Om det är problem med att bemanna laboratorierna med rätt kompetens i ett normalläge, hur skulle då vården fungera i en krigssituation, undrar debattörer från Vårdförbundet och IBL i Dagens medicin den 14 april.

Debattartikeln införd i Dagens Medicin den 14 april.

Den 15 april är den internationella yrkesdagen för biomedicinska analytiker. Ett yrke som under pandemin blev känt för många och som behövs för både akut- och rutindiagnostik och för framtida beredskap i kris eller krig. Men bristen på biomedicinska analytiker förvärras över tid och 20 av 21 regioner rapporterar till Socialstyrelsen att de har brist på yrkesgruppen.

 
Nu krävs förbättrade arbetsvillkor och en nationellt reglerad specialistutbildning, så att fler vill söka sig till yrket, ta examen och stanna i vården på lång sikt.

Yrkesgruppen biomedicinsk analytiker sattes på kartan under pandemin, då kåren omhändertog hundratusentals covidtester. Med pandemin lärde vi oss att samhället måste ha en större beredskap för oväntade händelser. Pandemin var ett tufft prov, som regionerna i många delar inte klarade när det gäller analys och diagnostik. Laboratoriekapaciteten slog i taket och det berodde till stor del på brist på legitimerade biomedicinska analytiker.

Om regionerna och kommunerna har problem med att bemanna laboratorierna med rätt kompetens i ett normalläge, eller under en pandemi ­– hur kommer då vården att fungera i exempelvis en krigssituation?

Hälso- och sjukvården är en viktig del av civilförsvaret och ett av de baskrav Nato ställer på sina medlemsländer handlar om vårdens kapacitet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, konstaterar i rapporten Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans att ett svenskt Nato-medlemskap skulle innebära stora förändringar för det civila försvarets fortsatta utveckling. Ett av områdena som behöver stärkas är enligt MSB vår laboratorieberedskap, där myndigheten gör bedömningen att det finns behov av att finansiera långsiktiga investeringar för att stärka förmågan under höjd beredskap och krig.

Men en ökad beredskap och förmåga handlar inte bara om utrustning och lokaler, utan om rätt kompetens på rätt plats, i form av biomedicinska analytiker. Vården måste ha laboratoriekapacitet och rätt bemanning med biomedicinska analytiker för att kunna bistå Försvarsmakten i att hantera exempelvis kemiska eller biologiska hot, där storskalig diagnostik och analys är en viktig förmåga.

Det råder dock brist på biomedicinska analytiker redan nu och det behövs satsningar på kompetensförsörjningen för att öka beredskapen. Hela 20 procent av yrkeskåren, cirka 2 000 personer, är verksam i annan sektor enligt Socialstyrelsen. Många lämnar branschen på grund av begränsade utvecklingsmöjligheter, dåliga arbetsförhållanden och lönen, visar en enkät från Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, IBL. Så många som 36 procent av de biomedicinska analytikerna har gått ner på ”frivillig” deltid, visar Vårdförbundets arbetsmiljörapport. Om alla fick förutsättningar att kunna arbeta heltid skulle det motsvara hela 470 biomedicinska analytiker till i regionerna! Att göra yrket mer attraktivt är en lång process som behöver påbörjas nu. Här är förslag på lösningar från oss i professionen:

  1. Säkerställ att fler utbildar sig och tar examen.
  2. Förbättra arbetsvillkoren och löneutvecklingen.
  3. Inför karriärvägar för att behålla yrkesverksamma.
  4. Inför en nationellt reglerad specialistutbildning så att professionen utvecklas.

Biomedicinsk analytiker är ett fantastiskt yrke, men vi är för få och vår kompetens värderas inte tillräckligt högt! Med våra förslag kan vi vända utvecklingen till det bättre och framtidssäkra landets laboratorieverksamhet och diagnostik.

Sophia Godau, leg biomedicinsk analytiker och förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet

Maysae Quttineh, leg biomedicinsk analytiker och ordförande IBL

Gabriella Lillsunde Larsson, leg biomedicinsk analytiker, lektor och docent, vice ordförande IBL

Sineva Ribeiro, förbundsordförande, Vårdförbundet

Uppdaterad: