”Biomedicinska analytiker arbetar under hård press”

Vi representerar yrkesgruppen biomedicinska analytiker som bland annat arbetar med att analysera prover för covid-19 i landets laboratorier. Vi har länge varnat för den kapacitetsbrist Sverige drabbades av när en akut samhällssmitta ställde höga krav på testning. En ny Novusundersökning med 1 400 biomedicinska analytiker bekräftar nu att biomedicinska analytiker arbetat under mycket hård press under pandemin och att hela 84 procent upplever fysiska eller psykiska besvär på grund av den höga arbetsbelastningen. 

Den 15 april är det biomedicinska analytikerdagen, vilket firas av vårdpersonal världen över. Under pandemin har denna yrkesgrupp arbetat under hård press med hundratusentals covidtester i veckan för att förse vården med analyskapacitet i kampen mot covid-19. 

Novus har genomfört en undersökning på uppdrag av Vårdförbundet i syfte att kartlägga biomedicinska analytikers arbetssituation. Den gjordes 12 till 30 mars via webbintervjuer med Vårdförbundets medlemmar som är biomedicinska analytiker, med en svarsfrekvens på 39 procent. Drygt 1 400 intervjuer bekräftar de allvarliga signaler vi fått från kollegor om att Sveriges testkapacitet och personal har pressats till sitt yttersta det senaste året. 

29 procent av de biomedicinska analytikerna svarade att de hade hög arbetsbelastning före pandemin och under den rådande pandemin anser hela 45 procent att de har hög arbetsbelastning. Andelen som upplever att arbetsbelastningen blivit så hög att den är ohanterlig har mer än fördubblats, från 6 procent före pandemin till 14 procent under pandemin.

Extra slitsamt har arbetet varit för de unga biomedicinska analytikerna, upp till 29 år, och bland dem som bara har arbetat 6 till 10 år i yrket. Föga förvånande visar resultaten också att de biomedicinska analytiker som arbetar inom mikrobiologi, det vill säga de som analyserat covidprover, har haft den högsta graden av belastning – där har 21 procent svarat att arbetsbelastningen har varit ohanterlig. 

Hela 84 procent av de biomedicinska analytikerna upplever fysiska eller psykiska besvär som följd av den höga arbetsbelastningen och 30 procent har en försämring av koncentrationsförmågan under pandemin. Detta är oroande för personalen men också för patienterna. På sikt handlar det om patientsäkerhet och diagnostikens kvalitet. Den rådande och kommande bristen på biomedicinska analytiker med rätt kompetens gör att nära 40 procent upplever att det är mycket hög eller hög risk för kvalitetsbrister. Kvalitetsarbetet trängs undan för att kunna hinna med analysarbetet. 

Nu är vi i en tredje våg av covid, samtidigt som det finns en mängd prover som fått stå åt sidan och som ska hanteras. Regionerna bör använda alla medel för att säkra att personalen orkar och vill stanna inom den offentliga vården. Nu börjar andra aktörer konkurrera med regionerna om biomedicinska analytiker som blir allt mer eftertraktade i läkemedelsindustrin, inom djursjukvård och i privata företag som gör ”livsstils-testning” eller är underleverantörer till regioner. Det finn en stor risk att särskilt yrkesskickliga biomedicinska analytiker väljer att lämna regionerna eftersom andra arbetsgivare sannolikt erbjuder bättre löneutveckling och sundare arbetsmiljö. 

På andra sidan coronakrisen krävs en rad åtgärder för att öka yrkets status, som en nationellt reglerad specialistutbildning och bättre löneutveckling hos regionerna. Till dess bör vi uppmärksamma Sveriges alla biomedicinska analytiker på deras dag – tack för att ni finns!

Michel Silvestri, legitimerad biomedicinsk analytiker, medicine doktor och förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet

Maysae Quttineh, legitimerad biomedicinsk analytiker och ordförande i Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, IBL

Sineva Ribeiro, förbundsordförande, Vårdförbundet

Läs debattartikeln i Dagens Medicin.