En stor del av regelverket i vården finns till för att garantera en god och säker vård och för att stärka patienternas ställning i vården. Genom att känna till och följa regelverket kan du vara med och bidra till en vård som är både säker och personcentrerad.

Lagar

En stor del av regelverket i vården finns till för att garantera en god och säker vård och för att stärka patienternas ställning i vården. Genom att känna till och följa regelverket kan du vara med och bidra till en vård som är både säker och personcentrerad.

Lagar är regler som stiftas av riksdagen. De tre viktigaste lagarna inom hälso- och sjukvården är patientsäkerhetslagen (2010:659), patientlagen (2014:821) och hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Patientsäkerhetslagen, PSL

Syftet med patientsäkerhetslagen är att främja hög patientsäkerhet och att minska vårdskador. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om vårdgivarnas ansvar för systematiskt patientsäkerhetsarbete, legitimation och behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal, skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal, tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Du kan läsa mer om patientsäkerhetslagen här.

Patientlagen, PL

Syftet med patientlagen (2014:821) är att stärka och tydliggöra patientens ställning, integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om tillgänglighet, information, samtycke, delaktighet, fast vårdkontakt och individuell planering, val av behandlingsalternativ och hjälpmedel, ny medicinsk bedömning samt val av utförare. Du kan läsa mer om patientlagen här.

Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

HSL innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvårdsverksamhet. Lagen fokuserar på de skyldigheter som vårdgivarna och huvudmännen har och anger målen för hälso- och sjukvården. HSL innehåller bland annat bestämmelser om krav på god vård och att kvaliteten i verksamheten ska utvecklas och säkras. Enligt HSL ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. I HSL finns även bestämmelser om att det ska finnas verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS).

Viktiga förordningar

Förordningar är regler som utfärdas av regeringen på bemyndigande av riksdagen. Viktiga förordningar inom hälso- och sjukvårdens område är patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80)

Föreskrifter och allmänna råd

Föreskrifter och allmänna råd är regler som utfärdas av statliga myndigheter efter bemyndigande av regeringen. Föreskrifter är bindande, vilket innebär att man måste följa dem. Allmänna råd är generella rekommendationer. De är inte bindande, men ändå starkt vägledande. Exempel på viktiga föreskrifter är:

Inom vissa områden kompletterar Socialstyrelsen innehållet i föreskrifter och allmänna råd med handböcker. De innehåller fakta, kunskapsunderlag och kommentarer som stöd för hur regelverket ska tillämpas.

Exempel på handböcker är: Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården, Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, Vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete och Ordination och hantering av läkemedel. Socialstyrelsen har också en webbplats, som svarar på frågan om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården. Du hittar handböckerna här.

Lokala direktiv

I många föreskrifter och allmänna råd ställs krav på att det ska finnas lokala skriftliga direktiv, rutiner och instruktioner. Detta gäller till exempel läkemedelshantering, ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt informationssäkerhet och journalföring.

Mer läsning

Aktuella och gällande lagar och förordningar hittar du på Riksdagens webbplats.

Föreskrifter och allmänna råd inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel och folkhälsa hittar du på Kunskapsguiden.se.

Uppdaterad: