Jämlikhetskommissionens betänkande En gemensam angelägenhet
Jämlikhetskommissionens betänkande är mycket omfattande och innehåller förslag inom väldigt många och angelägna områden. Även om Vårdförbundet inte är remissinstans vill förbundet lämna synpunkter på delar av betänkandet. Vårdförbundets synpunkter begränsar sig huvudsakligen till de förslag som presenteras i kapitel 18 om arbetsliv och kapitel 23 om hälso- och sjukvård. I övrigt hänvisar Vårdförbundet till TCO:s yttrande i ärendet.
Kap. 18 om arbetsliv
Barnomsorg vid arbete på obekväm arbetstid
Vårdförbundet ser positivt på förslaget om att utreda samhällsekonomiska vinster och kostnader förknippade med att ge arbetstagare rätt till barnomsorg vid arbete på obekväm arbetstid. Många av förbundets medlemmar arbetar på obekväm arbetstid och möjlighet till barnomsorg skulle stärka både mäns och kvinnors möjlighet att arbeta (heltid) inom vården.
Löpande och förbättrad uppföljning av skillnader i löner och inkomst mellan män och kvinnor
Vårdförbundet ställer sig positiv till förslaget att utvidga Medlingsinstitutets (MI) analysuppdrag. Vårdförbundets medlemsgrupper är legitimerade akademiska yrken, men ligger trots relativt god löneutveckling långt under andra sektorer med manligt dominerade yrken med motsvarande utbildningslängd och svårighetsgrad i yrket.
Ett problem gällande MI:s analys av löneskillnader är dock enligt Vårdförbundet att det i begreppet lön räknas in både fasta och rörliga ersättningar. Vi menar att rörliga ersättningar som t.ex. ersättning för arbete på obekväm arbetstid, OB, är en ersättning för att du arbetar när alla andra är lediga och därför inte ska räknas in i begreppet lön. Medlemsgrupper som i stor utsträckning arbetar i 24/7-verksamhet får i MI:s jämförelse en till synes hög lön i jämförelse med t.ex. en ingenjör med motsvarande utbildningslängd, men där den senare arbetar 8-17 måndag-fredag.
Ökade ekonomiska resurser för tillsyn av arbetsmiljön
Vårdförbundet ställer sig positiv till ökat fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Vårdförbundets medlemsgrupper har gått från relativt friska till att idag toppa ohälsotalen. Ökad samvetsstress på grund av bristande kompetensförsörjning och arbete både dag och natt är två starkt bidragande orsaker.
Kap. 23 om hälso- och sjukvård
Rätten till hälsa är fundamental för att människan ska kunna leva det liv man önskar leva.
För att möta de utmaningar som demografi, teknisk utveckling, värderingsförändringar, globalisering och andra stora samhälleliga rörelser innebär, behöver vi ställa om till en personcentrerad sammanhållen vård. Det finns ett stort behov av utveckling för att möta hälsoutmaningarna hos befolkningen och fokus behöver ligga på att stärka hälsa och livskvalitet, istället för på sjukdom och diagnos.
Hälsoperspektivet behöver få ett större fokus inom hälso- och sjukvården. Hälsofrämjande uppdraget behöver bli tydligt och ges tillräckligt med resurser. Insatserna måste bli mindre fragmentariska, utgå från personen istället för organisationen och vården bli mer sammanhållen.
Hälso- och sjukvården behöver organiseras så att olika insatser hänger ihop. Annars uppstår problem och personal och patienter hamnar i organisatoriska mellanrum. Ett mellanrum där det finns gränser och ett innanför och ett utanför.
Offentligt finansierad och demokratiskt styrd hälso- och sjukvård ger alla tillgång till en god, säker och väl fungerande vård utifrån sina förutsättningar och behov. Personcentrerad vård handlar om att tillvarata de resurser som varje människa bär på och på så sätt hitta drivkrafter som kan bidra till att utveckla hälsa och livskvalitet. Detta frigör resurser och bidrar till ett hållbart och jämlikt samhälle.
