliga och regionala aktörers fokus ligga på att stödja arbetet för en jämlik hälsa i kommuner, landsting, regioner och civilsamhället.
4.4 Folkhälsomyndighetens samordnande och stödjande roll bör förtydligas och stärkas
Vårdförbundet instämmer i Kommissionens förslag att folkhälsomyndighetens uppdrag bör förtydligas och vill särskilt lyfta fram myndighetens roll att stödja kommuner, landsting och regioner i deras arbete med utveckling och uppföljning av en sektrosövergripande politik för en god och jämlik hälsa.
4.5 Länsstyrelsernas uppdrag inom folkhälsopolitiken bör förtydligas
Vårdförbundet instämmer i Kommissionens förslag att förtydliga Länsstyrelsernas uppdrag.
4.6 Relevanta myndigheter bör ges i uppdrag att bidra i arbetet med en god och jämlik hälsa
Med tanke på det nedslående resultatet av enkätundersökningen av myndigheternas engagemang i folkhälsoarbetet instämmer Vårdförbundet i Kommissionens förslag. Det är särskilt viktigt att relevanta myndigheter aktivt deltar i arbetet med framtagande, genomförande och uppföljning av de föreslagna folkhälsostrategierna.
4.7 Kommuner, landsting och regioner bör prioritera ett långsiktigt tvärsektoriellt arbete för en god och jämlik hälsa och ges stöd i detta arbete
Vårdförbundet instämmer i Kommissionens förslag och då särskilt i förslaget att utreda behovet av lagförändringar, tydliggörande av ansvarsfördelningen och eventuella ekonomiska incitament.
Som Vårdförbundet framhållit tidigare i detta svar har kommuner, landsting och regioner uppdrag som är centrala i folkhälsoarbetet. Men, det är också institutioner med breda uppdrag och begränsade resurser. Det är därför av yttersta vikt för ett framgångsrikt arbete för en jämlik hälsa att de får stöd i att utveckla arbetet på ett resurseffektivt sätt.
Vårdförbundet anser att vårdens samhällsuppdrag för att skapa en jämlik hälsa behöver beskrivas i lagstiftning. Liksom skolan har ett kompensatoriskt uppdrag att ge alla elever möjlighet att nå så långt som möjligt och kompensera elevers olika förutsättningar måste samtliga av välfärdens områden, inklusive vården, tilldelas ett kompensatoriskt uppdrag för att bidra till alla människors möjlighet att uppnå hälsa.
4.8 Samarbetet för en god och jämlik hälsa med det civila samhället och näringslivet bör stärkas
I det kompensatoriska uppdraget och hälsofrämjande arbetet är samarbete mellan olika aktörer av största vikt. Civilsamhällets roll i folkhälsoarbetet kan till exempel inte nog understrykas. Alla de resurser som läggs ner av frivilliga krafter inom idrottsrörelsen och andra folkrörelser utgör ett omistligt bidrag till folkhälsan. Vårdförbundet instämmer i att dialogen med civilsamhället bör stärkas.
När det gäller näringslivets roll i folkhälsoarbetet vill Vårdförbundet framhålla vikten av hälsosamma arbetsplatser, en god anslutning till företagshälsovården och jämställda löner som viktiga områden. Även sponsring av lokalsamhället och friskvårdsaktiviteter för anställda med familjer och har betydelse. Vi instämmer i behovet av en dialog med näringslivet om hur man kan bidra till en jämlik hälsa.
4.9 Avslutande diskussion
Kvaliteten i hälsovården, sjukvården och omsorgen skapas i mötet mellan medarbetare och patienter och det är därför viktigt att anställningsvillkoren är sådana att engagemang och kompetens stimuleras. Det är viktigt att se sambanden mellan arbetsmiljö, arbetsvillkor, vårdens utformning och såväl ekonomiska som mänskliga resultat. För att hälso- och sjukvården ska framstå som trovärdig i folkhälsoarbetet är det därför också vitalt att de egna medarbetarnas arbetsmiljö kan belysas som ett hälsosamt exempel.
Vårdförbundet instämmer i Kommissionens konstaterande att arbetet med en jämlik hälsa är en komplex fråga och att denna komplexitet är en utmaning. Vi vill därför understryka behovet av ökad samordning för att bringa alla sektorsövergripande frågor i fas med varandra. Precis som framhålls i betänkandet kräver detta att alla offentliga aktörer har en samsyn runt sitt grundlagsstadgade ansvar enligt Regeringsformen 1 Kap, 2§.
Med vänlig hälsning,
VÅRDFÖRBUNDET
Sineva Ribeiro
Förbundsordförande