Välfärdsfacken: Hur ska vi kunna leverera i ett krigsläge?
Bristen på personal i flera av välfärdens verksamheter idag och de kommande åren är en av vår tids största utmaningar. Samtidigt ser vi sparkrav och uppsägning av personal i kommuner och regioner. Parallellt med detta har krig i vår närhet och det svenska nära förestående Natomedlemskapet bidragit till höjda röster för en stärkt civil beredskap.
Frågan är hur välfärden ska kunna hantera tider av kris, höjd beredskap och krig när det i dag är kris i välfärden.
Det är dags att Sverige rustar välfärden för att hantera de utmaningar vi står inför; som gängkriminalitet, långa vårdköer och sämre skolresultat för att nämna några. Då blir vi dessutom bättre rustade i tider av oro och krig i vår omvärld.
Välfärden är dessutom en högt prioriterad fråga bland väljarna. I Novus senaste opinionsundersökning gällande de viktigaste politiska frågorna är sjukvården, skola och utbildning, och lag och ordning i topp.
Ministern för civilt försvar och sjukvårdsministern har pekat på hur viktigt det är för beredskapen med en robust hälso- och sjukvård i händelse av krig. Coronakommissionens slutsatser visade dessutom att beredskapen inte håller måttet.
För att rusta upp har regeringen bland annat gett MSB och Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en försörjningsanalys om behov av och tillgång till sjukvårdsprodukter som behövs för att en god vård ska kunna ges.
Allt för lite händer i praktiken; det saknas sjuksköterskor, undersköterskor och medicinska sekreterare och många lämnar yrkena årligen. Vilken hjälp har den med brutet ben av gips om det inte finns personal som lägger gipset? Dagens vårdköer beror till största del på brist på kollegor med rätt kompetens.
Den högt prioriterade frågan om lag och ordning kräver en robust välfärd om vi ska komma till rätta med att unga dras in i kriminalitet. I en undersökning genomförd av Infostat uppger 40 procent att man vill se ökade sociala och preventiva insatser för att minska brottsligheten.
Det finns starkt stöd i forskningen för att förebyggande insatser inom skola och socialtjänst har stor betydelse för att minska gängens möjligheter att rekrytera unga.
Dagens nedskärningar i skolan försvårar lärares uppdrag och skolan förmår inte utföra sitt kompensatoriska uppdrag, bland annat på grund av att stödfunktioner såsom elev- och lärarassistenter tas bort. Det är en utveckling som går helt stick i stäv med vad som behövs för att tidigt hejda utvecklingen.
Tillsammans företräder vi cirka 1,2 miljoner anställda i välfärden. Det är medlemmar som arbetar inom bland annat skola och förskola, sjukvård, socialtjänst, samt äldre- och funktionshinderomsorg.
Vi menar att regeringen behöver ta ansvar för den bantning av välfärden som nu sker. När vi inte kan leverera på kraven som redan i dag finns på välfärden – hur ska vi då kunna leverera i kriser?
Som fackliga organisationer är vi bestörta och sorgsna över de krig och konflikter som pågår i vår omvärld.
Vi vill inte vara alarmistiska men vår beredskap i kris handlar också om en stark välfärd i fredstid. Vår motståndskraft både mot hat och polarisering, och förmåga att hantera kriser som pandemier eller konflikter och krig, står att finna i en stark välfärd.
Barn och unga rustas med kunskap och medmänsklighet och har närhet till vuxna, som har rätt förutsättningar att göra sitt jobb inom förskola, skola, fritids och socialtjänst och sjuka får den hjälp de behöver.
Menar politikerna allvar med att Sverige ska satsa på en stark civil beredskap måste välfärdens personal prioriteras nu.
För Facken i välfärden:
Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR
Åsa Fahlén, förbundsordförande, Sveriges lärare
Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision
Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal
Sineva Ribeiro, förbundsordförande Vårdförbundet