Idéprogrammet fastställdes vid Vårdförbundets kongress 2018 och kompletterades av förbundsstyrelsen i mars 2019.

Vi är ett yrkesförbund

Vårdförbundet är ett yrkesförbund som tillvaratar medlemmarnas fackliga intressen och utvecklingen av professionerna. I Vårdförbundet organiserar vi oss för att påverka våra yrkens, hälso- och sjukvårdens och arbetsvillkorens utveckling. Medlemskapet i vårt yrkesförbund är en av byggstenarna i vår yrkesidentitet och en del i den yrkeskultur vi utvecklar tillsammans. Att vi är professioner förpliktar och vi har gemensamt ansvar för att utveckla våra yrken. Vi bidrar också till samhällets utveckling genom att ta initiativ i samhällsdebatten utifrån vår kunskap, bland annat genom att driva frågor om framtidens hälso- och sjukvård.

Ett yrkesförbund är ett fackförbund som bygger på yrkestillhörighet. Det är som yrkesförbund vi har potential att utveckla vårt förbunds roll för oss medlemmar och i samhället. Vi ska vara en självklar samtalspartner för medlemmar i frågor som rör profession, anställning, lön, vårdmiljö, utveckling och karriär. Det förutsätter att vi har idéer om professionernas, hälso- och sjukvårdens och arbetsvillkorens behov och utveckling. Idéer som gagnar både medlemmar och samhället.

Det finns en kraft i att vi samlas i vårt yrkesförbund och driver dessa frågor tillsammans. Ju fler vi är, desto större blir vår legitimitet. Det gör att vi kan åstadkomma bättre vård och bättre villkor. Barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor blir starkare tillsammans och har många gemensamma frågor, men det finns också särarter som behöver få plats och synliggöras. Lika väl som våra yrken ska känna gemenskap genom Vårdförbundet ska identifikationen med den egna professionen finnas i kontakten med förbundet.

Vi i Vårdförbundet vill:

  • driva utvecklingen av arbetsvillkorens, professionernas, hälso- och sjukvårdens utveckling till gagn för medlemmar och samhälle
  • vara yrkesförbundet som är den själv-klara kollegiala mötesplatsen för våra fyra yrken
  • vara den självklara samtalspartnern för våra medlemmar i frågor om till exempel profession, anställning, lön, vårdmiljö, utveckling och karriär

Vi arbetar för yrkesutveckling och utvecklade karriärvägar

Karriär handlar ibland om hierarkiskt av­ancemang eller djup specialisering. Det kan också handla om klinisk karriär, ledarskap, företagande, verksamhetsutveckling och forskning. När vi i Vårdförbundet beskri­ver karriär utgår vi också från ett annat perspektiv och menar att det är den utveck­ling som varje person genomgår under sitt yrkesliv, vilket medför att karriärer kan se olika ut och ha olika slutdestinationer. Det innebär en kunskapsutveckling från novis till expert, utveckling av skicklighet och kompetens av våra egna professioner som ska göras möjlig i den verksamhet där vi finns. Exempelvis genom tydliga karriär-modeller.

I dessa karriärmodeller skall varje yrkes­utövare finna tydliga utvecklingsmöjligheter med strukturerade modeller för fort-/spe­cialistutbildning som leder till egen profes­sionsutveckling och nya ansvarsområden i det kliniska arbetet. Detta är en avgörande faktor för exempelvis lönedifferentiering och möjlighet till löneutveckling under hela yrkeslivet. Lön behöver differentieras mer utifrån tydliga lönekriterier baserade på kompetensbeskrivningar och efterfrågad kunskap och inte på oklara subjektiva bedömningar av hur väl man utför sina arbetsuppgifter.

Vårdförbundet som yrkesförbund har en viktig roll i att stödja medlemmarnas yrkes- och karriärutveckling. Även om det finns individuella drivkrafter och karriärmål hos medlemmar är karriärvägarna för våra fyra yrken svagt utvecklade och vi ser att dessa utvecklas, bli fler och tydligare.

Vi vill kliva fram som samtalspartner i medlemmars yrkes- och karriärutveckling och har en roll att spela som stöd att finna drivkrafter och synliggöra handlingsalter­nativ. På så sätt kan vi främja att medlem­mar gör aktiva val i yrkeslivet.