För att uppnå ett samhälle med jämlik hälsa behöver samtliga av välfärdens områden tilldelas ett kompensatoriskt uppdrag. Det innebär att anpassa form och innehåll efter de resurser och förmågor befolkningen i ett visst område har. Men också att ta ansvar för att se de resurser och förmågor som varje enskild individ har och kompensera där förmågor sviktar.
23.3.1 Det tidiga livet
Förebyggande av fosterskador
Vårdförbundet ser positivt till förslaget om att Socialstyrelsen med stöd av SBU ska få i uppdrag att genomföra en forskningsgenomgång för att fastställa levnadsvanors inverkan på fostret. Vidare anser Vårdförbundet att Socialstyrelsen bör vara den instans som får uppdraget att utforma nationella riktlinjer.
Vårdförbundet vill uppmärksamma vikten av att se över befintliga resurser inom mödrahälsovården innan nya informationsåtgärder eller riktlinjer införs. Arbetsbelastningen är hög för barnmorskor och 19 av 21 regioner signalerar en brist på barnmorskor. Redan idag har mödrahälsovården ett brett uppdrag och arbetsbelastningen och tidsbristen är stor hos barnmorskor inom hela kvinnohälsovården och därmed även mödrahälsovården. Vårdförbundet ser svårigheter i att ge utökade informations- och utbildningsinsatser för barnmorskor att utföra utan att kombinera detta med utökade resurser. Utan utökade resurser finns risk att kvalité och patientsäkerhet försämras.
23.3.3 En jämlik och behovsbaserad hälso- och sjukvård
Konsekvenser av ökat antal privata sjukvårdsförsäkringar
Vårdförbundet instämmer i att det är viktigt att konsekvenser av ett ökat antal privata sjukvårdsförsäkringar utreds. Förbundet kan dock konstatera att regeringen efter publiceringen av betänkandet tillsatt en utredning om begränsning av privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på offentligt finansierad hälso- och sjukvård.
Reglering av privata utförare inom primärvården
Vårdförbundet avstyrker förslaget om att obligatoriskt vårdval i primärvården ska avskaffas. Förslaget motverkar patientens fria val och inskränker därmed patientens rätt i vården. Patienten ska ha inflytande över vården och en del av detta är att vårdtagaren själv ska kunna välja vård, både beträffande utförare och innehåll.
Förebyggande folkhälsoansvar
Vårdförbundet är positivt till att regionerna bör få ett utökat uppdrag att följa folkhälsoutvecklingen och att de i samarbete med kommunerna ska bedriva preventivt arbete inom regionen.
Samordnad upphandling av hyrpersonal inom vården
Beroendet av hyrpersonal inom vården kan inte lösa genom kommissionens förslag om centraliserad upphandling. Beroendet av hyrpersonal kan bara lösas genom att komma till rätta med vårdens kompetensförsörjningsproblematik. Grundläggande för det är att arbetsvillkor som lön, arbetsmiljö och arbetstider avsevärt förbättras, att det tillskapas utvecklings- och specialiseringsmöjligheter samt att finns karriärvägar för alla yrken inom hälso- och sjukvården under hela yrkeslivet. Det är också viktigt att:
locka fler att utbilda sig för legitimationsyrken inom vården.
de som genomgår utbildning genomför den och tar examen. Tyvärr är det idag en stor andel av studenterna som inte slutför sin utbildning.
få fler att stanna kvar i vården och att få tillbaka de medarbetare som lämnat vården för att arbeta i andra branscher. Enligt Socialstyrelsens nationella planeringsstöd 2020 (Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård) är cirka 15 000 sjuksköterskor, 800 barnmorskor, 2000 biomedicinska analytiker och 300 röntgensjuksköterskor sysselsatta utanför hälso- och sjukvården.
Kapitel 24 om transfereringar
Avsnitt 24.3.2 Bättre inkomstskydd för gravida
Vårdförbundet instämmer i att frågan hur graviditet hanteras i sjukförsäkringen behöver utredas. Gravida ska självklart ha samma förutsättningar som andra, både i ersättningsnivåer och sjukskrivningsgrunder. Att diskriminera en grupp på det vis som görs i systemet idag är inte acceptabelt. Vidare bör ersättning möjliggöras fram till förlossningsdatumet. Vårdförbundet anser att en utredning omgående bör tillsättas för att hantera frågorna.
