Remissvar promemorian Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård
Vårdförbundet har beretts tillfälle att yttra sig över promemorian
Vårdförbundet är ett yrkes- och fackförbund för legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Förbundet har drygt 113 000 medlemmar, varav drygt 90 000 är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård. Vårdförbundet arbetar för en personcentrerad, säker och nära vård samt en jämlik hälsa.
Vårdförbundets synpunkter på förslaget
Vårdförbundet grundläggande utgångspunkter för hälso- och sjukvården är att den ska vara offentligt finansierad och demokratiskt styrd. Det är också viktigt och angeläget att värna om och upprätthålla människovärdes-, behovs och solidaritetsprinciperna. Alla ska ha tillgång till en god, säker och väl fungerande vård utifrån sina förutsättningar och behov. Vårdförbundet har i remissvar 2016-11-23 beträffande promemorian Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29) anfört att det är angeläget med mer kunskap om hur de privata sjukvårdsförsäkringarna påverkar svensk hälso- och sjukvård.
Frågan om privata sjukvårdsförsäkringar har nu återigen uppmärksammats, men denna gång som en skatterättslig fråga. Fram till 1996 var förmån av hälso- och sjukvård skattefri för den anställde. Då beslutades att förmån av offentligt finansierad hälso- och sjukvård skulle tas upp som intäkt. Förmån av privat finansierad hälso- och sjukvård skulle dock fortsätta vara skattefri.
Förbundet instämmer i promemorians bedömning att det är angeläget med en så konsekvent förmånsbeskattning som möjligt. Det är inte rimligt att olika regler gäller för beskattning av förmån av hälso- och sjukvård beroende på om vården är offentligt eller privat finansierad.
Även med beaktande av ovanstående vill Vårdförbundet ta upp följande:
Förmån av privat finansierad hälso- och sjukvård skiljer sig från många andra förmåner som ska beskattas som exempelvis fria måltider, tjänstebil och fri bostad. Man behöver också beakta arbetsgivares ansvar för anställdas hälsa. Det handlar bl.a. om ansvar för en god arbetsmiljö, tillgång till företagshälsovård, rehabilitering, förebyggande behandling, friskvård osv. Dessa förmåner är inte skattepliktiga för den anställde.
I promemorian anges att det inte ska vara möjligt att undgå beskattning av arbetsinkomster genom att arbetsgivaren i stället för kontant lön utger naturaförmåner. Detta håller Vårdförbundet med om, men förbundet är tveksamt till att det är just detta som är syftet med arbetsgivares finansiering av privata sjukförsäkringar för sina anställda. Det finns i stället andra drivkrafter för arbetsgivare att teckna privata sjukvårdsförsäkringar. Det syfte som oftast framhålls är att anställda ska få snabbare vård och därmed minska risken för långa sjukskrivningar. Anställda som utnyttjar sin privata sjukvårdsförsäkring för att få vård avlastar den offentliga vården och den offentliga "kön". Kortare sjukskrivningar minskar också samhällets kostnader för sjukskrivningar. Det går inte heller att bortse från att det troligen inte skulle finnas någon marknad för privata sjukvårdsförsäkringar om den offentliga hälso- och sjukvården skulle fungera bättre och ha kortare väntetider.
Vårdförbundet kan se att skattepliktig förmån av hälso- och sjukvård, oavsett om den är offentligt eller privat finansierad, har nära ett samband med icke skattepliktiga förmåner som friskvård, företagshälsovård, rehabilitering m.m. Något man skulle kunna diskutera är om det skulle kunna införas skattefrihet för alla förmåner av hälso- och sjukvård. Detta skulle innebära en återgång till det regelverk som gällde före 1996. Denna ändring skulle också kunna leda till att förmånsbeskattningen blir mer konsekvent.
Vårdförbundet vill också kommentera de ekonomiska beräkningarna i konsekvensanalysen.
I konsekvensanalysen uppskattas den offentligfinansiella effekten av införande av förmånsbeskattning till 1,17 miljarder kronor per år. Denna uppskattning grundar sig på att försäkringarna minskar med 25 %. Vårdförbundet ifrågasätter om denna bedömning är realistiskt och om det inte torde vara fler som avstår från försäkringen när den förmånsbeskattas. Av konsekvensanalysen framgår också att betydelsen av privata sjukvårdsförsäkringar i förhållande till den offentligt finansierade vården inte har varit föremål för någon djupare analys eller forskning samt att vi därmed vet mycket lite om, och i så fall hur, minskad förekomst av privata sjukvårdsförsäkringar skulle påverka den svenska sjukvården. Trots bristen på kunskap bedöms i promemorian att de ökade kostnaderna för den offentliga hälso- och sjukvården vara små. Även denna bedömning är förbundet tveksam till. I konsekvensanalysen bedöms även att effekten av förslaget på utgifterna för sjukpenning är försumbar. Denna bedömning görs trots att det i promemorian anges att det finns mycket begränsad tillgång på oberoende studier om samband mellan privata sjukvårdsförsäkringar och sjukfrånvaro.
Som framgår ovan är kunskapen om de privata sjukvårdsförsäkringarnas roll i hälso- och sjukvården bristfällig. Det är därför svårt att ta ställning till förslagen i promemorian och göra en bedömning av rimligheten i konsekvensanalysens slutsatser. Det kan därför diskuteras om man inte borde inhämta bättre underlag innan man gör förändringar av regelverket.
Remissvar promemorian Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård
Vårdförbundet har beretts tillfälle att yttra sig över promemorian
Vårdförbundet är ett yrkes- och fackförbund för legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Förbundet har drygt 113 000 medlemmar, varav drygt 90 000 är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård. Vårdförbundet arbetar för en personcentrerad, säker och nära vård samt en jämlik hälsa.
Vårdförbundets synpunkter på förslaget
Vårdförbundet grundläggande utgångspunkter för hälso- och sjukvården är att den ska vara offentligt finansierad och demokratiskt styrd. Det är också viktigt och angeläget att värna om och upprätthålla människovärdes-, behovs och solidaritetsprinciperna. Alla ska ha tillgång till en god, säker och väl fungerande vård utifrån sina förutsättningar och behov. Vårdförbundet har i remissvar 2016-11-23 beträffande promemorian Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29) anfört att det är angeläget med mer kunskap om hur de privata sjukvårdsförsäkringarna påverkar svensk hälso- och sjukvård.
Frågan om privata sjukvårdsförsäkringar har nu återigen uppmärksammats, men denna gång som en skatterättslig fråga. Fram till 1996 var förmån av hälso- och sjukvård skattefri för den anställde. Då beslutades att förmån av offentligt finansierad hälso- och sjukvård skulle tas upp som intäkt. Förmån av privat finansierad hälso- och sjukvård skulle dock fortsätta vara skattefri.
Förbundet instämmer i promemorians bedömning att det är angeläget med en så konsekvent förmånsbeskattning som möjligt. Det är inte rimligt att olika regler gäller för beskattning av förmån av hälso- och sjukvård beroende på om vården är offentligt eller privat finansierad.
Även med beaktande av ovanstående vill Vårdförbundet ta upp följande:
Förmån av privat finansierad hälso- och sjukvård skiljer sig från många andra förmåner som ska beskattas som exempelvis fria måltider, tjänstebil och fri bostad. Man behöver också beakta arbetsgivares ansvar för anställdas hälsa. Det handlar bl.a. om ansvar för en god arbetsmiljö, tillgång till företagshälsovård, rehabilitering, förebyggande behandling, friskvård osv. Dessa förmåner är inte skattepliktiga för den anställde.
I promemorian anges att det inte ska vara möjligt att undgå beskattning av arbetsinkomster genom att arbetsgivaren i stället för kontant lön utger naturaförmåner. Detta håller Vårdförbundet med om, men förbundet är tveksamt till att det är just detta som är syftet med arbetsgivares finansiering av privata sjukförsäkringar för sina anställda. Det finns i stället andra drivkrafter för arbetsgivare att teckna privata sjukvårdsförsäkringar. Det syfte som oftast framhålls är att anställda ska få snabbare vård och därmed minska risken för långa sjukskrivningar. Anställda som utnyttjar sin privata sjukvårdsförsäkring för att få vård avlastar den offentliga vården och den offentliga "kön". Kortare sjukskrivningar minskar också samhällets kostnader för sjukskrivningar. Det går inte heller att bortse från att det troligen inte skulle finnas någon marknad för privata sjukvårdsförsäkringar om den offentliga hälso- och sjukvården skulle fungera bättre och ha kortare väntetider.
Vårdförbundet kan se att skattepliktig förmån av hälso- och sjukvård, oavsett om den är offentligt eller privat finansierad, har nära ett samband med icke skattepliktiga förmåner som friskvård, företagshälsovård, rehabilitering m.m. Något man skulle kunna diskutera är om det skulle kunna införas skattefrihet för alla förmåner av hälso- och sjukvård. Detta skulle innebära en återgång till det regelverk som gällde före 1996. Denna ändring skulle också kunna leda till att förmånsbeskattningen blir mer konsekvent.
Vårdförbundet vill också kommentera de ekonomiska beräkningarna i konsekvensanalysen.
I konsekvensanalysen uppskattas den offentligfinansiella effekten av införande av förmånsbeskattning till 1,17 miljarder kronor per år. Denna uppskattning grundar sig på att försäkringarna minskar med 25 %. Vårdförbundet ifrågasätter om denna bedömning är realistiskt och om det inte torde vara fler som avstår från försäkringen när den förmånsbeskattas. Av konsekvensanalysen framgår också att betydelsen av privata sjukvårdsförsäkringar i förhållande till den offentligt finansierade vården inte har varit föremål för någon djupare analys eller forskning samt att vi därmed vet mycket lite om, och i så fall hur, minskad förekomst av privata sjukvårdsförsäkringar skulle påverka den svenska sjukvården. Trots bristen på kunskap bedöms i promemorian att de ökade kostnaderna för den offentliga hälso- och sjukvården vara små. Även denna bedömning är förbundet tveksam till. I konsekvensanalysen bedöms även att effekten av förslaget på utgifterna för sjukpenning är försumbar. Denna bedömning görs trots att det i promemorian anges att det finns mycket begränsad tillgång på oberoende studier om samband mellan privata sjukvårdsförsäkringar och sjukfrånvaro.
Som framgår ovan är kunskapen om de privata sjukvårdsförsäkringarnas roll i hälso- och sjukvården bristfällig. Det är därför svårt att ta ställning till förslagen i promemorian och göra en bedömning av rimligheten i konsekvensanalysens slutsatser. Det kan därför diskuteras om man inte borde inhämta bättre underlag innan man gör förändringar av regelverket.
VÅRDFÖRBUNDET
Johan Larson
Vice ordförande