Utan att minska möjligheten att göra individuella karriärval vill vi se en tydli­gare yrkesutveckling i flera steg som är desamma för alla våra yrken och som kan innebära möjlighet till karriär. Det skapar förutsättningar för ett utvecklande yrkesliv, en god kompetensförsörjning i vården och dynamiska vårdmiljöer där det finns plats för reflektion, lärande och verksamhetsut­veckling:

Legitimation

Efter avslutad utbildning till respektive yrke erhåller den nyexaminerade sin legitimation efter ansökan hos Socialstyrelsen.

Yrkesintroduktion genom kliniskt basår

Det första året som yrkesverksam läggs grunden till det fortsatta yrkeslivet genom en bred yrkesintroduktion. Yrkesintroduk­tion genom kliniskt basår är ett strukture­rat sätt att presenteras för yrket och sker verksamhetsnära. Den ersätter inte den ar­betsplatsintroduktion som bör ske vid varje ny anställning, utan skapar utveckling och reflektion med hjälp av till exempel process­handledning, etisk reflektion, teamarbete och interprofessionellt lärande.

Akademisk specialisttjänstgöring – AST

Att specialisera sig ska vara en självklarhet för alla inom våra yrken. Specialiseringen sker genom utbildningsanställningar som regleras av kollektivavtal samt antagning till specialistutbildning. Specialistutbildningen ska bedrivas på högskolans och/eller univer­sitetets avancerade nivå.

Specialist

Efter genomgången specialisering ska professionsutövaren garanteras en specia­listtjänst med utökad självständighet och större ansvar för exempelvis vård- och verksamhetsutveckling.

Avancerad specialist

Inom våra fyra yrken ryms en mångfald av inriktningar i yrkeslivet och det finns goda exempel på tjänster med högre ansvar och djupare kvalifikationskrav än specialist. Ett exempel är avancerad specialistsjukskö­terska, en funktion som kräver fördjupad och avancerad kunskap och medför stort ansvar. Vi förespråkar en utveckling av möjligheterna att läsa vidare på avancerad nivå för alla våra yrkesgrupper. Med en mer fördjupad kunskap som ska leda till ett utökat ansvarsområde med specifika tjänster, både inom den slutna vården så väl som inom den nära vården.

Forskning som ett led i karriärutvecklingen

Forskning är grunden för utvecklingen av våra professioners kunskapsområden och därmed både för yrkena och för vården. Forskningsresultat bidrar till att föränd­ra synen på vår kunskap och bidrag till vårdens utveckling. Det ska finnas kliniska professors- och lektorsbefattningar kopp­lat till olika vårdverksamheter och/eller specialistområden. Disputerade kan här ta ansvar för vårdens utveckling och stimulera kollegor till yrkesutveckling genom hand­ledning och kunskapsutveckling.

När vi uttalar ett mål om de gemensam­ma stegen i en yrkeskarriärmodell som omfattar alla i våra yrken utgör det ingen ”bortre gräns” för vilka karriärmöjligheter som finns. Modellen ger utrymme för olika individuella drivkrafter och ambitioner. Utbildningen till barnmorska är tillgänglig för dem med sjuksköterskeutbildning och kan påbörjas redan efter steg två i yrkes­karriären för sjuksköterskor.

Vi i Vårdförbundet vill:

  • se en progression i flera steg genom yrkeskarriären. Stegen är gemensamma för de olika yrkena och ska omfatta alla inom respektive yrke
  • att möjligheterna att läsa vidare på avancerad nivå och tjänsterna på avan­cerad specialistnivå utvecklas
  • spela en roll för att stödja medlemmar i karriär- och yrkesutveckling

Vår lönepolitik syftar till att öka livslönen och lönespridningen

Vårdförbundets lönepolitik har sedan lång tid tillbaka inneburit att lönen ska vara in­dividuell och differentierad och spegla indi­videns bidrag till verksamhetens utveckling och mål. Vi vill att lönesättningen ska ske så nära medlem som möjligt, i en process där medlem, medlems närmaste chef och förtroendevald på arbetsplatsen är aktörer. Bristen på personer med rätt kompetens har lett till ökad rörlighet inom våra yrken och marknadskrafterna ger bättre löneut­veckling för våra yrken än för övriga på svensk arbetsmarknad. Kartläggning och statistik visar dock att lönebildningen inte fungerar tillfredsställande. Det är för liten lönespridning inom yrkesgrupperna och för liten löneskillnad mellan den som är ny och mindre erfaren i yrket och den som är mer erfaren. Vi ser också att nya i yrket får högre löneutveckling än de som är mer erfarna. Erfarenhet och utveckling i yrket ska löna sig.

