Jobba deltid i vården – den dolda kvinnofällan

Att arbeta i vården blir allt tuffare. Många sjuksköterskor jobbar deltid för att orka och det står dem dyrt.

En sjuksköterska kan gå miste om så mycket som sju miljoner kronor under ett yrkesliv, visar nya siffror. Nu har vi fått nog av att betala för orimliga arbetstider och dålig arbetsmiljö med vår hälsa och våra plånböcker.

Vi som är medlemmar i Vårdförbundet utgör en stor grupp av de anställda i hälso- och sjukvården men vi är också för få.

Det råder brist på barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor i hela landet. Men kommuner och regioner har svårt att rekrytera och behålla sin personal, trots att många älskar sitt yrke.

Det beror bland annat på att veckoarbetstiden inte är anpassad efter patienternas behov av vård. 40 timmars arbetsvecka är en norm satt för kontorsarbete. Men Vårdförbundets medlemmar jobbar inte på kontor där de kan ta paus när de behöver och gå hem klockan 17.

De vårdar din anhörig medan du sover, firar jul med familjen och vilar och återhämtar dig på helgerna. De jobbar nära patienterna dygnets alla timmar, årets alla dagar. Det gör att det blir svårt att få den vila och återhämtning de behöver och det påverkar hur de mår.

I praktiken är ett heltidsarbete i dag nästan omöjligt med hälsan i behåll. Det visar sjukskrivningarna, där arbete i vården ligger i topp.

I stället blir deltidsarbete ett sätt för många att orka. Nästan 30 procent av Vårdförbundets medlemmar arbetar deltid, och hälften av dem uppger vila och återhämtning som det huvudsakliga skälet.

Deltidsarbetet är inte kortvarigt. Två av tre har jobbat deltid minst hälften av sitt yrkesliv. Var fjärde har arbetat deltid i princip hela sitt yrkesverksamma liv.

Hälsan blir kanske bättre men prislappen blir dyr.

Nu kan vi presentera nya beräkningar som visar att en grundutbildad sjuksköterska som arbetar 75 procent går miste om i genomsnitt runt 160 000 kronor om året jämfört med om hen hade arbetat heltid. En specialistutbildad sjuksköterska går miste om i genomsnitt runt 180 000 kronor varje år. Under ett helt yrkesliv blir det stora summor.

För den grundutbildade handlar det om upp till runt 7 miljoner kronor och för den specialistutbildade ungefär upp till 8 miljoner kronor räknat på deltidsarbete under ett helt yrkesliv.

De flesta som jobbar i sjukvården är kvinnor och det här får stora jämställdhetseffekter i stort i Sverige.

Det är en dold kvinnofälla som vi inte pratar om – deltidsarbetet orsakat av arbetsbelastning och arbetstider. Ingen ska behöva betala med sin inkomst för sådant som arbetsgivaren ska ta ansvar för.

Förutom att den som arbetar deltid betalar med sin lön, livslön och pension, förlorar även samhället i stort på deltidsarbetet. Sjukvården får inte tillgång till all den kompetens som finns och som det råder brist på.

Om de som jobbar deltid i dag orkar heltid imorgon motsvarar det 8 000 fler kollegor, visar Vårdförbundets tidigare rapport. Det framstår ibland som att det är så här det måste vara, och ingen tycks vilja ta ansvar. Sveriges kommuner och regioner och regeringen skyller ofta på varandra.

Men det krävs krafttag för att rädda vården och göra det mer attraktivt och hållbart att arbeta där. Vi har fått nog av att behöva välja mellan att själva bli sjuka eller betala med förlorad lön och pension.

Det finns lösningar, både för att se till att fler orkar jobba mer och för att förbättra jämställdheten.

Vårdförbundets tidigare medlemsundersökning visar att många kan tänka sig att gå upp i tid om förutsättningarna förändras. Hälften svarar att sänkt veckoarbetstid skulle kunna göra det möjligt att arbeta heltid.

Nu är det dags för en arbetstidsförkortning. Hållbara arbetstider ger fler kollegor och friskare vård, och förbättrad jämställdhet. Det tjänar alla på.

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet

Så har vi räknat

Beräkningarna för löneutvecklingen för sjuksköterskor, grundutbildade och specialistutbildade, baseras på karriärdata för individer födda 1986 som börjar sin yrkeskarriär år 2013 vid 27 års ålder och går i pension vid 69 år, som är den av Pensionsmyndigheten prognoserade riktåldern för åldersgruppen.

Beräkningarna utgår från medianlönen för år 2022. För perioden 2013–2022 har SCB:s data över löne-och prisutveckling använts och för perioden 2023–2055 har löneutvecklingen antagits vara 2,5 procent per år.

För prisutvecklingen 2023-2055 har använts dels tillgängliga uppgifter om KPI, dels KI:s prognos fram till 2029 och för perioden 2030-2055 antas prisutvecklingen vara 2 procent per år. 

Läs debattartikeln i Aftonbladet