Jämlikhetskommissionens betänkande En gemensam angelägenhet
Jämlikhetskommissionens betänkande är mycket omfattande och innehåller förslag inom väldigt många och angelägna områden. Även om Vårdförbundet inte är remissinstans vill förbundet lämna synpunkter på delar av betänkandet. Vårdförbundets synpunkter begränsar sig huvudsakligen till de förslag som presenteras i kapitel 18 om arbetsliv och kapitel 23 om hälso- och sjukvård. I övrigt hänvisar Vårdförbundet till TCO:s yttrande i ärendet.
Kap. 18 om arbetsliv
Barnomsorg vid arbete på obekväm arbetstid
Vårdförbundet ser positivt på förslaget om att utreda samhällsekonomiska vinster och kostnader förknippade med att ge arbetstagare rätt till barnomsorg vid arbete på obekväm arbetstid. Många av förbundets medlemmar arbetar på obekväm arbetstid och möjlighet till barnomsorg skulle stärka både mäns och kvinnors möjlighet att arbeta (heltid) inom vården.
Löpande och förbättrad uppföljning av skillnader i löner och inkomst mellan män och kvinnor
Vårdförbundet ställer sig positiv till förslaget att utvidga Medlingsinstitutets (MI) analysuppdrag. Vårdförbundets medlemsgrupper är legitimerade akademiska yrken, men ligger trots relativt god löneutveckling långt under andra sektorer med manligt dominerade yrken med motsvarande utbildningslängd och svårighetsgrad i yrket.
Ett problem gällande MI:s analys av löneskillnader är dock enligt Vårdförbundet att det i begreppet lön räknas in både fasta och rörliga ersättningar. Vi menar att rörliga ersättningar som t.ex. ersättning för arbete på obekväm arbetstid, OB, är en ersättning för att du arbetar när alla andra är lediga och därför inte ska räknas in i begreppet lön. Medlemsgrupper som i stor utsträckning arbetar i 24/7-verksamhet får i MI:s jämförelse en till synes hög lön i jämförelse med t.ex. en ingenjör med motsvarande utbildningslängd, men där den senare arbetar 8-17 måndag-fredag.
Ökade ekonomiska resurser för tillsyn av arbetsmiljön
Vårdförbundet ställer sig positiv till ökat fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Vårdförbundets medlemsgrupper har gått från relativt friska till att idag toppa ohälsotalen. Ökad samvetsstress på grund av bristande kompetensförsörjning och arbete både dag och natt är två starkt bidragande orsaker.
Kap. 23 om hälso- och sjukvård
Rätten till hälsa är fundamental för att människan ska kunna leva det liv man önskar leva.
För att möta de utmaningar som demografi, teknisk utveckling, värderingsförändringar, globalisering och andra stora samhälleliga rörelser innebär, behöver vi ställa om till en personcentrerad sammanhållen vård. Det finns ett stort behov av utveckling för att möta hälsoutmaningarna hos befolkningen och fokus behöver ligga på att stärka hälsa och livskvalitet, istället för på sjukdom och diagnos.
Hälsoperspektivet behöver få ett större fokus inom hälso- och sjukvården. Hälsofrämjande uppdraget behöver bli tydligt och ges tillräckligt med resurser. Insatserna måste bli mindre fragmentariska, utgå från personen istället för organisationen och vården bli mer sammanhållen.
Hälso- och sjukvården behöver organiseras så att olika insatser hänger ihop. Annars uppstår problem och personal och patienter hamnar i organisatoriska mellanrum. Ett mellanrum där det finns gränser och ett innanför och ett utanför.