Livslön är ett begrepp som beskriver lönen under ett helt yrkesliv. Våra yrken har betydligt lägre livslön än andra, mer mansdominerade yrken med motsvarande svårighetsgrad och akademisk utbildnings­nivå. Därför behöver vår lönepolitiska idé utvecklas. Utan att återinföra tarifflöner, behövs en löneutveckling och lönedifferen­tiering som speglar utveckling och karriär i yrket och inte enbart bygger på hur väl man utför sina arbetsuppgifter. Lönediffe­rentiering behöver ske såväl på individuell grund som genom karriär. Som ett konkret mål för detta ska den som är mer erfaren ha dubbelt så hög lön, som den som är ny i yrket. För det fortsatta, långsiktiga arbetet med en varaktigt stark löneutveckling för våra yrkesgrupper har Vårdförbundet det konkreta målet att våra yrken ska ha 30 procent högre livslön, jämfört med dagens nivåer.

En förutsättning för goda förstalöner är en utbildning med hög kvalitet. Det gör det möjligt att profilera våra yrken gentemot andra yrken inom hälso- och sjukvården, liksom att jämföra dem med andra akade­miska yrken med motsvarande svårighets­grad och utbildningsnivå. Vårdförbundet behöver därför fortsätta arbeta för en utbildning med hög kvalitet, attraktivitet och status som är anpassad till framtidens hälso- och sjukvård – dit både kvinnor och män söker sig.

Vi i Vårdförbundet vill:

  • arbeta för en långsiktig och varaktigt stark positiv förändring av yrkenas löner i förhållande till andra yrken med motsvarande svårighetsgrad och utbild­ningsnivå
  • att lönen ska vara individuell och diffe­rentierad
  • prioritera stöd till medlem och förtroen­devald i den lokala löneprocessen
  • arbeta för en ökad lönespridning inom respektive yrkesgrupps kunskapsområ­den
  • fortsätta arbeta för högkvalitativ ut­bildning som lägger grunden för goda förstalöner och god löneutveckling.

Vi ska stänga pensionsklyftan mellan kvinnor och män

Det allmänna pensionssystemet och tjäns­tepensionssystemen är avgiftsbestämda pensioner som grundas på hela livslönen där alla år har betydelse. En bra pension förutsätter därför tillräckligt höga pen­sionsavsättningar, jämställda villkor, hög livslön och hållbara arbetsvillkor där heltid under hela arbetslivet är norm.

Den sammanpressade lönestrukturen inom våra yrken, som svagt speglar yrkenas svårighetsgrad och utbildningsnivå, är ett jämställdhetsproblem som vi delar med andra akademiska yrken i den kvinnodo­minerade välfärdssektorn. Detta utmanar den svenska modellen och får individuella ekonomiska konsekvenser i form av låg livslön och låg pension, och leder till att det saknas personer med rätt kompetens som vill arbeta i välfärdssektorn.

Många i våra yrken arbetar deltid med hänvisning till den egna hälsan. Ofta är det på grund av att vi behöver mer tid för vila och återhämtning vid arbete på obekväma arbetstider så som ständig natt eller rota­tionstjänstgöring. Redan från 55 års ålder är nästan var fjärde medlem pensionerad på deltid på grund av sjukdom. Detta, tillsammans med svag löneutveckling och liten lönespridning, leder till en låg fram­tida pension som innebär att gapet mellan kvinnor och mäns pensioner är större än löneskillnaderna. Vårdförbundet vill genom ökad livslön, heltid som norm och högre pensionsavgifter stänga pensionsga­pet mellan kvinnor och män.

Vi i Vårdförbundet vill:

  • arbeta för mer än 30 procent högre livslön
  • arbeta för ökad lönespridning med en genomsnittlig lön, som är minst dubbel så hög som ingångslönen
  • arbeta för högre pensionsavsättningar
  • arbeta för heltid som norm
  • arbeta för rätten att orka heltid hela yrkeslivet