Betänkandet Meddelarskyddslagen – fler verksamheter med stärkt meddelarskydd (SOU 2017:41)
Vårdförbundet är positivt till förslaget om det ska införas meddelarskydd enligt meddelarskyddslagen (2017:151) inom verksamhet som bedrivs som kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjuts. Meddelarskydd enligt meddelarskyddslagen borde dock införas i fler verksamheter som finansieras med offentliga medel.
Meddelarskydd är viktigt för att få bättre insyn i privata verksamheter som finansieras med offentliga medel. Det är också viktigt för att kontrollera att allmänna medel används till det de är avsedda för. Genom insyn kan allmänheten värdera och jämföra kvalitet och att resurserna används på ett kostnadseffektivt och långsiktigt ansvarsfullt sätt.
Vårdförbundet anser att meddelarskydd bör införas för alla anställda i offentligt finansierad verksamhet. Meddelarskyddslagens införande för verksamheter inom vård, skola och omsorg var ett viktigt steg i rätt riktning. Vårdförbundet hade hoppats på att Utredningen om stärkt meddelarskydd för privatanställda i verksamheter som är helt eller delvis offentligt finansierade hade kommit med ett förslag som innefattade fler verksamhetsområden än kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjuts.
Vårdförbundet anser att det är särskilt angeläget att det införs meddelarskydd för apoteksverksamhet. Även om apoteksverksamhet inte direkt regleras av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ligger den mycket nära hälso- och sjukvården och utgör en del av vårdkedjan. Enligt patientsäkerhetslagen (PSL; 2010:659) avses med hälso- och sjukvård bl.a. detaljhandel med läkemedel (1 kap. 2 § PSL). Apotekspersonal som tillverkar eller expedierar läkemedel eller lämnar råd och upplysningar utgör hälso- och sjukvårdspersonal (1 kap. 4 § PSL). Vidare kan det anses att apotekens verksamhet rör kunder i en utsatt ställning. Kunderna befinner sig i ett informationsunderläge och kan därför ha svårt att påtala brister och missförhållanden i verksamheter som är av avgörande betydelse för patientsäkerheten. Apoteksverksamhet finansieras till stor del med offentliga medel genom bl.a. läkemedelsförmånen och offentlig upphandling av dos- och slutenvårdsapotek.
Utredningen anser att meddelarskyddslagen inte ska kunna tillämpas för öppenvårdsapotek bl.a. eftersom det inte är fråga om direkt offentlig finansiering. Vårdförbundet anser att detta är mycket olyckligt och att man bör ifrågasätta lämpligheten av att ha kvar kravet på att det ska vara fråga om direkt offentlig finansiering. Ett annat argument som lyfts är det inte går att särskilja den offentligt finansierade delen av verksamheten från den som är privat finansierad. Att avgränsningsproblem inte ska utgöra hinder för verksamheter att omfattas av meddelarskyddslagen är något som behandlas i propositionen till meddelarskyddslagen (prop. 2016/17:31, s. 25 ff). Relevansen av avgränsningsproblem kan vara ett hinder kan därför också diskuteras. När det gäller dos- och slutenvårdsapotek är det fråga om upphandlad verksamhet och där kan Vårdförbundet inte se några hinder för att det införs meddelarskydd.
Betänkandet Meddelarskyddslagen – fler verksamheter med stärkt meddelarskydd (SOU 2017:41)
Vårdförbundet är positivt till förslaget om det ska införas meddelarskydd enligt meddelarskyddslagen (2017:151) inom verksamhet som bedrivs som kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjuts. Meddelarskydd enligt meddelarskyddslagen borde dock införas i fler verksamheter som finansieras med offentliga medel.
Meddelarskydd är viktigt för att få bättre insyn i privata verksamheter som finansieras med offentliga medel. Det är också viktigt för att kontrollera att allmänna medel används till det de är avsedda för. Genom insyn kan allmänheten värdera och jämföra kvalitet och att resurserna används på ett kostnadseffektivt och långsiktigt ansvarsfullt sätt.
Vårdförbundet anser att meddelarskydd bör införas för alla anställda i offentligt finansierad verksamhet. Meddelarskyddslagens införande för verksamheter inom vård, skola och omsorg var ett viktigt steg i rätt riktning. Vårdförbundet hade hoppats på att Utredningen om stärkt meddelarskydd för privatanställda i verksamheter som är helt eller delvis offentligt finansierade hade kommit med ett förslag som innefattade fler verksamhetsområden än kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjuts.
Vårdförbundet anser att det är särskilt angeläget att det införs meddelarskydd för apoteksverksamhet. Även om apoteksverksamhet inte direkt regleras av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ligger den mycket nära hälso- och sjukvården och utgör en del av vårdkedjan. Enligt patientsäkerhetslagen (PSL; 2010:659) avses med hälso- och sjukvård bl.a. detaljhandel med läkemedel (1 kap. 2 § PSL). Apotekspersonal som tillverkar eller expedierar läkemedel eller lämnar råd och upplysningar utgör hälso- och sjukvårdspersonal (1 kap. 4 § PSL). Vidare kan det anses att apotekens verksamhet rör kunder i en utsatt ställning. Kunderna befinner sig i ett informationsunderläge och kan därför ha svårt att påtala brister och missförhållanden i verksamheter som är av avgörande betydelse för patientsäkerheten. Apoteksverksamhet finansieras till stor del med offentliga medel genom bl.a. läkemedelsförmånen och offentlig upphandling av dos- och slutenvårdsapotek.
Utredningen anser att meddelarskyddslagen inte ska kunna tillämpas för öppenvårdsapotek bl.a. eftersom det inte är fråga om direkt offentlig finansiering. Vårdförbundet anser att detta är mycket olyckligt och att man bör ifrågasätta lämpligheten av att ha kvar kravet på att det ska vara fråga om direkt offentlig finansiering. Ett annat argument som lyfts är det inte går att särskilja den offentligt finansierade delen av verksamheten från den som är privat finansierad. Att avgränsningsproblem inte ska utgöra hinder för verksamheter att omfattas av meddelarskyddslagen är något som behandlas i propositionen till meddelarskyddslagen (prop. 2016/17:31, s. 25 ff). Relevansen av avgränsningsproblem kan vara ett hinder kan därför också diskuteras. När det gäller dos- och slutenvårdsapotek är det fråga om upphandlad verksamhet och där kan Vårdförbundet inte se några hinder för att det införs meddelarskydd.
Carita Fallström, förbundsjurist