Offentligt finansierad och demokratiskt styrd hälso- och sjukvård ger alla tillgång till en god, säker och väl fungerande vård utifrån sina förutsättningar och behov. Personcentrerad vård handlar om att tillvarata de resurser som varje människa bär på och på så sätt hitta drivkrafter som kan bidra till att utveckla hälsa och livskvalitet. Detta frigör resurser och bidrar till ett hållbart och jämlikt samhälle.
För att uppnå ett samhälle med jämlik hälsa behöver samtliga av välfärdens områden tilldelas ett kompensatoriskt uppdrag. Det innebär att anpassa form och innehåll efter de resurser och förmågor befolkningen i ett visst område har. Men också att ta ansvar för att se de resurser och förmågor som varje enskild individ har och kompensera där förmågor sviktar.
23.3.1 Det tidiga livet
Förebyggande av fosterskador
Vårdförbundet ser positivt till förslaget om att Socialstyrelsen med stöd av SBU ska få i uppdrag att genomföra en forskningsgenomgång för att fastställa levnadsvanors inverkan på fostret. Vidare anser Vårdförbundet att Socialstyrelsen bör vara den instans som får uppdraget att utforma nationella riktlinjer.
Vårdförbundet vill uppmärksamma vikten av att se över befintliga resurser inom mödrahälsovården innan nya informationsåtgärder eller riktlinjer införs. Arbetsbelastningen är hög för barnmorskor och 19 av 21 regioner signalerar en brist på barnmorskor. Redan idag har mödrahälsovården ett brett uppdrag och arbetsbelastningen och tidsbristen är stor hos barnmorskor inom hela kvinnohälsovården och därmed även mödrahälsovården. Vårdförbundet ser svårigheter i att ge utökade informations- och utbildningsinsatser för barnmorskor att utföra utan att kombinera detta med utökade resurser. Utan utökade resurser finns risk att kvalité och patientsäkerhet försämras.
23.3.3 En jämlik och behovsbaserad hälso- och sjukvård
Konsekvenser av ökat antal privata sjukvårdsförsäkringar
Vårdförbundet instämmer i att det är viktigt att konsekvenser av ett ökat antal privata sjukvårdsförsäkringar utreds. Förbundet kan dock konstatera att regeringen efter publiceringen av betänkandet tillsatt en utredning om begränsning av privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på offentligt finansierad hälso- och sjukvård.
Reglering av privata utförare inom primärvården
Vårdförbundet avstyrker förslaget om att obligatoriskt vårdval i primärvården ska avskaffas. Förslaget motverkar patientens fria val och inskränker därmed patientens rätt i vården. Patienten ska ha inflytande över vården och en del av detta är att vårdtagaren själv ska kunna välja vård, både beträffande utförare och innehåll.
Förebyggande folkhälsoansvar
Vårdförbundet är positivt till att regionerna bör få ett utökat uppdrag att följa folkhälsoutvecklingen och att de i samarbete med kommunerna ska bedriva preventivt arbete inom regionen.
Samordnad upphandling av hyrpersonal inom vården
Beroendet av hyrpersonal inom vården kan inte lösa genom kommissionens förslag om centraliserad upphandling. Beroendet av hyrpersonal kan bara lösas genom att komma till rätta med vårdens kompetensförsörjningsproblematik. Grundläggande för det är att arbetsvillkor som lön, arbetsmiljö och arbetstider avsevärt förbättras, att det tillskapas utvecklings- och specialiseringsmöjligheter samt att finns karriärvägar för alla yrken inom hälso- och sjukvården under hela yrkeslivet. Det är också viktigt att:
Kapitel 24 om transfereringar
Avsnitt 24.3.2 Bättre inkomstskydd för gravida
Vårdförbundet instämmer i att frågan hur graviditet hanteras i sjukförsäkringen behöver utredas. Gravida ska självklart ha samma förutsättningar som andra, både i ersättningsnivåer och sjukskrivningsgrunder. Att diskriminera en grupp på det vis som görs i systemet idag är inte acceptabelt. Vidare bör ersättning möjliggöras fram till förlossningsdatumet. Vårdförbundet anser att en utredning omgående bör tillsättas för att hantera frågorna.
Sineva Ribeiro, förbundsordförande